Jag har fått återskapa min dator som kraschade om och om igen under föregående vecka, men nu är den i ett skick då jag kan börja köra igen så nu kan jag äntligen skriva lite. Det är en arbetsdag i dag med på Selma men sedan har jag ledigt torsdag och fredag, jobbar lördagen sedan ledig söndag och måndag för att jobba tisdag och torsdag nästa vecka, blir inte så många timmar men man får vara glad för det lilla.

Har jobbat två dagar i kallskänken och det har gått förvånansvärt bra tycker jag, men klart man känner sig aningens vilsen men ja jag jobbar på. Ny meny betyder ju alltid lite kaos. Jag trivs med att jobba så det känns befriande att jag klarade ta det steget när jag ser tillbaka, alla berörda chockades över min vet inte om jag ska kalla det styrka att ta mig tillbaka efter Kims död och min långa sjukskrivning, men det jag gjort är att tänka på hur Kim ville ha sin mamma, hur han såg mig och han hade aldrig velat se mig duka under för jag vet att han verkligen älskade mig. Jag var ute på min skydrive och där ute låg en del låtar jag fått av Kim som jag tog ned på hårddisken, bland annat Big Big World som han gett mig.

Jag är så glad för den tiden jag fick med min son men jag kan fortfarande känna en enorm förtvivlan över att han mått så dåligt att han valt att hänga sig, att han inte klarade av att prata, jag fanns ju bara ett samtal bort. Saknaden, tyngden i mitt bröst, den förbaskade smärtan att mista honom den kommer aldrig mera ge vika, jag vet det nu, jag blir inte bättre än så här. Livet miste sitt glimmer, lättheten försvann, jag blev en tung person ja inte bara till mitt yttre utan i mitt sinne, det är konstigt så fort allt kan förändras, en smärtsam sekund och sedan är allt annorlunda. Jag hoppas min son har funnit frid, men jag som mamma kan inte det dessvärre, jag får leva med att hans plats är tom, jag får leva med alla tankar om att om jag gjort så istället för si så kanske han hade levt idag, men så tänker jag vidare och vet att jag gjort samma val om och om igen. Vi var mor och son och han var en helt underbar och kärleksfull son som hela världen gått miste om, jag skriver på boken och önskar att få den klar, att kunna återspegla min son som den han var, vår familjs problematik, myndigheters brist det finns så mycket jag vill få ned på papper, sådant som gör att man kan lära känna min son som den person han var, en hip hopare, 17 år gammal, mjuk och full av kärlek, snäll, hängiven med en diagnos som ställde till det för oss alla. "Aspergers syndrom", vi tänkte inte alltid lika, men vi älskade varandra innerligt i alla fall.

Saknar dig Kimpan, hör det för det kommer från djupet av mammas hjärta där du alltid kommer att leva vidare, där du alltid har din plats...

Mamma

 

Eriiza

7 september 2011 13:20

Beklagar verkligen förlusten av din son.

http://eriiza.webblogg.se

Tove Birkeland Brandt

7 september 2011 13:22

Tack för din fina omtanke. Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...