Toves Tankar

Alla inlägg under april 2012

Av Tove Birkeland Brandt - 13 april 2012 16:34

Den här dagen är som alla andra dagar, alltid något att göra. Vi har varit uppe i tid, jag har duschat, sminkat mig och varit på arbetsintervju i Karlstad, faktum är att det verkade vara ett toppenjobb, just därför skulle det förvåna mig om vi valdes ut.

Vi tog oss en bit mat på OBS Bergvik restaurangen, kyckling, pommes och Bea, som att äta fett och vatten, smaklös och ändå mera smaklöshet och dessutom inte alls bra för vikten, men man tänker inte så klart då man är hungrig. Bredvid oss satt en gammal farbror som spillde ut sitt kaffe, jag kunde inte låta bli att notera honom för han försökte inte be om hjälp utan tog sonika servetten och drog ned en hel kopp kaffe på golvet utan att ägna en neda tanke på den stackars flickan som fick ligga på knä och torka upp skiten sedan. Nåja, det avspeglar livets nonchalanas tyckte jag, bara man själv slipper kladdet kan andra få det i gåva.

I övrigt har det inte hänt värst mycket, ska väl skriva på boken om jag orkar komma igång, vi har sökt en massa jobb under dagen och jag har pratat med min mamma och min dotter per telefon. Ja roligare än så blir inte denna dagen.


English Version

This day is like any other day, always something to do. We have been up in time, I've showered, makeup myself and been on the job interview in Karlstad, in fact, it seemed like a great job, precisely because it would surprise me if we were selected.

We took a bite at OBS Bergvik restaurant, chicken, fries and Bea, like eating fat and water, tasteless and yet more tastelessness and also not good for weight, but you do not think so clearly when you are hungry. Next to us sat an old man who spilled his coffee, I could not help but notice him because he did not try to ask for help without further ado took the napkin and drew down an entire cup of coffee on the floor without spending a Neda Given the poor girl who was kneeling and wiping up the shit then. Well, that reflects life's nonchalanas I thought, only you do not have to mess can others get it as a gift.

In addition, it has not happened much, to be well write the book if I can get you started, we have searched a lot of work during the day and I've talked to my mom and my daughter by telephone. Yes more fun than this, is not happening this day.

ANNONS
Av Tove Birkeland Brandt - 11 april 2012 11:20

Dagligen får jag frågan. Vad gör du eller vad ska du göra och dagligen är jag en dödtrist jävla människa som svarar jag skall skriva på min bok, man suckar nästan när man får svaret. Faktum är att väldigt få tar mitt engagemang på allvar, jag får en känsla av att man tycker det jag sysslar med är blaha bara.

  Ärligt så är det inte så många som läser böcker längre. Själv skulle jag aldrig kunna vara utan den förtrollande värld en bok kan ge mig, det är så underbart att få ta sig in i någons uppdiktade historia och bli ett med den, att bara försvinna. För mig är läsa att se en film, en film som förmodligen inte ens filmats ännu.

 Men jag är väl en döstrist jävla människa, för jag är tålmodig i mitt skrivande och fortsätter den bana som så få tror på. jag använder min fritid till att skriva, jag lägger nästan alla min vakna tid på det just nu och störande inslag i min vardga kan irritera mig väldigt mycket. Jag umgås med vänner för att koppala av en stund, tittar på deras bilder, gillar och njuter av de inlägg man gör. Mina vänner finns i datorn, de är livs levande och underbara och vi delar fullt av tankar med varandra, jag har faktiskt inget behov av att ha någon bredvid mig som pratar. För mig är tystnaden gudomlig. "Silencium est Divinum"

Ha en fantastiskt bra dag alla.


English Version

Daily I am asked. What do you do or what should you do and every day I am a gloomy fucking man responsible I will write in my book, it almost sighs when you get the answer. In fact, very few take my commitment seriously, I get the feeling that people think what I do is just blah.

