Toves Tankar

Alla inlägg under april 2011

Av Tove Birkeland Brandt - 30 april 2011 19:36

Då äntligen har jag fått köpa den röda klätterrosen jag skall sätta åt dig på din egen plats här hemma min älskade lilla Kim men den får stå bak i bilen tills i morgon för nu är jag så trött och sliten att jag inte orkar plantera den. Vi har varit ute i husvagnen och det blev en trevlig middag tillsammans ute i förtältet trots att det började blåsa storm där ute. Det smakade mycket bra om maten som vi hade med oss och vi fick tillfälle att umgås ett tag, men sedan beslöt vi oss för att resa hem igen det blev helt enkelt för blåsigt och kallt och det kändes inte så kul att sitta där ute så nu har jag precis fått in sakerna här hemma och fått mig en whisky av maken och sedan blir det nog teverutan som får ta över för oss under valborgsmässoaftonen, inga fyrverkeriresor för oss. kan tro att det är farligt att skicka iväg sådana idag med allt torrt gräs och alla tokvindar som ligger på.

Önskar att du kunnat vara med oss där ute i husvagnen idag. Vi pratade om dig en del, att det kanske blir till veckan som du kommer ned i minneslunden, Helena och jag väntar på att det skall bli av nu för vi tror båda att det ska kännas lite bättre då du väl är på plats, just nu är det tomhet i allting. Så svårt att inte ha en möjlighet till kontakt längre, att inte känna att du finns där för oss och vi för dig, det är så svårt älskade hjärtat att inte få dela en vardag med dig, dela tankar, bilder, musik. Ett liv med dig !

Vilsna helt tappade själar är vi som vankar runt här på jordens yta sedan du gick bort, det är tungt att leva utan dig. Jag ser ditt varma ansikte för mitt inre och känner tårarna sticka inom mina ögonlock, saknad. Hela tiden denna förtvivlade saknad som jag känner efter dig. Jag är så trött, all min energi försvinner bort, jag tänker på dig, försöker att minnas allt med dig, jag vill inte glömma, inte dig, inte någonsin. Jag älskar dig och inte ens döden kan separera vårt band, älskade lilla Kimpan, jag hoppas och ber att du funnit frid, att det är det som sker, att du har det bra nu. Jag tänker på allt det du måste ha känt inom dig, som du inte pratade om, varför Kim lät du det gå så långt?

Saknar dig för evigt för då ses vi igen mitt älskade barn något annat kan jag inte tro, det gör alldeles för ont, jag behöver känna hoppet om att en dag återförenas vi. Önskar så att jag haft möjligheten att hålla dig kvar, du är så älskad och det är så kämpigt att lämnas kvar..

Älskar dig hjärtat mitt...

Mamma

 
Av Tove Birkeland Brandt - 30 april 2011 09:40


Jag fick tips om att lyssna på denna vackra låt och jag tog den till mitt hjärta, kändes som om min lilla Kim talar till mig på något vis. Saknar och saknar, så tomt det blivit, så meningslöst det är, men jag förstår nu hur mycket han betydde för oss alla och jag försöker verkligen att vara tacksam för allt jag fått genom honom, all kärlek, allt hopp, all glädje, alla kramar men det är svårt. Så svårt att mista den man älskar, mitt barn, mitt kött och blod som vuxit inuti min kropp. Livet är så tufft och jag har alltid trott jag var stark, men nu känner jag mig ynklig, svag önskar att jag fått en andra chans, en chans att få honom tillbaka igen.

Pratade med Fonus igår och nästa vecka kan jag vänta ett samtal från de som sätter ned min Kim, nästa vecka ska han komma på plats på minneslunden trodde man, det är en bävan men på samma gång ett lugn inom mig att låta min son få vila, att få återgå och bli ett med jorden. Det känns bra att veta att han är på samma plats som mig, kanske kan jag känna honom där då.

Jag hoppas det är så, för det är så tomt utan honom vid min sida.

