Toves Tankar

Alla inlägg under augusti 2012

Av Tove Birkeland Brandt - 23 augusti 2012 16:03

Citron tarte med en touch lime

Citron tarte med lime recept

Perfekt att göra dagen innan man ska fin-fika

Paj är så fantastiskt eftersom man gör den på ett litet kick, skickar in den i ugnen och sen är det bara att servera så fort den är klar. Kräver ingen planering och är inte det minsta omständigt.

Om man inte räknar in citron tarten vill säga. För den ska helst göras dagen innan den serveras och även om själva innehållet är det enklaste i vägen kräver den därmed en aning planering. Men, till skillnad från rotfyllning som också kräver en hel del planering och tar en massa tid är det här ett rent nöje.

Pajdegen är min söta deg med ägg i som aldrig ställer till det under resans gång och citronerna jag fick tag i var ett par nät ekologiska citroner som nästan var söta och helt fulla med små kärnor.

Det kan verka som överkurs att bränna ett lager socker på toppen, men det ger lite mysigt krisp och sötman bryter av fint mot citronen.

Citron tarte med lime

Tid: Räkna med runt 2 timmar Mängd: 1 24 cm-form

  • 1 sats Pajdeg för söta pajer
  • 2 1/2 dl pressad citron
  • 300 g strösocker
  • 7 ägg (Medium-storlek)
  • 2 1/2 dl vispgrädde
  • 2 lime
  1. Gör pajdegen fram till punkten då formen är täckt och den stått i kylen en timme för att vila.
  2. Häll citronjuicen (gör inget om det följer med några små, små kärnor) och 200 g av sockret i en kastrull.
  3. Koka upp och låt koka 10-12 minuter på medelvärme så den kokas ner en aning.
  4. Knäck äggen i en stor skål och tillsätt resten av sockret. Vispa rejält tills det blivit en fluffig smet, ljusgul i tonen.
  5. Häll ner citronjuicen i en tunn stråle i äggblandningen samtidigt som du fortsätter vispa.
  6. Tillsätt grädden och riv i skalet av limen (endast det absolut yttersta).
  7. Vispa en aning så att allt blandas och täck därefter bunken med plastfolie.
  8. Låt stå framme en timme så att smakerna får utvecklas.
  9. Förgrädda pajskalet enligt receptet. Sänk därefter värmen i ugnen till 100 grader.
  10. Häll smeten genom en finmaskig sil (man vill bli av med småkärnor och limeskalet) ner i pajskalet.
  11. Grädda cirka 40 minuter.
  12. För att kolla om den är klar kan man knacka lätt på sidan av formen. Om den skvalpar är den inte klar men om den bara rister till lite är den perfekt.
  13. Ta ut och låt svalna helt innan man skär upp den.
  14. Vill man ha en riktigt trevlig yta strör man lite strösocker över den precis innan servering, skakar av det som inte fäster och tar sen fram sin lilla köksbrännare och bränner sockret.

Av Tove Birkeland Brandt - 23 augusti 2012 12:46

Jag har på morgonen suttit och läst om självmord och statistik över den samme, otroliga siffror, så smärtsamt det är att verkligheten ser så illa ut. Självmorden är något som måste uppmärksammas och tas mer på allvar, vi måste gå mot en nollvision, att kämpa genom att lyfta fram den bistra verkligheten. Tankens kraft är otrolig, det som finns i medvetandet är en kraft som kan förändra om vi diskuterar öppet om de problem som finns.

Tillsammanns kan vi förändra, vi kan göra så ensam blir stark om vi låter hjärtat finnas med. Omtanken är en kraftkälla som är otroligt stark och som kan öppna sorgsna hjärtan, låta dem tala om vi tar oss tid.

Vi kan kanske inte rår på alla självmord, men vi kan rå på en stor procent och ge livskraft tillbaka till individen om vi öppnar våra armar för den som lider av depression och behöver, tid och omtanke och kärlek. Att vara en medmänniska helt enkelt, jag tror att det är ett faktum som har stor inverkan på de olyckliga beslut som tas hos många unga som dessvärre inte alls upplevt livet ännu.