   Honestly, it's not so many people read books anymore. I myself would never be without the enchanting world of a book can give me, it's so wonderful to get into someone's fictional history and become one with it, to just disappear. For me, reading to see a movie, a movie that probably not even been filmed yet.

  But I suppose I am a dadly fuckin boring human, because I am patient in my writing and continue the path that so few believe. I use my free time to write, I spend almost all my time on it right now and disturbing feature of my every day can irritate me a lot. I hang out with friends to relax for a moment, looking at their pictures, like and enjoy the posts they make. My friends in the computer, they are alive and wonderful and we are full of thoughts with each other, I really have no need to have someone next to me talking. For me, the silence is divine. "Silencium  est Divinum"

Have a fantastic day all.

ANNONS
Av Tove Birkeland Brandt - 10 april 2012 10:46

Jag kände mig nöjd när jag steg upp idag, natten har varit bra, jag träffade Kim, visste att han var död och han visste det också. Han stannade ganska länge. Jag la mina händer runt hans ansikte, kysste hans panna och strök honom över kinderna med mina tummar, vi talade och han berättade att hans känsel inte var så bra i hans ansikte, hals och hans armar mera, men annars mådde han bara bra. Vi fanns hos varandra och sedan bara löstes det upp. Han var borta, men jag vaknade glad. Känslan har stannat inom mig, lugnet som han gav, lyckan att få se honom.

  Nu sitter jag här vid min blogg, tänker på mitt änglabarn om jag bara tar det lugnt blir faktiskt inte mina frågor utan svar. Jag kan inget styra, han styr. Men han hälsar på mig, på det sätt han kan och jag förnimmer hans närhet. Och jag är glad. Drömmar, verklighet?

  Jag väljer att höra på mediumet jag talade med, att så länge vi vet om döden så är han där på riktigt, besöker mig i drömmar, för det är så våra barn besöker oss lättast.

Saknar honom så förtvivlat i livet, men närheten gör att jag orkar. Han finns med mig i mitt liv och vetskapen om detta gör skillnad, Jag lever mitt efterliv och han lever i det med mig på ett annat sätt.

Älskad, saknad, Aldrig glömd   


English Version

I felt happy when I got up today, the night has been good, I met Kim, knew he was dead and he knew it too. He stayed for quite some time. I put my hands around his face, kissed his forehead and stroked his cheeks with my thumbs, we talked and he told me that his feeling was not so good in his face, neck and his arms more, but otherwise he was feeling just fine. We were with each other and then only was it up. He was gone, but I woke up happy. The feeling has stayed within me, calm as he gave, the good fortune to see him.

   Now I sit here at my blog, think of my angel baby if I'm taking it easy is not really my questions without answers. I can not control, he controls. But he greets me in the way he can, and I sense his presence. And I'm happy. Dreams, reality?

   I choose to hear on the media I spoke to, that as long as we know about death, he is there for real, visit me in dreams, because that is how our children are visiting us most easily.

Miss him so desperately in life, but close means that I can. He is with me in my life and knowing this makes a difference, I live my afterlife and he lives in it with me in a different way.

Loved, missed, never forgotten  

Av Tove Birkeland Brandt - 9 april 2012 09:38

Nu så är det dags för en kalasdag, vi ska åka och fira svärsonen som fyllde år under gårdagen. Sedan ska vi hem igen för att skriva på boken, under gårdagen lyckades jag att skriva 21 sidor, döm min förvåning. Kreativiteten bara sprutade ur mig, men när jag sedan insåg hur mycket jag lyckats göra var jag bara tom i huvudet. En riktigt skön känsla, men idag är det nya tag, när jag kommer hem skall jag stirra på texten igen och förhoppningsvis kommer orden till mig. Jag ska bli en författare när jag blir stor, det ska jag verkligen.

  Konstigt jag har gått ett helt liv och velat skriva, jag har diktat gjort små berättelser, bloggat, skrivit brev men ändå trots mina drömmar inte lyft pennan för att låta mig lyckas med det jag är bra på. Att skriva eller jag tror jag är det, alla som läst något jag skrivit har sagt att jag borde skriva en bok. Nu hoppas jag att dom har rätt.

