Ja det stämmer att det blir lättare med tiden, för mig är det mycket bättre nu, inte bra det är långt från bra, men jag har ett liv igen trots att det är utan Kim, visst känns det absolut botten vissa dagar och tårarna kommer vilket jag vill det eller ej, jag saknar min kille, han var så full av live, glädje, kärlek. Hur kan man inte sakna honom?

Livet har absolut tappat sin oskuldsfullhet, sin glans sedan han tog sitt liv men jag går vidare trots allt, för 6,5 månad sedan var ju detta otänkbart.

Jag önskar varje dag i mitt nuvarande liv att jag skall få ett tecken från Kim att han finns med mig trots allt, att han följer mig och fortsätter att älska mig för Gudarna ska veta att jag behöver det i mitt liv.

Han var min yngste vilket gjorde att han hade en alldeles egen plats, han var lillen och nu finns han inte mer, hans skratt har klingat ut, hans humor, hans ord har tystnat och jag mår dåligt av det. Saknaden är det värsta, att sakna någon varje dag av sitt liv och aldrig kunna få ha dem nära sig igen, herregud vissa dagar är jobbiga.

Trots detta måste jag se framåt. Jag tänder ljus för min son, det har blivit en ritual, jag vill hedra minnet av den jag älskar, han lever i mitt hjärta och i mina tankar och det är så jävla svårt för jag önskar ju att han vore här hos mig så jag kunde tala om hur mycket jag älskar honom. Han är så saknad min älskade lilla Kimpan.

Jag är hans mamma, en stolt mamma för han var en helt underbar son men jag sa det allt för sällan, han borde fått höra det ofta. Tänk på att alltid säga dem ni älskar att de är älskade, vänta inte för Livet ger inga garantier, lev i nuet, snälla...

Låt aldrig något bli för sent som jag gjorde.

Älskar dig Kim tills mitt sista andetag för då älskade hjärtat ses vi igen. Mamma

 

Julia

21 juli 2011 14:55

Han vet nu hur mycket du älskar honom.
Det borde du intala dig själv, att han mår bra och saknar dig med. Jag vet inte om du är troende, men det är jag, och jag tror att trotts att han tog sitt liv, så var han älskad, och att han nu hör dina tankar om det, hur mycket du älskar honom...
Tycker så synd om dig... Kan verkligen inte förstå hur jobbigt det måste vara... Beklagar...

http://vej.bloggplatsen.se

Tove Birkeland Brandt

21 juli 2011 19:06

Tack Julia, jag vill så gärna tro att han verkligen hör det jag vill säga, att min kärlek till honom är här och han har mina tankar var dag, jag hoppas du har rätt. Kram och tack för att du skrev till mig.

 

Usagi

21 juli 2011 16:38

Sugen på att lära dig japanska, eller bara intresserad av Japan och asien?
Klicka in på http://yapano.blogg.se/ så ses vi där! ^-^

http://yapano.blogg.se

Tove Birkeland Brandt

21 juli 2011 19:04

Nej tack det är nog inget språk för mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...