Jag har gjort Kärlekens sida i minnesboken, din kärlek Kim till Sanna jag satte in ett foto av bilden du ritade till Sanna och det vackra fotot på henne och Gizmo samt ett på er båda tillsammans, jag hoppas du blir nöjd så, det är hjärtan över allt och ett stort med två nallar som håller om varandra, jag tänkte på er, jag hoppas du ler.

Det är saknadens dag i dag Kim, tung och jobbig, men för en stund fick jag vara kreativ. Du undrar säkert varför jag inte fortsatt, men limmet måste torka, jag får väl vänta så sidorna inte fastnar ihop. Men jag har skrivit ut massor och massor av kort som skall in på sidorna.

I dag har jag gjort i ordning mitt Cv också, ja jag måste ju tänka på framtiden, jag har inget val längre eftersom jag blir fullständigt arbetslös den 21 mars, det är konstigt hur saker är, jag miste dig, jag miste släkt, jag miste jobbet. Kanske behöver förändring, jag vet inte så har jag gjort ett personligt brev också att skicka med, så nu ska jag ut på AF sidorna och söka jobben som finns där ute.

Arbetsförmedlingen vill ha uppmärksamheten den 18 också, vi ska kolla och uppdatera mm, ja och så ska jag träffa Sjukkassan den 17, nu då det bara är 10 dagar kvar på sjukskrivningen. Jag ska inte rulla tummarna mera, jag blir inte bättre av det, jag måste finna en mening i något så jag kan komma vidare. Herregud vad jag saknar dig, det är helt tokigt att jag aldrig mera får krama dig, jag vill ju hålla om dig, jag vill trösta om du känner dig ledsen, du lät mig inte göra det.

Jag är fortfarande arg på dig, jag tycker det var elakt att tänka på bara dig, att inte tänka på alla man ska skada, för det är ingen tveka om att det skadar när man går och tar sitt liv och kanske blir vi aldrig riktigt glada i livet igen efter det heller, det var inte rätt att göra det mot oss. Så fruktansvärt egoistisk du var!! Kan inte hjälpa att jag är arg och besviken, jag hade ju hjälpt dig om jag fått, varför kunde du inte ge mig eller någon av oss en chans.

Ingen orkar ta in det här, ingen fattar helt att du aldrig mera ÄR, det är för svårt att greppa, det är ju det enda vi vill, ha dig här.

Vi har så ont, att leva gör ont, att mista dig är som att dö, fattar du. Vi lever men vi är döda, hade du rätt att göra det mot oss, nej Kim det var inte rätt, du skulle inte dö, vi behövde dig, vi älskade dig, du betydde så mycket.

Nu ska jag söka lite jobb, titta på det jag måste, tvinga mig att göra det som ska göras. Glädjen tog du med dig på din resa, inte rätt, inte rätt.....

Mamma

 

Emma

14 mars 2011 19:03

Du får jättegärna läsa detta inlägg http://akerhielm.bloggplatsen.se/2011/03/09/4808144-jag-lovade-migsjalv-nagot-jag-aldrig-holl/ där jag berättar om mina tankar om mig när jag försökte ta livet av mig...

kram

http://www.akerhielm.bloggplatsen.se

Tove Birkeland Brandt

14 mars 2011 19:10

Hej jag har läst på din blogg, jag tänker på vad som drev dig till att vilja ge upp. Jag hoppas du slipper sådana tankar mera, man ska leva, ni alla ska leva, lev åt min son, lev era liv. Kramar Dig och stort tack

 

juni

14 mars 2011 22:40

jag ramlade in hit av en slump, genom en felklickning, och nu sitter jag här och kan inte riktigt släppa taget om datorskärmen, om texterna, inläggen som rullar förbi. rad efter rad. ord efter ord. du är så stark, stark som ens orkar gå upp på morgonen. fortsätta. brygga dig en kopp kaffe och reflektera över dagarna, minnena du delar med din son. trots att det skär så, skaver i bröstet. det är beundransvärt. jag har själv aldrig förlorat någon nära anhörig, min farfar fördes iväg av cancern förra sommaren men vi stod aldrig varandra riktigt nära då han varit allvarligt sjuk i princip hela min barndom. så jag tänker inte skriva något i stil med att jag vet hur det känns. för det gör jag inte och kan omöjligt göra förrän jag själv hamnat i samma situation. men jag kan möjligen, om så bara en aning, förstå en del av de tankar din son måste gått och bärt på om döden den sista tiden. jag har otaliga gånger funderat på att ta mitt liv, slintit lite för långt med rakbladet, omedvetet, men aldrig vågat.. aldrig vågat fullfölja hela processen. istället vandrar jag omkring i min askkoppsgråa glasbubbla dagarna i enda, isolerad och avskärmad från allt som kallas socialt umgänge och verklighet. jag vet inte riktigt vad jag försöker få fram. men efter att ha läst om hur hårt en familjemedlems död faktiskt kan tära på en, då är det nästan så att jag skäms, skäms för att inte ha någon direkt bakomliggande anledning till denna ångest. jag har aldrig riktigt egnat någon tanke på människorna jag skulle lämna kvar här på jorden ifall jag skulle ta mitt liv. bara rent egoistiskt tänkt hur skönt det vore att bara få sväva iväg, bli en liten prick där på den stjärnklara natthimlen och bara få existera. andas. kanske blev detta en form av ett uppvaknande för mig, eller bara en väldigt lång och förvirrad kommentar. men jag sänder iallafall över en liten styrkekram bort till dig och din familj. tror att ni kan vara i behov av sådan, om så en ihopfantiserad sådan och från en vilt främmande flicka. ni är starka, du är stark, och din son han verkar ha varit en otroligt älskad och vacker människa.

http://flickanvidhavet.devote.se

Tove Birkeland Brandt

15 mars 2011 10:13

Hej
Så underbart att jag fick dig att tänka, att mina ord betyder något och snälla tänk aldrig mera på att ta ditt liv, har du gråa tankar så skriv, prata, ta hjälp från dem som älskar Dig, för vi är alla älskade även om vi har vissa mörka stunder och tror att världen inte längre finns för en själv. Jag tänker på min son som helt sonika gav upp utan att be oss hjälpa, så fel det var vi hade gjort vad som helst för honom och så är det i ditt liv också. Så glad att di skrev till mig. Kramar dig och om du vill prata med mig någon gång så kan du skriva mer privat på min mail.
tove-brandt@hotmail.com jag finns om du vill prata. Kramar Dig och tack

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...