 Det svåraste för mig är faktiskt att finna en bra titel till boken, den vill inte komma till mig för att kännas rätt jag har en del som jag satt som förslag men ingen fastnar. Jag måste fortsätta leta inom mig. Jag har i alla fall lyckats att skriva 175 sidor på boken nu och vet inte vad den heter, kul grej eller hur?

  Nu ska jag ta mig kaffe och macka och sedan bär det av till min svärson för att fira honom, han är en helt underbar kille och jag hade gärna haft honom som min egen son.


English Version

Now it's time for a birthdayparty, we're going to celebrate my son in law he had his birthday yesterday. Then we are coming back home I will write on the book, yesterday, I managed to write 21 pages, judge my surprise. Creativity is just pouring out of me, but when I then realized how much I managed to do, I was just blank. A really nice feeling, but today is a new start, when I get home, I stare at the text again and hopefully the words will come to me. I'm gonna be a writer when I grow up, I'll really.


   Strangely, I've had a whole life and wanted to write, I have dictations made ​​little stories, blogged, written letters, yet in spite of my dreams do not lift the pen to let me do that, I'm good at. To write, or I think it is, anyone who read anything I've written have said that I should write a book. Now I hope they're right.


  The hardest thing for me is actually finding a good title to the book, it would not come to me to feel right I have some that I've put that proposal, but none stuck. I have to keep looking inside me. I have at least managed to write 175 pages of the book now and do not know what it's called, fun thing right?


   Now I take my coffee and sandwich, and after that gift to my son in law to celebrate him, he's a wonderful guy and I would gladly have had him as my own son.

Av Tove Birkeland Brandt - 8 april 2012 09:48

Inte alls så att jag kan sitta här och ömka mig, livet måste gå vidare men det är ett nytt liv, ett annat sätt att se på livet, ett förhållningssätt som gör att livet trots allt är värt att leva.

  Jag vill förhindra alla ifrån att begå självmord, jag vill förändra världen göra den lättare att leva i, alla behöver få det lättare att leva. Självmord är inte ett slut på ens liv, det är ett livslångt helvete för dem som lämnas kvar, med ångest och förtvivlan över att inte ha räckt till, självmord är ingen lösning. Att tala och ta hjälp är en lösning så snälla ni som ens tänker tanken på ett slut, ändra er. Skrik ut er smärta, ruska om dem runt er, be dem hjälpa.

  För mig blev Kims död ett fruktansvärt uppvaknande och sakterliga en förståelse om att jag själv betyder något annars skulle jag inte vara här. Jag fyller ett syfte om det så bara är att suga i mig syre, men min plats är här tills det är dags för han där uppe att ta mig någon annan stans. Kanske skall jag själv lära mig någonting eller så är det andra som skall ha lärdom via mig. Jag vet inte, jag låter ödet styra vägen och jag har inte bråttom.

  Jag skriver, drömmer om att lämna ett spår efter mig. Boken jag håller på med är en deckare, min första och naturligtvis hoppas jag kunna få den utgiven när den är klar. Jag drömmer om att få ihop pengar nog för att klara fortsätta skriva utan avbrott, min klara dröm är att bli författare. Ja man kan inte kalla sig det sägs det förrän man fått en bok utgiven, så jag får fortsätta drömma om författarskapets erkännande. Det känns ofta som om inte tiden räcker till, man vill skriva en hel massa men det blir avbrott, så få som verkligen förstår mitt skapande, man tycker faktiskt att det är blaha att en vuxen människa kastar bort sin tid med att skriva. Jag ser det som att de flesta runt mig inte är läskunniga, ointresserade och lite bekväma.

