Maken och jag tog en billig bussresa till Åland med Gruppresor och vi som inte är vana att resa med sådana resor så kändes det lite som sällskapsresan. Chauffören drog en massa historier medans han körde och många skrattade vilt i bussen. Speciellt då han drog lite mindre rumsrena historier. Medelåldern i bussen skulle jag tro låg på 65-67 år. Själva så är vi ju 48 år gamla och det kändes som vi var ljusår ifrån de andra i våran buss och många av dem gav intryck av att vara stamgäster. Jag hade med mig en bra bok som Kerstin Ekman skrivit, första boken i en triologi som kallas Vargaskinnet, själva boken heter Guds barmhärtighet så jag försökte att lägga näsan långt ned i den. Det visades också små filmsnuttar från resor (reklamsnuttar) för att egga till nya resmål som Hollands blomsterprakt osv. Vackra bilder som jag slängde ett getöga på. det kändes skönt att få komma hemifrån en stund, att bryta vardagen men när man kommit ombord så kom man på att egentligen är inte detta för oss, vi gillar inte att dansa och vi skulle inte handla något, det var för maten vi var där. Vi hade bantat i 9 veckor och naturligtvis hade vi frossa vid buffén vilket resulterade i att vi efter maten gick ner i hytten och la oss för natten, tryckte näsan ner i boken och läste om Hillevi. känns kul med just det namnet för min egen mormor hette Hillevi.

När vi vaknade var det frukost som hägrade och vi åt en redig frukost och sedan bar det åter igen av ut på båten för att titta oss runt, inte mycket att se. Spelautomater i vartenda hörn, vi gick till en bar och satte oss med våra böcker, block och penna för att hämta lite inspiration till bokskrivandet, jag fick nästan ihop en handskriven A-4 sida med intryck. Tyvärr så var även vädret emot oss, det var grått landskapet som mötte oss, snön yrde ned utanför båtrutan och gav intryck av att bara vara ogästvänligt. Men vi tog oss hemifrån en stund i alla fall. Kan lova att det kändes skönt att komma på bussen för att åka mot Karlstad igen där vi parkerat bilen i gripengaraget. Väl hemma var det relax som gällde och vi hyrde Arne Dahls film på telia, tyvärr så somnade jag ifrån den. Det tar på krafterna att vara upptäcksresande.

English Version

My husband and I took a cheap bus ride to Åland Group Tours and we are not accustomed to travel on these trips so it felt a bit for company travel. The driver pulled a lot of stories while he was driving, and many laughed wildly in the bus. Especially when he drew a little less housebroken stories. The average age of the bus, I think was 65-67 years. Itself so we're 48 years old and it felt like we were light years away from the others in our bus and many of them gave the impression of being regulars. I brought a good book as Kerstin Ekman has written, the first book in a trilogy called Varga Fleece, the book is called God's mercy so I tried to put my nose near the bottom of it. It was also small movie clips from trips (promotional clips) to incite to new destinations such as Holland's floral displays and so on. Beautiful pictures that I threw a GOAT'S EYE on. it felt good to get away for a while, to break the everyday life but when you come on board so it was that really is not that for us, we do not like to dance and we would not trade anything, it was the food we were there. We had been on a diet for 9 weeks and of course we had the chills at the buffet, which resulted in us after dinner went down in the cab to bed for the night, pushed the nose down in the book and read about Hillevi. feels great with just that name for my grandmother's name was Hillevi.

When we awoke it was breakfast stuff of dreams and we had a hefty breakfast and then we once again out of the boat to see us around, not much to see. Slot machines in every corner, we went to a bar and sat down with our books, pad and pen to get some inspiration for the writing, I almost got up a hand-written A-4 page impressions. Unfortunately, even the weather was against us, it was gray landscape that greeted us, the snow swirled down outside wipers and gave the impression of simply being inhospitable. But we went home for a while anyway. Can the promise that it felt good to get on the bus to go to Karlstad again where we parked the car in the garage of Gripen. Back home, it was relaxing in force and we hired Arne Dahl's film on telia, unfortunately, I went to sleep it off. It takes some effort to be explorers.