Idag är det valborg och vi ska ta och åka till vagnen och grilla, träffas, Helena och Robin kommer och svärfar och det blir majbrasa nere vid sjön så vi ska bara vara och umgås. På något sätt känns det bra men på ett annat sätt så tungt för du har ingen möjlighet att vara med oss där, att skratta, berätta saker för oss och jag saknar det av hela mitt hjärta, hela min själ skriker efter dig älskade lilla Kim.

Jag har så svårt att fatta att du valde att göra så här, inte trodde man någonsin att du var någon som ville dö, du pratade med mig på msn och på samma gång ville du dö, eller? Ändå sa du att det var bra, jag mår inte bra längre och jag är inte tyst, kan inte välja den utväg du gjorde, men gudarna ska veta att jag önskar mig en sådan utväg varenda dag, att slippa känna sorgen, saknaden, att slippa vetskapen om att du har lämnat mig och att jag står ensam kvar.

Men jag kan inte skada de andra som du skadade oss, det är fel. Jag måste lära mig leva ett liv utan dig, men inte än det är nog faktiskt långt kvar för det känns så tungt inom mig, du gjorde så allt tog slut. All kraft, all energi, den rann ut, hitar den inte är så orkeslös.

Du trodde nog att alla skulle tycka det var bättre utan dig, men herregud det är så tungt, fattade du inte att vi älskar dig?

Du var allt inom mig, jag var så stolt, du var min fina son och jag följde dina steg så varför sa du inte att du behövde hjälp?

Ska försöka ha en trevlig dag, att låta dig finnas med i tanken och i det jag gör idag, att ge dig en stund av frid, min ängel jag ska försöka låta dig vara med i allt det vi alla känner idag. Du är så förtvivlat saknad, älskad i evighet, vi behöver dig så jag hoppas du hör min bön, stanna med oss, vaka över oss för vi är svaga utan Dig.

Mamma

Av Tove Birkeland Brandt - 29 april 2011 19:24


Ja vi har bestämt oss för att resa till vagnen och grilla lite i morgon, ska göra en god coleslaw att ta med oss , lite hamburgerdressing och så ska jag marinera kött och ta fram lite hamburgare och korv, det blir nog trevligt och så kommer man att ha en majbrasa där också. Idag har vi varit en vända till vårdcentralen för att lägga om makens hand igen och idag var det sista gången, skönt.

Trodde att det skulle komma pengar från försäkringskassan idag men ingenting i lådan så jag fick ta och skriva till min handläggare, så konstigt allt och jag orkar verkligen inte med att det blir en massa krångel nu. Maken fick från facket om ytterligare intyg som ska in, flera månader har de hållit på om alla möjliga papper och inget beslut om han ens får stämpla, fattar ingenting av det här systemet. Man kan ju inte leva av luft, och det  kostar i porto att sända brev varenda dag till olika ställen, man blir ju helt chockad att de orkar, vad ska de med alla ovesäntliga papper till, det är ju bara för att jävlas med de som redan ligger ned.

Köpte mig en trevlig tidning i affären som heter Hembakat och i den fanns det massor av roliga recept, bland annat så fanns det väldigt goda matmuffins så det blir nog ett och annat recept att prova i den när jag orkar, just nu finns inte den andan med i mitt liv men senare kanske.

Jag har förstått nu att det inte går att rusa förbi det jag känner inombords sedan min älskade Kim gick bort, jag klarar helt enkelt inte av det som finns där inne så det får ta den tid det behöver att ta för att komma tillbaka till ett liv, just nu så är livet mest svart och jag har bara ingen orka att se framåt, jag lever men det är knappt så tiden får göra sitt och jag fortsätter att kämpa.

Det är bara så svårt att sakna den man älskar varenda dag att veta att  man aldrig mera får se dem, det är så fasansfullt svårt att tänka på så jag drömmer mig bort i minnen för att slippa det onda, tar små andningspauser ifrån det liv som nu kommit att bli genom hans självmord. Glädje idag- att umgås med barnen och att prata naturligt om Kim, att minnas honom att på ett naturligt sätt se till att han är med oss i alla fall, bara det att vi inte kan se honom.

Jag tror han ser oss, känner oss, hör oss, han är vår underbara skyddsängel nu så måste det vara.