  För mig är böcker min hela värld, det är helt andra äventyr som öppnar sig, man träffar så mycket människor i textraderna, man lär känna deras personligheter, man kan följa med dem i deras vardag, faktum är att läsa en bok är underbart och att skriva en bok är spännande, svårt, kreativt och underbart. Visst finns det dagar med skrivkramp men allt som oftast har jag lyckats få till ca 10 sidor text per dag den senaste tiden och jag känner mig nöjd och glad, jag lär känna mina karaktärer, de blir som personer jag känner. maken sitter på andra sidan bordet och skriver också han en deckare och jag längtar efter att se hans bok ute på hyllorna för vad jag kan bedöma så är han en fantastisk författare, jag läser igenom och bedömer efter hand det han skriver och han gör det samma för mig, kommer med tankar och lyfter det vi tycker allra bäst om.  Att skriva är en konst som egentligen alla behärskar om intresset fanns där.


English Version

Not at all so I can sit here and pity me, life must go on but it's a new life, another way of looking at life, an attitude that makes life, after all, is worth living.

 
I want to prevent all from committing suicide, I want to change the world, making it easier to live in, everyone needs to make it easier to live. Suicide is not an end to your life, it's a lifetime of hell for those who are left, with anguish and despair at not having been sufficient, suicide is no solution. To talk and get out a solution so please you who even thinks about the idea of ​​an end, change your mind. Shout out your pain, shake them around you, ask them to help.

 
For me, Kim's death a terrible awakening and slowly an understanding that I mean something else I would not be here. I fill an order if it is just to suck in my oxygen, but my place is here until it's time for him up there to take me somewhere else. Perhaps I learned something or it is others who should have learned from me. I do not know, I let fate guide the way and I do not rush.

 
I am writing, dreaming of leaving a trail behind me. The book I'm doing is a crime novel, my first and of course I hope to have it published when completed. I dream of getting together money enough to support continued to write without interruption, my clear dream is to become a writer. Well, you can not call it says until you got a book published, so I may continue to dream of writer's recognition. It often feels as if time permits, you want to write a lot but there are breaks, so few who really understand my creative work, you actually think it's blaha to a grown women throw away her time writing. I reckon that most people around me are not illiterate, uninterested and somewhat comfortable.

 
For me, books are my whole world, it's completely different adventure that opens up, you meet so many people in the rows, you get to know their personalities, you can follow them in their everyday lives, the fact is that reading a book is wonderful and that Writing a book is exciting, difficult, creative and wonderful. Certainly there are days with writer's block but usually I have managed to get to about 10 pages of text per day recently and I'm happy about that. I get to know my characters, they are as people I know. My husband is sitting across the table and he also writes a detective story, and I long to see his book out on shelves for what I can tell, he is a fantastic writer, I read and assess over time what he writes and he does the same for me, with thoughts and highlights what we like most. Writing is an art that really mastered all of the interest was there.

Av Tove Birkeland Brandt - 7 april 2012 18:55

Påsken är här, jag och maken har varit och ätit påskmiddag hos min mamma och pappa i Eda. Hon bjöd oss på en hel massa gott och vi njöt i fulla drag, stannade i fyra timmar men sedan kände jag att jag ville hem igen, hem till bokskrivandet, musiken, ensamheten. När jag satt där och åt av maten tänkte jag på att egentligen sitter vi och firar död och uppståndelse, vilket kändes märkligt, men egentligen inte när man tänker mer ingående på det,  för man firar ett barn som dött.

  Så jag ser det som att jag firar min son med påsken nu, han har dött och uppstått i himmelriket, han bor där nu och jag är kvar här och jag vill hedra hans minne. Han var en mycket fin och underbar kille som nu är en stor förlust för alla i hela världen att gå miste om, så nog kan påsken tillhöra honom. Det kan helt klart vara alla änglammammors högtid att fira sina barn, hylla dem för allt de gav oss här den tid de fick stanna med oss och för de spår de lämnat i livet. Vi kan alla genom påsken fira att vi en dag träffar dem igen, alla är vi någons barn som skall träda in i himmelriket. Dö och uppstå i en ny fas av vårt eviga liv.