Ännu en vecka med diet och jag har ökat 0,2 kg alltså 2 hg. Jag har även gått på bandet denna veckan och hjälpt bonusgrabben att bära grejer när han flyttade, vi har druckit lite vin och jägermeister men still hållit diet, lägre intag än jag behöver hålla mig till och nu känns det kämpigt. En vecka upp, en stillastående och ännu en vecka upp. Det raderar ju även två veckor till med viktnedgång så för fem veckor sedan vägde jag vad jag väger idag. Grinigt måste jag säga. Ständiga kamp. Men efter resan blir det vita veckor och diet, vatten finns i kranen och det är 0 kcal i det så bara att dricka på.  Hoppas klara detta, väntar på mitt besök i Torsby den 30/3, hoppas så på operationen.

Mitt knä värker varenda dag nu så det känns inte heller så bra, men jag ska väl ändå inte klaga.

  Om bara en timma så bär det av på en resa vi ska resa med buss till färjan för att åka båt till Åland, ja vi kliver inte av där utan stannar på färjan där vi tänker njuta av god mat och en paus i tillvaron. Ska bli så otroligt skönt att komma bort. Middag, buss, färja, mat, frukost, hytt för två personer 695 kronor, tyckte vi hade råd att unna oss det trots att vi egentligen inte har det. kanske kan man finna lite inspiration till boken under resans gång, kanske. Jag är spänd, så länge sedan vi fick göra något roligt nu, vi har bara jobbat och slitigt och kastats på sophögen två gånger om nu så självförtroendet är ju inte vad det borde vara, men maken startade en ny trend, tänka positivt så nu lägger vi båda ut positiva budskap på facebook varje dag och trots saknaden efter Kim, saknaden efter spänning i livet så tycker jag att det gör en viss inverkan, jag blir ju mindre deppig.

English Version

Another week with diet and I have increased 0.2 kg is 2 hg. I have also gone on the tape this week and helped the bonus son to wear things when he moved, we have drunk some wine and Jägermeister, but still kept diet, lower intake than I have to stick to and it feels like a struggle. One week up, the stagnation and even one week. It also deletes the two weeks with weight loss as five weeks ago, I weighed what I weigh today. Petulant I must say. Standing struggle. But after the trip, whites weeks and diet, there is water in the faucet and it is 0 calories in it just to drink. Hope do this, waiting for my visit to Torsby 30/3, hoping for the surgery.

My knee hurts every day now so it's not so good, but I should not really complain.

   If only an hour so it's off on a journey we will travel by bus to the ferry to take a boat to Åland, yes we does not step off there but stay on the ferry where we intend to enjoy good food and a break in life. It will be so incredibly nice to get away. Dinner, bus, ferry, food, breakfast, cabin for two people 695 sek, thought we could afford to treat ourselves with it even though we really do not. Perhaps you can find some inspiration for the book along the way, maybe. I'm excited, too long ago we had to do something fun now, we've just been working and hard work and thrown on the rubbish heap twice now so the confidence is not what it should be, but my husband started a new trend, think positive, so now we both are adding out positive messages on Facebook every day and although longing for Kim, longing for excitement in life, I think it makes a certain effect, I get the less depressed.

Jag skall åka på en resa i morgon, ska bli så skönt att komma bort ett dygn, buss, båt och god mat. Lite nya intryck. Blocket ska med så klart så jag kan skriva lite. Maken har ringt grabben som just nu satt och åt frukost och nybryggt kaffe han fixat sig i nya lyan, så det känns bra. En bit på väg, får se om vi hjälper honom lite idag med han har ju en del klädsäckar som behöver packas upp och läggas in i garderober. Vi får se.

