När någon frågar mig om mina känslor, mina tankar. När man vill tala om Kim, då glädjer jag mig. Jag tycker om att tala om min fina pojke, även om han numera är en ängel i den vackra himlen.

Han är lika levande i mitt hjärta nu som innan han tog sitt liv.

Konstigt men det är så att man tror att man kan "tysta bort" en människa som går bort, men fattar man då inte att saknaden finns där hela tiden. Tårarna som bränner på insidan.

Alla de illusioner man skapat sig om en framtid, för det är oundvikligt att man skapar en bild av det som skall komma.

Kim älskade småbarn, han bar runt på dem så fort han kunde, han jollrade. Jag tror det var för att de satte inga krav på honom, de beundrade honom och han var underbar med dem. Jag älskade at se honom med syskonbarnen, det gav mig bilder av då jag en dag skulle bli farmor och se honom sitta där med den ömma blicken på sina egna barn och jag själv skulle ges en möjlighet att jollra med barnbarnen. "Farmor", skulle de ropa efter mig som de andra ropar "Mormor."

Nu kommer tårarna och det är lika oundvikligt det, för det är en tung smärta att bära, krossade drömmar framtidsplaner och enorm kärlek som avslutas utan att man helt kan avsluta det.

Nästan som att vara ovänner och aldrig kunna rätta till felet för att det inte går att nå fram.

Självmord- så mycket som blev ogjort, så mycket som inte sades, så mycket känslor som aldrig kom ut.

Mitt barn, min Kim var en underbar kille och det säger jag inte för att jag var hans mamma, han hade ett vackert hjärta och faktum är att jag glädjs när någon frågar så jag kan berätta. Han är min ängel som jag älskar i evighet.

English Version

When someone asks me about my feelings, my thoughts. When you want to talk about Kim, then happy I am. I like to talk about my beautiful boy, although he is now an angel in the beautiful sky.
He is as alive in my heart now that before he took his life.
Strange but it is so that you think you can "mute off" a man who goes away, but make you not then missing is there all the time. The tears that burn inside.
All the illusions they have created themselves a future, for it is inevitable that one creates an image of things to come.
Kim loved young children, he carried it around them as soon hank bottom, he prattled. I think it was because they put no demands on him, they admired him and he was wonderful with them. I loved at seeing him with nieces and nephews, it gave me pictures of when I would one day become a grandmother and see him sitting there with the sore eyes on their own children and myself would be given an opportunity to babble with their grandchildren. "Grandma," they would cry to me that the other shouts "Grandma."
Now comes the tears and it is equally inevitable that, because it is a major pain to wear, broken dreams for the future and enormous love that ends without having to completely end it.
Almost like being enemies, and will never be able to correct the error because it can not reach.
Suicide-as much as was undone, so much was not said, so much emotion that never came out.
My child, my Kim was a wonderful guy and I say this not because I was his mother, he had a beautiful heart, and in fact I rejoice when someone asks how I can tell. He is my angel that I love forever.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...