English Version

 
Easter is here, me and my husband has been and ate Easter dinner with my mom and dad in Eda. She gave us a lot of good food and we enjoyed to the full, stayed for four hours but then I felt that I wanted to come home again, home to bookwriting, music, solitude. As I sat there and ate the food, I thought that really we sit and celebrate the death and resurrection, which felt strange, but not really when you consider in more detail on it, because it celebrates a child who died.

   So I looking at it as I celebrate my son with Easter now, he died and rise again in heaven, he lives there now and I'm still here and I want to honor his memory. He was a very nice and wonderful guy who now is a great loss to everyone around the world to lose, so enough, Easter belong to him. It could very well be all angelicmothers feast to celebrate their children, celebrate them for all they gave us this time they had to stay with us and for the traces they have left in life. We can all through the Easter celebration that one day we meet them again, we are all someone's children who will enter the kingdom of heaven. Dying and rising up into a new phase of our eternal life.

Presentation


I am self-employed in the cleaningbuisness. Right now expanding our company so its a full time work.

Bra & Leve Förlags utgivna böcker. Köp här!

FÖLJ mig på FACEBOOK

REKLAMINSLAG

z35W7z4v9z8w

Tänd ett ljus för den du saknar

Boken för de efterlevande

Bloggportalen

HJÄLP MIG ATT RANKAS HÖGRE FÖR ATT BLI VISAD: Tryck på röstaknappen nedan! BloggRegistret.se bloggping

FRISIM

Arkiv

NYHETER

Counter of my visists from 18th of august

Förhindra Självmord

Jag vill förhindra självmord

 

 

Självmordstankar

http://www.spes.nu/index.php

 

Det måste bli en nollvisison för självmorden, går du i självmordstankar eller har du någon när som gjort det, gå gärna ut här och läs.

Minnesalbum för Kim Lindqvist

 

                            

Minnessidor Kim Lindqvist

http://minnesalbum.fonus.se/index.php?page_id=18&sign=336e0d436b245f7f625e8eaa2bac2b38

Sök under dödsannons/minnessidor och efter Kim Lindqvist, Värmland, Sunne

samt

 

För min son Kim Lindqvist

f. 1993-02-16

d. 2011-01-02

 

Minnessida/Till minne av

http://www.tillminneav.se/showPage.php?id=1357

Hjälpsidor

Prenumeration av SKRIVA

 

Passa på att testa tidningen Skriva genom detta exklusiva erbjudande:

 

http://www.prenservice.se/bestallpren.aspx?titel=105&kampanj=105137

Följ bloggen

Följ Toves Tankar med Blogkeen
Följ Toves Tankar med Bloglovin'

Gästbok

NYTT

Twingly Blog Search link:http://blog.forfattartips.se/ sort:published Fler länkar till bloggen

BLOGGERFY

Länkar

Skaffa Trafik

Översätt Bloggen

Gladapannkakan gratis dejting

 

Gladapannkakan kan du möta livet, framtiden och den stora kärleken. 

 

Fråga mig

367 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Besöksstatistik

RSS

Skaffa trafik till din sida Gratis

Fixa trafik till din sida

http://www.mer-trafik.se/cgi-bin/ref.cgi?r=angelshare

Tracking

My Topsites List DreamHost Coupon Vardagsbetraktelser bloggar Personligt mobilt bredband My Topsites List SvenskaLänkar.com - en bra svensk seo-optimerad länkkatalog

fixa trafik till din sida

Trafikera blogg

BloggRegistret.se Följ min blogg med Bloglovin My Topsites List Bloggupdate.se BloggRanking Bloggparaden Allmänt
Toppblogg.se Reggad på Commo.se Vardagsbetraktelser bloggar Blog Ping Site fansbyte Svenska Bloggar Blogg topplista - Superbloggen.se Bloggparaden Instagram hiphone 4 Besökstoppen bloggdesign

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se