  Ska handla en del inför morgondagens resa, mackor som skall med på bussen och annat smått och gott. Har ännu inte hunnit känna efter vilken typ av dag det är men jag försöker vara positiv, med positiva tankar kan man förändra i massor så jag försöker verkligen att tänka positivt. Många underbara männsikor hör av sig och det känns så bra, jag önskar jag gör skillnad för någon genom att finnas här ute på min blogg och skriva om mig själv, mina tankar och om min son, min änglason Kim, om min övriga familj och livets alla frågor och hemligheter. Livet är en turbulent berg och dal bana och man skulle nog lessna kraftigt om den inte var det. Av alla motgångar växer man sig stark, av andra händelser ynklig och svag. Att mista mitt barn är det absolut värsta som hänt och det är det enda i mitt liv som inte kan förändras, som ständigt värker inom mig, som ger mig ångest och panikkänslor. Minnena dövar eller i vissa fall ökar smärtan, allt beror på vilken typ av dag det är inom mig. Saknaden, den ständiga saknaden som gror inom mig, som likt ett frö, blommar ut mer vid vissa tillfällen, vid högtider, vid vissa datum, tidsstolpar. Det gör så ont. Men om jag reflekterar över livet som ett Liv, måste jag säga att det är något vi aldrig får ge upp, min son gjorde fel. Livet ger inga garantier åt något håll, men det ger oss upplevelser och vi har bara ett liv och vi är alla födda för att uppleva. Mitt stora mål idag är att vilja förändra för andra, att ge någon medmänniska styrka till att leva sitt liv, att inse att man aldrig får lämna livet och dem som faktiskt älskar oss, även om jag kan ha förstålse för att livet verkligen kan vara tungt och svårt, även jag höll på att stanna kvar i den svarat gropen då min son tog sitt liv, men jag skrek om hjälp. Jag finns här nu, jag stannar. Jag lever och jag tar en dag i taget, går framåt i mitt nya liv. Aldrig mera hel, aldrig mera utan att känna saknaden av mitt änglabarn Kim.

English Version

I will go on a trip tomorrow, will be so nice to get away for a day, bus, boat and good food. Some new impressions. Block should of course sogo with me so I can write a little. My husband called the son who now sat and ate breakfast and fresh coffee he fixed in the new den, so it feels good. A long way, we'll see if we help him a little today with he has some garment bags that need to be unpacked and placed into the closets. We shall see.

  Will buy some for tomorrow's trip, sandwiches to be eaten on the bus, and other odds and ends. Have not yet had time to feel what kind of day it is, but I try to be positive, with positive thoughts can change in a lot so I really try to think positive. Many wonderful causes people to respond, and it feels so good, I wish I make a difference for someone by being out here on my blog and write about myself, my thoughts and my son, my angelic son Kim, about my other family and life all questions and secrets. Life is a turbulent mountain and valley orbit and it would probably boring strongly if it were not. Of all the adversity you grow strong, the other events puny and weak. To lose my child is the absolute worst has happened and that's the only thing in my life that can not change, that constantly ache within me which gives me anxiety and panic. Memories deadens or in some cases increases the pain, it all depends on what kind of day it is within me. The loss, the constant longing that grows within me, like a seed, bloom more on some occasions, on holidays, at certain dates, time posts. It hurts so much. But if I reflect on life as a Life, I must say that it is something we must never give up, my son did wrong. Life makes no warranty in any direction, but it gives us experience and we only have one life and we are all born to experience. My main goal today is to want to change for others to give any human being the strength to live his life, to realize that you never leave life and those who actually loves us, even though I may have understanding that life really can be heavy and difficult, though I was to remain in the answered pit when my son took his own life, but I screamed for help. I am here now, I'll stay. I live and I take one day at a time, moving forward in my new life. You'll never get full, never again without feeling the lack of my angelic child, Kim.

Jag har haft en lugn morgon, då jag suttit här i tysthet och tittat på gamla kort från min externa hårddisk, bilder som väckt upp minnen inom mig. Tider jag och Kim upplevt, saker han sagt, saker vi gjort. Herregud vad jag saknar honom. Jag känner mig så förtvivlat ensam i min sorg, ingen vill prata om honom längre. Känns som att man vill glömma att han fanns med oss andra här för bara dryga året sedan.

Ingen förstår att jag vill ha honom kvar. Varför var detta tvungen att ske?? Varför Kimpan gjorde du så här, varför förbannade du mitt liv med ditt beslut. Du var ju älskad hela tiden, kunde du inte bara ha förstått det och levt livet? Det är så otroligt tomt utan dig här på kalla jorden, så tyst, allt är tyst. det var bara du som skrev, det var bara du som visade mig nya saker. Du gav mig liv genom att existera och nu lever du bland de andra änglabarnen. Jag vet att du tittar till mig, jag har talat med ett medium som sagt att det är så, jag måste tro att det verkligen är så, men jag önskar ju att du kunde stanna, att du kunde vara med mig jämnt. Allt vi delade, alla tankar, alla upplevelser. Allt tystnade med dig, mitt liv tog slut. Jag håller i kärlekens band, hårt för att aldrig tappa dig, jag kan se det fast att ingen annan gör det, det är rött och glänser som av guldspunna trådar och inte ens döden kan nöta ut det för oss.

