Älskade Kimpan, tiden går den trampar på men faktum är ju att jag kvar på samma fläck står. Jag bär min sorg och vissa stunder känns den uthärdlig, men så kommer andra saker och slår mot mig i mitt nya liv, ekonomi, problem, arbetslöshet, osäkerheten som vi vilar i och då öppnad kanalen till den sorg jag bär med full kraft. Det är som att någon öppnar upp en dammlucka och släpper på flödet och då jag står mitt i det här får man akta sig så man inte spolas med och försvinner.

Kamp, livet är en kamp, känns som världen utanför mitt köksfönster tar för lätt på allting, ingen förstår det jag drabbats av. Hur det är att varenda dag tänka på sitt barn som död, att sakna, att aldrig mera kunna smeka hans kind och säga orden, jag älskar dig Kim.

  Nu står jag vid ett fotografi, smeker ett glas och upprepar orden och på mitt eget dåraktiga sätt hoppas jag så innerligt att han skall höra det jag säger. Jag sitter fast i en tid då jag kan blunda och se poliserna komma mot dörren för att säga att det är så som jag hört och jag vill skrika rakt ut. BACKA, försvinn, men det försvinner aldrig från min näthinna, det är det som kallas MITT LIV idag.

Jag kan känna mig arg av att andra slutar tala, att andra inte bryr sig att han fanns och att han faktiskt fattas idag. Det är mitt barn vi talar om. Jag skulle önska allt vore så enkelt att det bara var att blunda och glömma, men jag kan aldrig glömma den finaste lilla individ som kom inifrån min kropp, min änglason, min KIM.

English Version

Beloved Kimpan, time passes it tramples on but the fact is that I remain in the same spot stands. I carry my grief, and some moments feel it bearable, but so will other things and hitting me in my new life, economics, problems, unemployment, uncertainty as we rest in, and then open the channel to the grief I carry in full force. It's like someone opens up a floodgate, and release of the flow and as I stand in the middle of this must be careful so as not flushed by and disappears.

 Struggle, life is a struggle, feels like the world outside my kitchen window takes for light to everything, no one understands what I suffered. What it's like that every day thinking about my child as dead, missing, never to be able to caress his cheek and say the words, I love you Kim.

   Now I stand at a photograph, caressing a glass and repeat words and in my own foolish way, I hope so fervently that he will hear what I say. I am stuck in a time when I can close my eyes and see the police come to the door to say it's the way I heard and I want to scream out straight. BACK, go away, but never disappear from my retina, that is what is called MY LIFE today.

Sometimes I feel angry that other stops talking, the others do not care that he existed and that he was actually taken today. It is my child we are talking about. I wish everything were so simple that it was just to ignore and forget, but I can never forget the beautiful little individual who came from inside my body, my angelicson, my KIM.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...