Älskade Kimpan, tiden går den trampar på men faktum är ju att jag kvar på samma fläck står. Jag bär min sorg och vissa stunder känns den uthärdlig, men så kommer andra saker och slår mot mig i mitt nya liv, ekonomi, problem, arbetslöshet, osäkerheten som vi vilar i och då öppnad kanalen till den sorg jag bär med full kraft. Det är som att någon öppnar upp en dammlucka och släpper på flödet och då jag står mitt i det här får man akta sig så man inte spolas med och försvinner.

Kamp, livet är en kamp, känns som världen utanför mitt köksfönster tar för lätt på allting, ingen förstår det jag drabbats av. Hur det är att varenda dag tänka på sitt barn som död, att sakna, att aldrig mera kunna smeka hans kind och säga orden, jag älskar dig Kim.

  Nu står jag vid ett fotografi, smeker ett glas och upprepar orden och på mitt eget dåraktiga sätt hoppas jag så innerligt att han skall höra det jag säger. Jag sitter fast i en tid då jag kan blunda och se poliserna komma mot dörren för att säga att det är så som jag hört och jag vill skrika rakt ut. BACKA, försvinn, men det försvinner aldrig från min näthinna, det är det som kallas MITT LIV idag.

Jag kan känna mig arg av att andra slutar tala, att andra inte bryr sig att han fanns och att han faktiskt fattas idag. Det är mitt barn vi talar om. Jag skulle önska allt vore så enkelt att det bara var att blunda och glömma, men jag kan aldrig glömma den finaste lilla individ som kom inifrån min kropp, min änglason, min KIM.

English Version

Beloved Kimpan, time passes it tramples on but the fact is that I remain in the same spot stands. I carry my grief, and some moments feel it bearable, but so will other things and hitting me in my new life, economics, problems, unemployment, uncertainty as we rest in, and then open the channel to the grief I carry in full force. It's like someone opens up a floodgate, and release of the flow and as I stand in the middle of this must be careful so as not flushed by and disappears.

 Struggle, life is a struggle, feels like the world outside my kitchen window takes for light to everything, no one understands what I suffered. What it's like that every day thinking about my child as dead, missing, never to be able to caress his cheek and say the words, I love you Kim.

   Now I stand at a photograph, caressing a glass and repeat words and in my own foolish way, I hope so fervently that he will hear what I say. I am stuck in a time when I can close my eyes and see the police come to the door to say it's the way I heard and I want to scream out straight. BACK, go away, but never disappear from my retina, that is what is called MY LIFE today.

Sometimes I feel angry that other stops talking, the others do not care that he existed and that he was actually taken today. It is my child we are talking about. I wish everything were so simple that it was just to ignore and forget, but I can never forget the beautiful little individual who came from inside my body, my angelicson, my KIM.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Känns i varje fiber av kroppen att våren har kommit. Det gör ont när knoppar brister sägs det och jag håller med. Sjön är öppen och från köksfönstret glittar vattenytan så vacker. Ute på åkern vandrar ett stiligt hägerpar. Lång tid har gåt...

Tänk imorgon har det gått 7 år sedan du tog ditt liv älskade hjärtat. Åren går och vi sliter hela tiden. Själv jobbar jag med den psykiska biten allt sedan du gav dig av. Sömnen uteblir och tabletter är min enda möjlighet att sova. Ibland känner j...

Sitter och går igenom samtalet med mamma igår. Känner hennes ensamhet, hennes stora sorg och övergivenhet. Att vakna upp till livet och inse att ens människovärde inte finns. Jag har försökt hjälpa henne genom att prata med kyrkan. Bett dem att be...

Kan inte sova. Fylld av tankar och saknad. Tänker på alla er jag har på andra sidan och jag hatar att befinna mig i efterlivet. Sorgen släpper aldrig sina klor om det inte. Känner vanmakt över livet och allt det vi tvingas genomgå. Orken som rinn...

Kommer nedan