  Tunga dagar, tunga nätter, tårar som bränner. Jag är duktig, jag går vidare. Jag måste ju göra det älskade lilla Kim, men jag önskar så innerligt att jag slapp. Saknar dig hela tiden. Mamma

English Version

I've had a quiet morning when I sat there in silence and looked at old photos from my external hard disk, images that brought up memories in me. Times I and Kim experienced, things he said, things we've done. God, how I miss him. I feel so desperately alone in my sorrow, no one wants to talk about him anymore. It feels like it wants to forget that he was with us here for just over a year ago.

No one understands that I still want him. Why did this have to happen? Kimpan Why did you do this, why you cursed my life with your decision. You were loved all the time, could you not only have understood it and lived life? It's so incredibly empty without you here on the cold earth, so quiet, all is quiet. it was only you who wrote, it was the only one who showed me new things. You gave me life through only existens and now you live among the other angelic children. I know that you look at me, I've talked to a medium who said that it is so, I must believe that it is indeed so, but I wish you you could stay, that you could be with me even. Everything we shared, all thoughts, all experiences. Everything was silent from you, my life was over. I agree in the bonds of love, holding it hard to never lose you, I can see it that no-one else does, it's red and shiny and got golden threads and not even death could wear it out for us.

   Heavy days, heavy nights, the tears that burn inside. I am good, I go further. I have to do it darling Kim, but I wish so dearly that I didnt. Miss you all the time. mom

Jag vet inte vem som skrivit denna blogg men jag tyckte det var så klockrent att jag bara kände mig tvungen att förmedla den vidare. Ett roligt inslag i en annars lite bister vardag.

Värmlänningar säger jämt jämt.

Innan jag emigrerade till de djupa Värmlandsskogarna levde jag i den trygga förvissningen att en värmlänning

var en värmlänning. Punkt, slut! Värmlänningar var ett vänligt folkslag som traskade runt och sa: ”Tjipp, tjipp”,

utan att någonsin komma på tanken att göra en fluga förnär. Och alla lät förstås likadant. Alla hade de den där

mjuka, sjungande dialekten som fick dem att verka så hejdlöst oförargliga.

Idag vet jag bättre. Alltså, de flesta värmlänningar gör fortfarande ett osedvanligt trivsamt intryck, men inte

tusan låter de som de ska.

Det finns tydligen olika sorters värmlänningar. Det finns till exempel klarälvdalingar.

Klarälvdalingar är synnerligen rationella individer. Hur ska man annars tolka det faktum att de bara uttalar halva

orden, vilket gör det stört omöjligt för övriga medborgare i konungariket Sverige att begripa ens hälften av

det budskap de försöker förmedla? Lik förbaskat hör det till värmländskan.

Men oavsett vilket del av detta vackra landskap de kommer ifrån, verkar samtliga värmlänningar ha åtminstone

en sak gemensam; de säger jämt jämt. Alltså, de använder ordet jämt i alla möjliga och omöjliga sammanhang.

För oss som skulle behöva en kurs i Värmländska för invandrare verkar det som om ordet kastas in lite hur som

helst, helt omotiverat.

Första mötet med denna språkliga egenhet utspelade sig en mörk och kall natt vid en korvkiosk i Karlstad.

Trött och frusen stod jag där i avsikt att beställa nattugglornas paradrätter.

- En grillad med mos, tack.

Killen i kiosken sa något som lät ungefär som ”Moschäjämtschlutt!”

- Förlåt, sa jag i ett tröstlöst försök att ge intryck av att jag egentligen inte hade några som helst problem med

språket utan bara varit lite ouppmärksam.

Killen försökte igen.

- Mose ä jämt schlut!

- Är moset jämt slut? upprepade jag på aningen irriterad men korrekt svenska.

Den infödde värmlänningen i kioskluckan bekräftade min misstanke.

Nämnde jag att jag var både trött och frusen? Tilläggas kan att jag även var rejält hungrig och inte är att leka

med i detta tillstånd. Den korrekta svenskan passerade gränsen för aningen irriterad och övergick till skitgrinig.