  Jag tänker på min son Kim som inte alls fick möjlighet att uppleva livet, bara egentligen nosa på en början. Det gör så förtvivlat ont att han inte är kvar, att han inte kan uppleva mera. Livet är en berg och dalbana, ena agen är allt soligt och nästa kanske vi gäckas av orosmoln. Jag önskar jag kunnat svepa över min sons panna för att driva bort de svarta moln som intog hans värld, men när jag fick mevetenhet om depressionen var det för sent, då stod polisen med dödsbudet på min trappa..

Jag tror att då man vet att någon mår dåligt är det viktigt att inte hålla inne med det för att personen ber dig om det, inte leka psykolog när man inte har utbildning utan sträcka handen efter luren till anhöriga, vänner och sjukhus för att skaffa ett skyddsnät runt den som mår dåligt.


English Version

I've been sitting in the morning and read about suicides and statistics of the same, incredible numbers, as painful as it is to actually look so bad. Suicides are something that must be recognized and taken more seriously, we need to move towards a zero vision, to struggle by highlighting the grim reality. The power is incredible, what is in the mind is a force that can change if we discuss openly about the problems that exist.
Tillsammanns we can change, we can do so alone becomes strong if we allow the heart to be with. Concern is a power source that is incredibly strong, and that can open sorrowful hearts, let them talk about we take time.
We might not help at all suicidal, but we can rough on a percentage and give vitality back to the individual, if we open our arms to those who suffer from depression and need, time, care and love. Being a human being, simply, I think it is a fact that has a major impact on the unfortunate decisions made by many young people as unfortunately not experienced life yet.
   I think of my son Kim who not had the opportunity to experience life, just really sniff at the beginning. It makes so desperately hurt that he's not there, he can not experience more. Life is a roller coaster, one day everything is sunny and the next we might make fun of storm clouds. I wish I could sweep over my son's forehead to drive away the clouds answered who took his world, but when I got mevetenhet if the depression was too late, when the police stood me dösbudet on my stairs ..
I think when you know someone is not feeling well, it is important not to withhold it for the person asks you about it, not to play psychologist when you do not have education without stretching his hand for the handset to relatives, friends and hospital to obtain a safety net around it to feel bad.

 
Av Tove Birkeland Brandt - 21 augusti 2012 09:22

Det är fridfullt, jag känner lugnet. Lyssnar till ljuden, tvättmaskinen som snurrar runt med jackor och mössor som skall säljas och som jag fått på nu på morgonen. Bilen är full av leksaker som skall säljas men först sorteras och jag sitter här vid köksbordet och sippar på mitt nybryggda kaffe. Gott.

Second Hand öppnar 12.00 så än finns det tid att slappa och göra ingenting mer än att bara finnas i nuet.

Ghini väckte mig tidigt idag och sedan var det inte lönt att somna om, hennes sträva tunga tvättade mitt ansikte och mitt hår och sedan var det hon som började prata, eller klaga för som vanligt var det slut på mjukmaten i hennes frukostskål.

Solen har tittat fram lite idag och det känns bra, hoppas vi slipper regn i alla fall. man blir så lätt inombords då solen skiner, allt går lättare som att livet ler lite granna emot en för en stund.

Har suttit och tittat på bilder av min änglason, önskat han vore här vid min sida och kunnat diskutera. Vi hade alltid så mycket att tala om när vi satt vid datorn, men han finns där uppe nu, eller i sin dimension i Änglarnas stad.

Så mycket tankar, sådan tomhet som vilar sig i mitt liv, i mitt nya liv och ändå på något oförklarligt sätt går jag framåt, tar nya steg. Bär honom så ömt i hjärtat och i mitt huvud och i nästan alla mina tankar svindlar han förbi. Förevigt ung. Jag tänker på hur han skulle sett ut då han blev i min ålder, hur barnen och han grejade samman, men så tilläts inte livet bli. Han avslutade livet innan han hann se vad det hade att ge honom och jag saknar honom hela tiden.

Känns fortfarande bittert och orättvist att han inte fick må bra, att inte han fick njuta av livet och se framtiden. Jag önskar jag förstod vad som hände, men det är blankt och ingen vet vad som skedde eller så vill ingen säga vad som skedde på riktigt. Tyvärr, är en underbar människa borta, min son tog sitt liv.