Nej nu måste jag ta itu med maten inför morgondagen så jag får lägga undan bloggfingret en stund, kan inte bara sitta i min burk som jag mestadels gör, jag försöker att göra mina plikter även om allt tar emot att göra den senaste tiden, men jag tror att jag måste ta mig an dem i alla fall så även om det tar tid så gör jag det som skall göras.

Saknar Dig Kimpan, kan du höra detta? Mamma älskar dig och livet är så otroligt tomt utan att du är här med oss, önskar jag kunde krama om dig, hålla dig hårt.

Älskade hjärtat du betydde allt.

Mamma

Av Tove Birkeland Brandt - 29 april 2011 12:13

Så var man utsövd till sist vi drevs hem från vagnen för att vi som nybörjare höll på att frysa ihjäl, hade inte satt på elementet och så hade vi bara en tunn filt var att ha över oss, så vi gjorde tappra försök till att sova tills dess att klockan var 3 i natt då sa vi båda att nu ger vi upp och åker hem så vi packade oss in i bilen och for iväg hem för att sova i vår säng under täcken.

Det kändes riktigt bra att vakna upp här hemma, gå ned och sätta på bryggaren så nästa vända blir det till att ha med oss täcken för det kan man behöva ha, men på valborg så blir det brasa där så vi ska åka dit och vara där under dagen, grilla och umgås, se på brasan osv och kanske min dotter kommer dit med.

I alla fall fick man ju testa om modemet fungerade i vagnen och det gjorde det utan problem, ja spotify och teve fick man hoppa men jag kan ju blogga och det är huvudsaken för mig, men jag kände mig rastlös i vagnen igår, det är väl för att jag fick bryta lite mönster som det att jag brukar tända din rökelse varenda kväll innan läggdags och stryka din kind på fotgrafiet och igår kunde jag inte göra det och då blev allting jobbigt på något vis.

Maken och jag försökte oss på lite sudoko, klarade en men sedan klarade jag dessvärre inte att koncentrera mig mer.

Tänker på dig Kim, på allt som en sommar innebär, att träffas och känna gemenskap, att vara tillsammans och nu får vi inte känna det, vi alla lider av att det är tomt, av att vi inte kan prata med dig.

Varför var vårt liv tvungen att bli så här, kunde du inte bara sagt oss att  livet kändes piss så hade vi hjälpt dig, eller var det just det som gjorde att du inte ville säga någonting. Jag frågar mig varenda dag hur du kunde bestämma dig för att göra så här, att själv sitta och göra en snara av kablar och att sedan beslutsamt genomföra detta illdåd som du gjorde. Jag blir inte kvitt det och trots att jag inte sett dig i det tillståndet spelas det upp som en film i mitt huvud, mitt inre gör bilder som för att plåga mig.

Jag vill ju ha dig tillbaka, varför är det så ändlöst, varför kunde du inte bara ha skrämt oss, klarat dig. Älskade lilla Kim vi behövde dig, livet har bllivit så tomt när du inte längre fyller upp det, skiftningar som är grå och svarta ett mörker som tar över livets ljus, vad finns det kvar då?

Jag känner en obarmhärtig oro, ångest som bara väller in i mig, tar över, jag vill inte att du ska vara död, jag vill inte...

Jag vill hålla dig i min famn, vill känna din värme, vill hålla dig hårt och aldrig släppa taget, jag vill göra dig trygg, ta bort all den smärta du måste ha känt den dagen, men ingenting av detta kan jag göra mera och det krossar mig, jag förgörs älskade lilla Kim, jag är din mamma, jag älskar dig och det räckte inte till.

Vissa stunder känner jag mig fullständigt värdelös, så fruktansvärt dålig som människa, jag borde helt enkelt förstått att du inte mådde bra, men inte ens det klarade jag.

Min kärlek till dig är så enorm och ingenting kan radera den, inte ens döden kan ta den ifrån mig, herregud vad jag saknar dig.. Varför gick jag här och trodde att allt var bra, nu kan vi aldrig reparera skadan mera, nu är du borta och livet finns inte mera.