- Förklara då varför det står på skylten att ni har mos om det ALLTID är slut!

Killen i luckan stirrade.

Dessvärre nöjde sig inte mina värmländska kamrater med samma sak.

- Jämt, betyder ”bara”, avslöjade en vänlig medmänniska.

I nästa andetag bad samma medmänniska mig att vänta lite. Han skulle jämt bara uträtta ett ärende. Jag suckade.

”Jämt bara” skulle ju i sådana fall betyda ”Bara bara”. Där rök den logiken.

En annan urinnevånare lät meddela att jämt betyder ”Precis”. Det skulle innebära att killen i kiosken försökt

berätta att moset precis tagit slut. Aha! Där satt den. Jag fattar värmländska!

Trodde jag ja. Ett besök i den lokala Konsumbutiken tog mig raskt ner på jorden igen.

- Jag ställer vagnen jämt precis här, ropade en stressad mamma till sina två överaktiva barn som vägrade lämna

leksaksavdelningen.

Åh nej, tänkte jag. ”Jämt precis” blev ju i så fall ”Precis precis”. Nu blev det sådär igen.

Efter åtskilliga förklaringar och exempel har jag gett upp. Det finns ingen logik i användandet av Värmlands

mest frekventa ord. Det enda jag med säkerhet lyckats konstatera är att i Jösse härad betyder ”jämt” aldrig någonsin,

vad det enligt Svenska Akademiens Ordlista borde betyda; nämligen ”Oavbrutet” och ”Alltid”.

Därför slutar jag för den här gången. Jämt precis nu!

För er som är sugen på litte mer värmländska så kan ni gå ut på följande adress:

http://www.algonet.se/~braned/tonten.htm

Melodi: Värnamovisan

Nu hoppar laxen

Nu blommar häggen

Nu lyfter taxen

sitt ben mot väggen

Ssssss-skål(Supen tages)

-

Ett litet avbrott har visan fått.

och under tiden har taxen gått.

Frukost intagen, Råg Fras med youghurt och kaffe. Skall snart ned till tandhygenisten för att rota runt i tandfickorna, passar just nu på att avnjuta en varm kopp kaffe är rädd att man får svårt att avnjuta ytterligare saker under denna dag utan att ha ont i munnen. Under gårdagen var vi till Grums till dottern och svärsonen och han hjälpte oss med handbromsen och skiftade över till sommardäck på bilen så nu har vi fått det gjort för detta året. Vi har under morgonen betalat in resan som vi skall ta på söndagen, bussresa, färja samt middag och frukost allt för 695 kronor för två personer. Vår enda semester på tre år och säkert på nästkommande tre år som kommer också med det flytet vi har i våra liv. Skall bli enormt skönt att få komma bort en stund så ikväll skall jag leta fram mina åkband som skall sitta på armen, kolla lite kläder så det är rent och så blir det block och penna med, man måste collecta intryck till boken. Små korta tillfällen av liv.

  Har inte hört av Helena sedan flytten men hon har väl fullt upp med att packa upp saker kanske. Känns konstigt att inte veta vart hon bor, har ju inte fått adressen av henne ännu heller.

Blommorna vattnade i hela lägenheten nu, mina kaktusar i köksfönstret blommar så fint just nu, en är röd och den andra rosa. det är bra med grönväxter slipper man sköta om så väl, jag är inte fröken grön om fingern, men brukar ändå lyckas att sätta lite blomfröer till sommarens rabatter.

English Version

Breakfast inmate, Rye Phrase with yogurt and coffee. Shall soon down to toothhyegenist to poke around in the dental pockets, fits right now to enjoy a hot cup of coffee is afraid that they find it difficult to enjoy more things in this day without having a sore mouth. Yesterday we went to Grums to my daughter and her husband he helped us with the hand brake and shifted over to summer tires on the car so now we've got it done for this year. We have this morning paid the journey that we will take on Sunday, bus, ferry and dinner and breakfast all for 695 crowns for two people. Our only holiday in three years and certainly in the next three years, which also comes with the fluency we have in our lives. Must be extremely nice to get away for a while, so tonight I will look up my speciel armbands who will sit on the arm under the tri, check out some clothes so it's clean and it becomes pad and pen with, you have to Collecta impressions for the book. Short little moments of life.