Konstigt nog går tiden framåt och den 2 september har han varit borta i 20 månader, så svårt att förstå för smärtan är där hela tiden och i bland känns det som det var igår. jag kan höra dödsbudet eka inom mig, det försvinner inte och jag vill skrika, högt och smärtfyllt men jag är tyst och bär det inom mig. Saknad min son, du är så fruktansvärt saknad. Mamma


English Version

It is peaceful, I feel calm. Listening to the sounds, the washing machine that spins around with jackets and hats to be sold and given to me on this morning. The car is full of toys to be sold but first sorted and I'm sitting here at the kitchen table sipping on my freshly brewed coffee. Plenty.

Second Hand opens 12:00 so than there is time to relax and do nothing more than to just be in the moment.

Ghini woke me up early today and then it was not worth while to go back to sleep, her rough tongue washed my face and my hair, and then she was the one who started talking, or complain because as usual it was out of soft food in her breakfast bowl.

The sun has looked up a bit today and it feels good, hope we do not have rain in any case. one becomes so easy inside when the sun is shining, everything is easier as life or some gaudy receiving one for a while.

Have been watching images of my änglason, wished he were here by my side and was able to discuss. We always had so much to talk about when we sat down at the computer, but he's up there now, or in its dimension in the City of Angels.

So many thoughts, such emptiness that lies in my life, in my new life, and yet in some inexplicable way, I go forward, take new steps. Carry him so tenderly in the heart and in my head and in almost all boggles my mind he passed. Before Forever young. I think of how he would have looked like when he was my age, the children and he grejade together, but that was not allowed life to be. He ended life before he could see what it had to give him and I miss him all the time.

I still feel bitter and unfair that he did not feel good, not he got to enjoy life and see the future. I wish I knew what happened, but it's shiny and no one knows what happened or they would not say what was happening for real. Unfortunately, it is a wonderful man gone, my son took his life.

Strangely enough, time moves forward and 2 september he has been gone for 20 months, so difficult to understand the pain is there all the time and sometimes it feels like it was yesterday. I can hear the death commandment echo within me, that will not go away and I want to scream, loud and painful but I am quiet and carry it within me. Missing my son, you are so terribly missed. Mom

Av Tove Birkeland Brandt - 20 augusti 2012 18:32

Så ledsen att säga att tiden inte räckt till, jag brukar försöka prioritera att blogga men nu har jag inte hunnit.

Dagen har varit fylld av händelser och bilåkande. Morgonens första etapp var arbetsförmedlingen i Charlottenberg. En helt obemannad station, kändes nästan som en science fiction film, man talar genom datorer enbart, en man sitter som handledare i Luleå med headset på. Ja nog är det så att man måste ha datavana idag, stackars de som inte har det.

Efter vi klarat av detta var vi till Grums och bytte däck på däckfirman där svärsonen jobbar, bra pris 575 kr/däcket nya och icke regumerade, kalaset slutade på 2300 kronor, men trots detta en stor lättnad att ha bytt utan att hinna få punktering. Etapp tre då var vi till Ö o B i Edsvalla och köpte fika samt ett vädringsställ att hänga kläder på i  second Handen och så for vi ännu en bit och hämtade kläder och leksaker och träffade barnbarnen Isabelle och Gabriel, kramgoa och glada över att träffa mormor och morfar idag. Gabriel hade börjat skolan idag så han berättade en del och Bella var en solstråle. Vi fikade med dottern och myste innan vi vände kosan åter mot Koppom igen. Väl hemma hämtade jag posten och träffades av dåligt humör a-kassan har stoppat utbetalningen för man tror jag deklarerat för lite arbetade timmar, men det var intyget som blivit galet från Joes Diner så nu måste jag ha nytt intyg igen och skicka in det och vänta ytterligare en tid innan de lekt klart. Väl lugnat mig skall jag scanna ett dokument och skicka över till dottern då har nätverksskrivaren tappat bort mig, leta skiva och installera om. Hört talats om alltings jävelskap???

-Det brukar drabba mig.

Helgen som gick var mina goa grabbar här, Bonussönerna Nicklas och Christian och vi fick tillfälle att tala om Kim en del, vilket kändes bra, de har gått med en del av mina egnafunderingar omkring självmordet och att vädra tankarna kändes fint. De har varit med oss på Second handen och jag tror de uppskattade stunden med oss.

Jag trivs så otroligt bra här i Koppom, lugnet, det lilla söta huset vi bor i, det känns rätt. Tyvärr har jag inte kommit igång med skrivandet igen men det måste jag ta mig i kragen med, dags att sätta fart.