Framtiden känns så svår, att jag ensam ska ta mina steg, att inte räkna med dig någonsin mer, jag vill inte, jag står inte ut. Jag är fullständigt slut, jag är trött, trött på allt det känns så fullkomligt hopplöst och värdelöst, runt omkring mig går livet vidare, man skrattar och man dansar och man sjunger och stojar, själv känner jag ingenting, jag beskådar, jag ser allt men det är tomt ändå.

Saknar och älskar dig i evighet älskade lilla Kimpan <3 Mamma

Av Tove Birkeland Brandt - 28 april 2011 11:28

Idag ska vi ta och åka ut till vagnen och bara få vara utan några krav, bara höra lugnet och vattnet som porlar i bäcken bredvid, men jag tar med mig datorn så klart den kan jag inte vara utan och inte heller utan bilder av min älksade Kim och det finns ju fullt att titta på i datorn. Ska ta med mig boken jag håller på att läsa också men det ska bli skönt att komma hemifrån en stund.

Jag har packat ned en massa saker som ska med ut så det finns på plats nu i kassar på mitt köksgolv och så ska jag slänga ihop lite annat som ska med och som det går att äta på under kvällen, det blir festligt.

Det här är så långt min framtid sträcker sig en till två dagar i taget, mer kan jag inte planera eller se för då blir det kaos i mitt inre direkt, det är så svårt att veta att min älskade son inte finns i framtiden, inte längre kan dela den med mig och då vill jag heller inte ha en framtid trots att den hela tiden finns där ändå och det är ingenting jag kan styra över.

Jag förvånas fortfarande över att jag orkar framåt, att dagarna kommer och går. Så fruktansvärt allt är, snart är det 4 månader sedan du gick bort hjärtat mitt, en lång tid men på samma gång så kort. Aldrig för ett ögonblick har jag ens trott att det skulle hända mina barn någonting och aldrig för sin egen hand, man vill inte tro någonting ont, man önskar bara gott och hoppas att livet skall vara milt och fint och så slås man i spillror då man upptäcker att det inte alls är så det är och man står där i ett gapande mörkt hål, död.

Nej inte min son, det måste vara fel, sådant ska inte hända och sedan lever man i mörkret där jag är nu, jag är en åskådare till livet det är det bästa sättet jag kan beskriva det på, jag ser allt ni andra ser men det har ingen betydelse. Gräset är grönt, ni kanske säger jippi, jag säger: Gräset är grönt mer än så är det inte.

Min kurator säger att det är sorg, att det blir bättre men att det tar tid, då får det ta sin tid då, jag bryr mig inte om att tänka på det jag befinner mig ju här, mitt i, saknaden det är den enda känsla jag kan uppleva starkt, att sakna dig KIM, hela tiden och det är en fruktansvärd smärta att känna hur detta sliter och drar inuti mig utan att någonsin kunna påverka det, det finns där bara, hela tiden finns där, fyler upp hela mitt inre.

Jag ser dittt ansikte inom mig, jag ser dig le, jag saknar, livet känns helt enkelt helt jädra hopplöst, vad finns det för mening, varför ska man mista någon man älskar så?

Det är inte meningen att livet ska vara så..

Saknar dig hjärtat <3 Älskar dig för evigt.

Mamma

Av Tove Birkeland Brandt - 27 april 2011 20:01


Min änglason Kim <3 Saknar <3 Älskar Dig

Av Tove Birkeland Brandt - 27 april 2011 18:22

Billigt och bra en liten grill för 129 kronor, duger gott det bara man kan grilla köttet så räcker det med en sådan, nu vankas annan mat idag ska bjuda maken på en hemlagad köttfärssås med bulgur till och så hoppas jag att detta kommer att smaka bra och så lyxar vi till det lite med Trocadero från Ö o B.

Köpte två stora krukor att ha vid vagnen, en till örter och en till blommor och ett paket med 4 lampor som går på solenergi så det ska lysa lite utanför vagnen, ja så slank det med lite godis igen och chips till vagnen, ska ta och åka dit en tur i morgon.