   Have not heard of Helena since the move but she is well busy unpacking things maybe. Feels weird not knowing where she lives, have not got the address of her yet, either.

The flowers watered throughout the apartment now, my cacti in the kitchen window blooms so nicely right now, one is red and the other pink. it is good with green plants, makes it unnecessary to take care of so well, I'm not Miss Green on the finger, but usually still manage to add some flower seeds for the summer discounts.

Har uträttat det som skulle uträttas i Forshaga sedan tog vi bilen till SISU gården för att kolla spåren, vi valde att gå 1800 m alltså 1,8 km. Banan är just nu mycket isig bitvis men vi tog oss efter lite spatserande runt och det känns så här i efterhand alldeles förträffligt härligt. Klara med den promenadturen så for vi hem och slängde in tjockpannkakan i ugnen, hade förberett smeten innan vi stack ut idag så det var smidigt, till pannkakan rev jag ett varsit äpple som sylt och jag kan lova att det smakade smask. Svärfar dök in på kaffe innan vi stack till Forshaga, vi hade inte så mycket att säga. Han pratade mediciner och det goda vädret och väglaget till Hov som han besökt i veckan som gått. Nu sitter vi här igen och håller på med en massa papper som man begärt in till alfa-kassan. Jag har fått begära ut allt jag skickat in till HRAK för att få dem att vidimera det och fixa det till mig och nu äntligen har jag kopierat allt till mig själv så att även jag har liggande och originalen är nu i ett stort kuvert för avgång till alfakassan. Blir ännu en tur ut idag, skall ta en tripp till butiken i Deje och fixa mera frimärken så vi båda får iväg alla papper. Behöver ju akut få till ett svar. Har gjort upp en avbetalningsplan med Fortum på den fina räkningen vi fick igår så idag känns paniken något mindre än under gårdagen i alla fall. Tänka positivt, förmedla positiva energier så skall man få positiva energier tillbaka själv. Jag hoppas det stämmer, jag försöker även om vi är inne i en allt för mörk tid. Jag har känt mig nere en tid igen, tänker så mycket på Kim, saknar honom så fruktansvärt och nu Helenas flytt, barnbarnen som man får träffa allt mindre. Sämre relationer, det tar inom en. Ingen som ids prata om Kim mera, sist jag försökte fick jag till svar att han är död, jag orkar inte med det där. Just därför behöver jag tala om honom. Han är ju död och jag saknar honom så jag håller på att bli tokig. Fattar man inte, jag kan inte glömma mitt barn jag kan aldrig gå vidare till 100%, jag kanske klarar att ge nya livet 95%, men de resterande 5 % stannar för alltid hos Kim och det eviga livet..

English Version

Has done what was done in Forshaga then we took the car to SISU yard to check the tracks, we chose to go 1800 m thus 1.8 km. The track is currently very icy in places but we went after some strolling around and it seems in retrospect quite excellent wonderfully. Ready with the walking tour so we went home and threw thick pancake in the oven, had prepared the batter before we went out today so it was smooth, the pancakes I tore an apple each as jam and I can promise that it tasted god. Fatherinlaw came in to get some coffee before we went to Forshaga, we did not have much to say. He talked about medications and the good weather and road conditions to Hov that he had visited in the past week. Now were sitting here again and doing a lot of paperwork that they requested to alpha-checkout. I have had to request everything I sent to HRAK to get them to authenticate it and fix it for me and now finally I have copied everything to myself so that I too have been lying and the originals are now in a big envelope for departure to alpha checkout. Will even be a extra trip out today, should take a trip to the store in Deje and fix more stamps so we both get off all the papers. Need urgent to get an answer. Have made up a payment plan with Fortum on the fine, the bill we got yesterday so today feels panic slightly less than yesterday, anyway. Think positively, convey positive energies, one should have positive energies back themself. I hope that's right, I try even though we're in a too dark time. I have been down a while again, thinking so much about Kim, miss him terribly and now Helena's escaped, the grandchildren that I get to meet more less and less. Poorer relationships, it takes in one. No one bothered to talk about Kim and more, last time I tried, I was told that he is dead, I can not do that. That's why I need to talk about him. He's dead and I miss him so I'm going crazy. Dont they get it, I can not forget my baby I can never go to 100%, maybe I can give new life 95%, but the remaining 5% stay sforever with Kim and the eternal life ..