Jag sörjer dig Kim, så svåra känslorna är att handskas med, så hårt allt är inom mig, så jag varenda dag straffar mig själv. Jag borde gjort så, jag borde gjort si, varför gjorde jag inte, varför gjorde jag så, herregud jag lever i tankens värld, saknar dig så jag blir sjuk, det är så tomt utan Dig.

Människor runt mig bråkar, de hatar, de förstår inte att en mor saknar sitt barn, åren går men hatet är det enda som består, jag kan inget göra, jag kan bara sörja.

Jag vet vem jag är, jag vet vad alla åren gjort med mig, vet ni som dömer mig?

Vet ni bättre än jag vem jag är?

Jag är en mor som älskar sitt barn, sina barn, inget annat. Dåtiden är inte för mig att leva i, jag lever idag, här och nu, jag lever mitt liv för att ge kärlek, kärlek till mina barn, barnbarn och min man, jag kan inte längre se bakåt till en tid jag inte hör hemma i, jag vill ha en framtid en dag, men nu sörjer jag min son, jag står stilla i ett vacum, en egen tid av sorg, saknad, förtvivlan, otröstlighet, hjälplöshet, jag står stilla och jag ber.

Ber att min son slapp lida, ber att det gick fort, ber att han inte hann ånga sig, ber att han log för att han mötte något som var bra, jag ber varenda förbaskade dag.

Jag tänker på min son som han var, helt underbar, ja vi bråkade men vem gör inte det med sitt tonårsbarn. jag gjorde det och många andra gör det men jag ville inte han skulle dö, ingen vill de ska dö. Tiden läker inte såren, tiden mildrar om man vill.

Men vill man stå kvar i dåtidens kala rum då får man stå där ensam, frusen och utan själ, jag har gett mig av till sorgens dal, jag har varit på vandring i 10 långa år mot ett mål som heter framtid.

Jag har vänner idag som är vackra i sina själar, jag har valt med omsorg vilka som hör hemma i mitt liv, inte många är så rena att de kan kallas för vänner, men det finns änglar och de finns i mitt liv.

Vissa av dem kom genom min sons död, andra fanns där sedan förut, andra försvann behövdes väl inte mer, de var inte vänner de var bekanta.

Jag är glad för dem jag har, jag hyllar dem och ber min änglason vaka över dem varendaste av deras dagar.

Jag sörjer min son, men inte ens det får man göra ifred.

Älskade Kim du var så fin både utanpå och inuti, du var en vacker individ, du gav lycka, du gav sorg men ditt leende smälte bort allt som gjorde ont, du var intelligent, du var rolig, du var omtänksam, kärleksfull och charmig, du var KIm den enda, jag sörjer dig så otroligt mycket, dagar fylls av tårar, tomhet.

Jag vet att du är min ängel i det blå nu Kim, jag ber till dig att skydda mig och min familj, att skydda mina vänner, att skydda Sanna. jag ber till dig var kväll att måtte du funnit frid och måtte du ha det bra, jag vet det nu du är här men på en annan frekvens, vi är inte längre på samma våglängd du och jag men du kan se det jag inte kan se, du kan höra det jag inte kan höra idag, du kan ge oss din kärlek inte för att vi förtjänar den utan för att vi behöver den för att orka vidare. Du är mammas älskade ängel i det blå, så saknad du är, så älskad..

Mamma

 

Jill

26 mars 2011 11:22

Smärtan lindras med åren, men det är allt. Minnen blir gladare, man rannsakar sig själv när sorgen är som värst. Men det är ett sorgearbete som man måste gå igenom.Ingen kan ta din minnen och din sorg ifrån dig. Ta var på dig o dina barn o barnbarn. Du finns i mina tankar önskar jag kunde ta smärtan ifrån dig. Kram

Tove Birkeland Brandt

26 mars 2011 13:30

Tack vännen, från mitt hjärta. det är tungt att behöva slåss mot elaka människor mitt i sorgen. Ja den mildras, den har på ett oförklarligt sätt redan gjort det lite, mycket lite men ändå det har skett och jag kan märka skillnaden. Du är en god vän

 

Anette

26 mars 2011 14:28

Låt det ta den tid som det behövs till att sörja, som jag sagt innan: alla sörjer olika o olika lång tid. Jag tycker du gör något jättebra i att skriva om sorgen och på så sätt både bearbeta för dig själv och hjälpa andra genom att dem kan läsa om hur sorgen kan påverka en människa när någon nära tar sitt liv. Du är en underbar mor, mormor, maka och en helt fantastisk vän!!! Massor av kramar till dig o hälsa även till maken o familjen!

http://olssonfamily

Tove Birkeland Brandt

26 mars 2011 20:11

Hej vännen, ja tiden går, jag mår bättre klart bra blir det aldrig mera, men jag menar jag börjar glädjas åt saker igen lite. Idag har det varit en fin dag och i morgon ska jag ha en utegrilldag med Helena, hennes kille och barnbarnen så jo det går en dag i taget. Tack för att du finns min goa vän. Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...