Mitt kuratorbesök var uppslitande idag, jag lyckades att finna en röd tråd i mitt liv med hennes hjälp, att jag i hela mitt liv känt mig sviken av alla och nu även till viss del av mitt barn, det var en sådan självklar poäng för visst är det så för jag har svikits så många gånger av dem som borde stått mig nära att det är ett under att jag alls håller ihop och nu är det sorgen mitt i alla mina andra livsupplevelser som ställer till det för mitt inre. Det var mycket tårar som släpptes ut under sessionen idag, att prata om inneboende ilska, orättvisor och mycket annat, men så skönt då det släppts ut, blev bomtrött då jag gick därifrån och höll på att somna i bilen, helt uttömd på all energi som jag besatt innan jag kom dit.

Så fick jag mitt läkarintyg idag så nu ska jag kopiera och skicka in till  Sjukkassan och då såg jag poängen han kom fram till på mitt MADRS, det var 31 poäng på testet och han har bedömt min depression utifrån detta samt vårat långa och ingående samtal. Ja man är ett vrak.

Varför älskade lilla Kimpan gav du upp livet och allting som fanns där i? Du hade så mycket kvar att göra, att upptäcka och nu är allt släckt. Herregud vad jag kan bli arg då jag tänker på det, på all den inneboende kärlek jag bär till dig som jag nu får behålla och inte kan ge Dig, det är fel, fel, fel.....

Min totala hopplöshetskänsla griper mig, krampar ihop mig i det inre, vad finns det nu att se framåt på, du är ju borta och hur gärna jag än vill att du kommer hem så gör du aldrig mera det.

Man bråkar om din gunst, att den ena varit bättre för dig än den andra och så håller det på, herregud vad finns det att bråka om, du är ju död. De kan aldrig göra något bra för dig nu, älskade lilla hjärtat jag sörjer så, allt det vi inte kan uppleva, allt som är borta.

Alla tankar och upplevelser där det var vi två min son, allt det som nu inte kan bli mer.

Tankarna värker inombords, saknad, tomhet, hopplöshet, skuld, sorg, skam, det är en jädra cocktail av känslor och som jag önskar bara försvann. jag önskar att jag fick vakna upp ur en mardröm och du satt där bredvid mig, men  det är alltid det samma. Du har lämnat oss, lämnat mig och så saknad du är älskade lilla kim, du gav oss mörker som ingen av oss kan fly.

Mamma

Av Tove Birkeland Brandt - 27 april 2011 12:26

Grönskan har slagit till hos oss alla björkar är ljusgröna och gräsmattan har blivit grön och i den gröna mattan är det fullt av vackra vitsippor som vajar fram och åter i vinden och jag sitter här inne och tittar håglöst ut på det här, för mig har det bara blivit ett konstaterande för det ligger ingen glädje bakom. Jag som alltid älskat våren, kännt mig så lätt i sinnet då den äntligen kommit, nu känner jag faktiskt ingenting, men jag ser det ni andra ser.

Jag saknar dig Kim och det ökar bara mer och mer min längtan att få höra din röst, att få se dig le, att få känna dina armar omkring mig igen, höra om allt du upplevt och så falller jag tillbaka och jag vet, detta blir inte mer.

Jag går under Kim, smärtan är obarmhärtig, det känns så fruktansvärt fel, varför ville den högre makten se till att du inte var med oss mera?

Jag väntar och väntar på beskedet om när du kommer att läggas ned på minneslunden, jag vill du ska komma hem nu älskade Kim, få vila i grönskan vid det stora röda korset, få frid  till sist, jag vill att du ska finnas där när jag kommer dit, att du ska veta att jag är hos dig, att du är i mina tankar och i min vardag varenda dag, att jag kan sitta där och bara prata med dig om allting som jag gjort, eller att säga dig det jag sagt så många gånger förut. Att jag din mamma älskar Dig och att jag nu saknar dig så jag blivit sjuk.

Varför är det så obarmhärtigt att leva det liv vi fått, varför ska man drabbas så hårt av olika slag, hur ska jag nu kunna leva mitt liv dag efter dag när du gett dig av?

Jag önskar jag vetat allt som kommit fram efter du dött, jag önskar jag vetat hur allt var för dig att du inte mådde bra, en önskan varenda dag att jag hade fattat att du mådde dåligt och att allt verkligen inte var bra,

Nu sitter jag här med tankarna som bara tär och saknar mitt barn, inte kunde jag veta att du skulle göra så här, jag visste inte om att du mådde dåligt, men jag frågar mig varenda dag om jag kunnat sagt någonting, om jag kunnat gjort någonting som hade ändrat ditt beslut älskade lilla Kim.

