Jag har tråkigt, jag vet inte vart känslan kom ifrån men tråkigt är det, jobbigt, inga pengar, kan inget ta mig för, så nu har jag skickat in lite hasselbackspotatis i ugnen till detta blir det Lamm med vitlökssås, men det dröjer ett bra tag innan vi kommer så långt, potatis först, ja sedan får det väl bli en film igen, ska se på 2012, tror jag för den köpte vi häromdagen. Matlagning hjälper mot tristess...

Jag har gått på promenadbandet i 50 minuter, så det känns skönt och nu ska det bli mat snart och det suger i magtrakten så det ska bli gott jag ska strax sätta in lammet i ugnen som jag kryddat med rosmarin, mynta och vitlök samt lite salt. Täpper igen porerna på köttet och sedan in i ugnen där mina hasselbackspotatisar står och går.

Tror nog maken kommer gilla middagsmaten idag, jag har föst honom in på bandet nu så han har kommit igång med sitt första träningspass på länge, länge.

Träningen är prio ett, att gå ned i vikt tar vi senare, vi äter och rör oss först och man slipper ångesten. Idag ska det bli en mycket god middag, kokar lite blomkål till med citrongräs och limeleaves samt mynta, lite som att koka den i te, en idé jag fick hoppas det kommer smaka mumma till lammet.

Jag måste fått en energikick idag för jag har orken att göra saker eller så är det ett inre beslut som gör mig starkare, jag tittar på ditt foto och saknar dig, så starkt det sveper in över mitt inre, men jag måste lära mig att det var inte mitt fel, det var du som valde, du valde åt oss alla. Jag önskar så att du inte gjort det, men vad hjälper det mig nu? Jag har en enda förtröstan och det är att vad som än plågade dig slipper du ju känna detta nu, men det hjälper inte mycket för mig, jag bara vet att du har valt, du gjorde det, du lämnade oss alla i en fruktansvärd sorg och saknad.

Jag försöker läsa en massa, finna tröst hos andra, men jag kämpar för att orka komma vidare, att leva, att ha det bra igen, eller det var ett illa valt ord, att lära mig leva ett någorlunda bra liv utan att du är med i framtiden, för så måste jag se det Kim, du delar inte min framtid och lilla Helena som behövde dig så, hon saknar och gråter och det smärtar mig så, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag vill hon ska vara glad, jag vill se henne lycklig, hon ville du skulle se hennes barn, vara en del i allas liv, älskade vännen du svek oss då du gjorde ditt val. Jag är så ledsen mitt älskade barn att du inte kunde känna att vi fanns där för dig varendaste dag, men jag kan inte låta detta ta slut på mig, allt för många behöver min kärlek och min framtid. Jag har tänkt en massa, jag kanske kan göra skillnad för andra som inte känner sig så glada, jag kanske kan vara ett stöd, jag vet inte hur men jag vill gärna göra skillnad i någons liv. Skona andra från det vi känner var dag, den smärtan det är att bära, att du finns inte längre med oss idag.

Vissa dagar förbannar jag livet, andra kan jag hylla det för att jag fick ha dig i 17 år, du var så underbar, jag hatar att du är borta, jag hatar att bära sorg, men utan att ha älskat dig hade jag heller aldrig kännt det så här, så jag ser att det ena är en motpol till det andra. Jag tänker för mycket, det har jag alltid gjort, det vet väl du. men det är kris nu, jag dyker, jag hoppar och jag når till botten med en krasch. Jag vill ha dig tillbaka. Det är så orättvist, men jag kan inte tillåta mig att gräva neråt, jag måste se glädje, jag måste se den gåva mina andra barn är och alla mina barnbarn, jag måste hoppas att livet ger mig en mild klapp på kinden till slut, att jag kan andas ut, att jag kan se dig med glädje i blicken, att jag kan fatta till sist att du bara flyttat före oss andra.

Ja så vill jag se det, du har flyttat före oss och vi har inte din adress, så det tar ett tag att leta upp dig, det känns bättre att tänka så.

Nu kokar det på spisen, köttet är klart och ligger på vila, potatisen steker på i ugnen och jag öser den med smör, det blir nog gott det här, bara kvar att värma vitlökssåsen.

Ska ta och läsa ut boken "styrkan i att misslyckas" det står så mycket bra i den, tar även upp sorg och hur man bryter tankemönster, men det tar tid. Jag trodde ju vi hade tid älskade Kimpan, tänk om jag fått veta vad knapp den var, saknar Dig, herregud vad jag saknar dig, älskade barn varför lämnade du mig?

Jag är bara en liten mamma i ett förtvivlat tillstånd och jag kan aldrig slippa undan det igen, jag är så ledsen, så krossad. Har ont i själen, men jag vill inte gömma mig där inne mera, det känns farligt att vara kvar, jag blir sjuka av sorgen, jag blir sjuk av att du gav dig av.

Vaka över mig Kim, var med mig i resten av mina dagar, skydda mig, hjälp mig, visa att du finns för mig, jag älskar dig du var solen i mitt liv, ge mig solen tillbaka älskade Kim.

Mamma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...