Nu lagar maken god mat och jag ska gå ut i bilen och hämta in en säck med leksaker för att sortera upp det och ta med till lilla butiken i morgon.

Ska ni inte ta och titta in och se vad som finns där?? Ni åker bara till koppoms järnvägsstation, möbler, prydnadssaker, kläder, leksaker, böcker, tidningar mm, mm. Välkomna!

Öppettider? Jo tisdagar, Torsdagar, Lördagar och Söndagar 12-17


English Version

So sorry to say that time has not been enough, I usually try to give priority to blogging but now I have not had time.

The day has been full of events and car travel. This morning's first stage was the employment office in Charlottenberg. A completely unattended station, it felt almost like a science fiction movie, talking through computers only, a man sits as a supervisor in Luleå with headsets on. Yes, it is so that you have to have computer skills today, poor, those who do not.

After we passed by this we were to Grums and changed tires on tire firm where the son-working, good price 575 SEK / tire is new and non retread, the party ended at 2300 crowns, but despite this a great relief to have changed without skin puncture. Stage three then we were to Z o B Edsvalla and bought coffee and an airing rack to hang clothes in second-hand and so we went another way and picked clothes and toys and met her grandchildren Isabelle and Gabriel, cuddly and happy to meet granny and grandpa today. Gabriel had started school today so he told me some and Bella was a ray of sunshine. We had coffee with her daughter and smiled before we turned our course back towards Koppom again. Back home I downloaded the record and was hit by bad mood UIF has stopped payment because you think I declared for some hours worked, but it was the certificate that has been crazy from Joe's Diner, so now I have a new certificate again and submit it and wait one more time before they played clearly. Once reassured me I will scan a document and send it over to her daughter when the network printer gotten lost, look disk and reinstall. Heard of all things motherfucker knowledge??

-It usually affect me.

Weekend was my goa guys here, Bonus sons Nicklas and Christian and we had the opportunity to talk about Kim part, which felt good, they have gone with some of my own thoughts about suicide and to ventilate the tanks felt fine. They have been with us in Second hand and I think they appreciated the moment with us.

I feel so incredibly well here in Koppom, the calm, the cute little house we live in, it feels right. Unfortunately, I have not started writing again but I have to take me by the collar with, time to get moving.

Now law spouse good food and I'll go out in the car and pick up a bag of toys to sort it out and take to the little shop in the morning.

Should not you have a look in and see what's there? You just go to koppoms railway station, furniture, trinkets, clothes, toys, books, newspapers, etc., etc.. Welcome!

Hours? Well Tuesdays, Thursdays, Saturdays and Sundays 12-17

Av Tove Birkeland Brandt - 16 augusti 2012 15:42

Maken for på jobb, själv drog jag mig i sängen till 08.20 innan jag klev upp, tog en kopp kaffe som maken satt på och samlade mig lite, tittade på facebook och sedan har jag letat grejer i husets sidoutrymmen, och det är trångt det kan jag lova er. Svettigt och utan resultat och något irriterad fortsatte jag ned för att greja tvättstugan innan jag skulle ut och leta efter jackorna i vedskjulet istället.

Garderoben fick tömmas, medicinskåpet tömmas, grejer över allt innan jag kunde skruva ned och montera upp på nytt igen, men nu är allt på plats och det känns så skönt.

Tog mig lite mat, en valköttsgryta med kokt färskpotatis, mums vad gott och så fick det bli en kopp kaffe.

Har suttit och tänkt på Kimpan och tagit mig tid att göra lite nya bilder, känns som man just fotat igen när man gör det, ett sätt att ha honom kvar, en fabrikation, men hur skall jag annars få nya bilder av min ängel. är glad för mitt fotograferande, att jag alltid varit tokig i att fota om än hellre än bra så finns det minnen.

Självmordet har tagit så mycket av mitt liv, min glädje, min vardag. Kanske tror man inte i sitt deprimerade tillstånd att någon bryr sig, men om man förstod hur man lämnar de som finns kvar, tror jag inte så många unga skulle göra det.

På ett sätt avslutas livet som anhörig, man krossas, mals ned till inget och sedan är det som att livet försöker limma samman en igen, naturligtvis finns där sprickor överallt, där smärta läcker ut men man håller ändå ihop och gör sitt bästa för att ta del av livet. Det är hemskt, men vilket val finns där.