Folk bråkar och bråkar efter din död, klander och skitprat, vad ska allt detta vara bra för? Förstår inte människor att vi sörjer en ung man som betydde allt för oss, att allt nu är försent och att efterklokhet hjälper ingen.

Ingen enda får vara ifred, din svärmor, din flickvän, jag , din syster alla får vi del av denna kaka om vi klandras så måste jag fråga. Tror ni att NI är GUD?

Vi älskade Kim och vi saknar honom nu, han betydde allt så lägge bara av med att prata strunt min son önskade bara att vara ifred, han önskade sig allt annat än bråk, han ville ha lugn och ro. Kan ni inte ge honom det nu när han är död? låt min son få vila i frid jag ber av hela mitt hjärta, låt alla vara nu.

Älskade lilla Kimpan om du sett det som pågår över allt, alla hårda ord, elakheter. Det är som om din död drog fram en tromb av smuts och jag som trodde att döden var helig. För mig är det ju det.

Herregud Kim om du ändå vore här, jag kan inte hjälpa att det blivit så här, jag hade behövt dig nu, ditt underbara skratt, ditt leende och allt det roliga vi kunnat haft.

Nu skiner solen och jag ser ut på allt det grönskande där ute, det är så plågsamt orättvist att du inte fick uppleva det här. Varför älskade Kim, valde du att göra så?

Mamma

Presentation


Right now I'm between two jobs, but I'll probably start working as a personal assistant soon

Våra böcker finns att köpa här

Tänd ett ljus för den du saknar

Boken för de efterlevande

FRISIM

Arkiv

NYHETER

Counter of my visists from 18th of august

Förhindra Självmord

Jag vill förhindra självmord

 

 

Självmordstankar

http://www.spes.nu/index.php

 

Det måste bli en nollvisison för självmorden, går du i självmordstankar eller har du någon när som gjort det, gå gärna ut här och läs.

Minnesalbum för Kim Lindqvist

 

                            

Minnessidor Kim Lindqvist

http://minnesalbum.fonus.se/index.php?page_id=18&sign=336e0d436b245f7f625e8eaa2bac2b38

Sök under dödsannons/minnessidor och efter Kim Lindqvist, Värmland, Sunne

samt

 

För min son Kim Lindqvist

f. 1993-02-16

d. 2011-01-02

 

Minnessida/Till minne av

http://www.tillminneav.se/showPage.php?id=1357

Hjälpsidor

Prenumeration av SKRIVA

 

Passa på att testa tidningen Skriva genom detta exklusiva erbjudande:

 

http://www.prenservice.se/bestallpren.aspx?titel=105&kampanj=105137

Gästbok

NYTT

Twingly Blog Search link:http://blog.forfattartips.se/ sort:published Fler länkar till bloggen

BLOGGERFY

Länkar

Skaffa Trafik

Översätt Bloggen

Gladapannkakan gratis dejting

 

Gladapannkakan kan du möta livet, framtiden och den stora kärleken. 

 

Fråga mig

367 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Besöksstatistik

RSS

Skaffa trafik till din sida Gratis

Fixa trafik till din sida

http://www.mer-trafik.se/cgi-bin/ref.cgi?r=angelshare

Tracking

My Topsites List DreamHost Coupon Vardagsbetraktelser bloggar Personligt mobilt bredband My Topsites List SvenskaLänkar.com - en bra svensk seo-optimerad länkkatalog

fixa trafik till din sida

Trafikera blogg

BloggRegistret.se Följ min blogg med Bloglovin My Topsites List Bloggupdate.se BloggRanking Bloggparaden Allmänt
Toppblogg.se Reggad på Commo.se Vardagsbetraktelser bloggar Blog Ping Site fansbyte Svenska Bloggar Blogg topplista - Superbloggen.se Bloggparaden Instagram hiphone 4 Besökstoppen bloggdesign

Skapa flashcards