Man reflekterar, funderar och trampar på ett och samma ställe. Det är med en lätt panikkänsla man vet att livet försvinner bit för bit utan att man har möjlighet att göra något av det mer än att jaga efter pengar för att klara av ekonomin.

Man gör en hel massa saker man verkligen inte vill göra bara för att hålla tak över huvudet.

  Ihållande trött och sliten, gäspar från det att jag kliver upp ur sängen på morgonen tills dess att jag tillåts lägga mig igen.

Jag gör de tolvtimmarspass jag fått turen att kunna göra i denna arbetslösa tid, jag stressar, ryggen värker, benen är rödflammiga och svullna, rädslor finns där att livet skall bli för kort till skillnad från min son som tydligen var rädd att det skulle fortsätta.

   Läste på aftonbladet idag om hur hjärnan utvecklas hos tonåringarna, känslorna i de unga som tror sig vara vuxna och veta allting redan, jag läste om dem som är i sjuttonårsålderns utveckling, där min älskade Kim var då han tog sitt liv. Så lite de förstår av livet just då, men de tror att de vet. Önskar han inte gett upp, själv kämpar jag i motvind.

  Mitt liv kan jag nog påstå är bestående av motvind, så mycket man gått igenom i livet, så mycket smärta och svåra tider, kampen  där vare sig semester eller annat finns för det finns det inte plats och rum för. Ändå drömmer jag fortsatt om att lyckas, jag kämpar fortsatt för att nå mitt mål, mitt mål som ger mig livslust mitt i allt kaos, snart ska jag flytta och förhoppningsvis bo billigare i alla fall elmässigt, men orken att flytta finns egentligen inte där men vi måste.

  Jag söker lugnet, söker Tid, söker inuti mig efter min tro, att förverkliga mina drömmar och att göra det jag verkligen vill med mitt liv. SKRIVA även om detta förstörs til stor del av de långa arbetspass man just nu måste göra, det atr ju en till två dagar att varva ned för att orka tänka igen och då ska man jobba igen, men jag försöker hålla ångan uppe och just nu håller jag på med bok tre och den har startat bra, jag är stolt.

English Version

It reflects, thinking and stepped on one place. There is a slight panic feeling you know that life will disappear bit by bit without having the opportunity to do some of the more than chasing after money to manage the economy.They do a lot of stuff you really do not want to do just to keep a roof over your head.  Persistent tired and worn out, yawns from the time I get out of bed in the morning until I allowed to lie down again.I make the twelve hour shifts I have been fortunate to be able to do in that unemployed time, I stress, back aches, your legs are rödflammiga and swollen, fears are there that life will be too short, unlike my son who apparently feared that it would continue.   Read the Newsweek today about how the brain develops in teenagers, the feelings of the young people who think they are adults and know everything already, I read about those in sjuttonårsålderns development, where my beloved Kim's when he took his life. How little they understand of life at the time, but they think they know. Would he not given up, I myself struggling against the wind.  My life I think I can say is composed of wind, so much we went through in life, so much pain and hard times, struggle with whether holidays or else there because there is not enough space and room for. Yet I dream continued on to succeed, I am fighting continued in order to reach my goal, my goal that gives me zest for life amid all the chaos, soon I'll move, and hopefully live cheaper anyway elmässigt, but the strength to move is not really there but we must.  I'm looking for solitude, seeking time, looking inside me for my faith, to realize my dreams and doing what I really want with my life. WRITE although this til destroyed much of the long hours you now have to do, the atr the one to two days to wind down for the hurricane to think again and then he should work again, but I try to keep the impetus going and is currently being I begin with book three and it has started well, I'm proud.

 

Susanne

8 juli 2012 21:02

Ge inte upp dina drömmar om att skriva! Det kan ta tid, men ge inte upp!
Varma kramar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...