Det här är en tung dag, jag tänker på dig min son och saknar dig, jag gråter och jag letar hysteriskt efter bilder på dig, känns som det är allt för lite jag finner just nu. Jag vill ju ha dig kvar, känns som att jag ska bli tokig, ljuset brinner för dig på bordet och jag tänker, inte mycket man får gjort just nu. Ståle jobbar. Jag ber och ber att få kontakt med dig, att jag skall få känna din närvaro. Mitt älskade barn så tomt livet är utan dig, varför, varför, varför gjorde du så?

Varför var du tvungen att välja en sådan utväg kära älskade Kim, du hade så många runt dig som älskade dig som inget hellre ville än att hjälpa. Hur ska livet bli nu, det smärtar så otroligt, du är i mina tankar hela tiden och har alltid varit, du var min lille kille, du var minstingen. Visste jag innerst inne då jag sa att du skulle stanna hos mig. då  du ville flytta till din pappa, var det den ångesten jag hade då, hade jag en föraning, herregud aldrig hade jag kunnat tro att du skulle göra något sådant och lämna oss ensamna här. Du var ett ljus i mitt liv och nu känner jag mig så fruktansvärt krossad, mitt barn är borta, DU är borta. Snart måste jag gå på din begravning och ta farväl och det känns så svårt, det är så hårt att begrava sitt älskade barn. I morgon fyller lilla Isabelle år och vi ska fira henne, de saknar dig alla de små.

Snälla ge mig ett tecken på att du har det bra, snälla ge mig ett tecken på att det finns en andra sidan dit vi alla ska en dag. Jag försöker vara stark, men egentligen vill jag sitta ned och skrika hysteriskt, det är för ofattbart, jag vill inte. Jag vill att du ska komma hem, men det går ju inte du är ju borta. Gud hjälp mig! Hur ska man orka????

På minnessidan kunde jag läsa av Jeanette som vill ha dina ärliga kramar, varför ljuger de eller låtsas som om de funnits i ditt liv? De har ju inte varit intresserade de senaste 10 åren, men jag hoppas du ser allt det här, jag hoppas du vet vad som sker här på jorden. Saknar dig så oerhört mycket älskade Kim och vi ses igen en dag, det måste vi göra..

 

P

19 januari 2011 16:48

*ger en stark hård kram" Känner oerhört med dig det du skrivit...
Läste bara detta inlägg, men hoppas du har mycket stöd omkring dig.

http://iluzja.bloggplatsen.se

Tove Birkeland Brandt

19 januari 2011 16:52

Tack.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...