Det skönaste vore att ha resten av livet off så känns det just nu, jag är så trött hela tiden och natten som gått har varit fylld med huvudvärk och en hund som mått dåligt, spytt, slickat, tuggat och låtit hela natten så man knappt fått en blund i sina ögon, men idag så börjar jobbarhelgen så man får ta och hitta energi på något sätt, det är ju Nyårsfirande för gästerna så det är bara att ligga i och kämpa sig framåt. Snart den andra januari nu, min sons årsdag fattar inte att han varit död i ett helt år, känns nästan som jag fick dödsbudet igår, det är lika smärtsamt med en saknad som är än större. Jag vet inget längre, jag ville så mycket i mitt liv vid förra nyåret och nu känns det som allt är tomt, det kvittar precis allting. Varför skulle han gå och ta sitt liv, han var ju bara ett barn ännu?

Jag ska till kyrkogården till minneslunden den andra och tända ett ljus för hans själ och sätta dit en liten ängel som jag köpt till honom, ska lägga den under lyktan hans. Tänk så lite som finns kvar i livet när ett barn väljer att dö, det tumlar runt precis alla värderingar man haft, de finns inte längre innerlig glädje kvar, man tappar sig själv.

Skam, skuld, misslyckande, ångest, känslor man får lära sig att leva med när man inte finner svaren på varför saker blev som de blev, varför man miste sin son. Jag vet att valet var hans eget men herregud det gör det inte lättare för mig.

Jag tittar ut på de små fåglar som gästar mina matbyttor, ser kölden som kommit tillbaka igen det är minus fyra grader idag och vattnet har blivit is, landskapet ser lika fruset ut som mitt inre. Jag önskar mig ett tecken, ett litet tecken på att livet fortsätter i en annan form när vi dör, att vi får ses igen. Att det bara inte slutar så här, jag vill inte att det slutar så här det måste finnas mera. Att gå emot milstolpar som årsdagen är fruktansvärt, jag ville skydda honom emot allt ont men jag klarade inte av det och nu är han inte längre här. Det är inte lätt att leva vidare med känslorna, som tränger sig på inom en när ett barn har dött ifrån en. Jag har ont, är som ett skadeskjutet djur som inte har någonstans att gömma mig från smärtan längre, det finns inget som ger mig frid i det inre. det är tårarna och saknadens boning där inne. Jag minns så mycket vackert som vi haft, som vi gjort, som vi upplevt och saknaden blir bara större, många har sagt mig minns och njut av att du fick möjligheten och det gör jag men på samma gång ökar intensiteten av saknaden, för det finns inget mera än minnen nu. Saknar dig Kim, alltid, Älskar dig av hela min själ och jag ber att vi ses igen. Mamma

English Version

The fairest would be to have the rest of life off it feels right now, I'm so tired all the time and the night which had been filled with headaches and a dog who felt unwell, vomited, licking, chewing and had all night so we just got a wink in his eye, but today it will begin work this weekend so you'll have to find energy in any way, it's New Year's celebration for the guests so just to stay in and fight their way forward. Soon, January 2 now, my son's deathday can not believe he had been dead for a whole year, it feels almost like I got death bid yesterday, it is as painful a loss is even greater. I do not know anything anymore, I wanted so much in my life at the last New Year and now it feels like everything is empty, it does not matter just everything. Why would he go and take his life, he was only a child yet?

I'm going to the cemetery for memorial garden on the second and light a candle for his soul and replace it with a little angel that I bought for him, to put under his lantern. Think so little left in life when a child chooses to die, it tumbles around like all the values ​​you had, they are no longer sincere joy left, you lose yourself.

Shame, guilt, failure, anxiety, feelings they may learn to live with when you do not find the answers to why things were as they were, why I lost my son. I know that the choice was his own, but my goodness it does not make it easier for me.

I look out at the small birds visiting my foodtable, looks cold to come back again it's minus four degrees today and the water becomes ice, the landscape looks like frozen out of my mind. I wish me a sign, a small sign that life continues in another form when we die, we shall meet again. That it just does not end like this, I do not want it to end like this there must be more. Going against milestones deathday is terrible, I wanted to protect him against all evil but I did not get it and now he is no longer here. It is not easy to live with the feelings, which are demanding in a when a child has died from one. I have pain, is like a wounded animal who have nowhere to hide from the pain anymore, there's nothing that gives me peace in the interior. there are tears and longing dwell there. I remember everything so very beautiful that we had, which we did, as we have experienced and missing just keeps getting bigger, many have told me remember and enjoy that you had the opportunity and I do but at the same time increasing the intensity of the missing, because there is nothing more than memories now. Miss you Kim, always, I love you with all my soul and I pray that we meet again. Mom

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...