Denna förbannade saknad som vilar i det inre eller vilar är ett felaktigt ordval, det far runt som en vildsint lieman på insidan, rispar och hugger och gör ont och där inne kan ingen enda skydda en, köttet är frilagt. Man får ta emot den smärta som utdelas och lära sig att leva med den. Det är självmord för en anhörig, det och tomhet.

Saknar dig Kimpan, varje dag och hela tiden. Mamma


English Version

Husband for the job, myself, I took my bed at 8:20 before I got up, grabbed a cup of coffee that her husband was sitting on and gathered a little bit, looked on facebook and since I've been looking stuff in the house's lateral space, and it's crowded it can I promise you. Sweaty and no results, and slightly annoyed, I went down to Tinker laundry before I went out to look for jackets in the woodshed instead.

The closet was emptied, emptied the medicine cabinet, stuff all over before I could turn down and mount up again and again, but now everything is in place and it feels so good.

Took me a little food, a valköttsgryta with boiled new potatoes, yummy good and it had to be a cup of coffee.

Have been thinking about Kimpan and taken the time to make some new pictures, feels like you just photographed again when you do that, one way to keep him, a fabrication, but how else am I getting new pictures of my angel. 'm happy for my photography, I have always been crazy about taking pictures though, rather than good, there are memories.

Suicide has taken so much of my life, my joy, my everyday life. Perhaps it is not believed in the depressed state that anyone cares, but if you knew how to leave those who remain, I do not think so many young people would do it.

In a way, ends life as a family, it is crushed, milled down to nothing and then it's like life trying to glue together a again, of course, are there cracks everywhere, where pain is leaking but it is still together and doing their best to take part of life. It's terrible, but what choice is there.

This damn regret that rests in the interior or the rest is a wrong choice of words, the father around like a wild Grim Reaper on the inside, scratch and cut and hurt and there can not only protect one, the meat is exposed. One must accept the pain that is awarded and learn to live with it. The suicide of a relative, and the emptiness.

Miss you Kimpan, every day and all the time. Mom

Av Tove Birkeland Brandt - 13 augusti 2012 10:13

Jag har varit med om mycket krångel vid flyttar men just den här flytten tar priset, allt säckar och nätet är ingen självklarhet alls. Just i detta väntar vi på en tekniker på fältet, vet då inte vad som felar oss, men telefonen är död, jag kommer inte åt det trådlösa, nätet på mobilstickan rör sig i slowmotion. Hallå telia till och med ett gammal 56K modem har gått fortare här ute än erat utbyggda 3G nät.

Förhoppningsvis blir det bättre av hennes besök.

Skulle börja skriva på min bok igen men har helt tappat tråden just nu, så det vilar. Under eftermiddagen ska vi flytta massa saker till järnvägslokalen för att köra loppis redan till helgen, måste sätta upp lappar också så folk ser att vi finns. Skyltar vid infarten måste grejas, behöver pallar. Fredag fick jag en extratid på Joes, så det känns bra, behöver inkomster. Inga svar ännu från något bokförlag, behöver sätta mig och skicka ut till ännu fler och kanske behöver jag göra om följebrevet, tala om att jag nu sitter och skriver på bok tre i samma serie.

Kristina Simar jobbar med min bok om Kimpan just nu och det blir nog en hel del redigering innan vi blir nöjda med den, men det är roligt. Hon har ett sätt att jobba som gör mig avslappnad och det känns jättebra speciellt då boken ligger mig så varmt om hjärtat.

Talade med dottern på telefonen under gårdagen och minsta barnbarnet Alexander gillar inte inskolningen till dagiset värst mycket, vill hålla fast i mamma när de är där. Han är en underbar liten kille, lärt sig säga Moffa nu men Mommo väntar på sig men det kommer väl snart det med.

Det var lite från mig i Lillstugan, skall snart till Sunne då maken skall träffa sköterskan där och då får jag äntligen tillfälle att tända ljus på minnesplatsen där Kim vilar, skall bli så skönt, länge sedan jag var där nu, men jag har gjort det fint åt honom hemma och tänder ljus här om de brinner vill säga. Sist jag köpte på mig gravljus så brann de så fort att de släcker sig eftersom veken dränks av oljan hela tiden. Mycket negativt i inlägget, jag vet men det är verkligheten som knackar på dörren.


English Version

I've been through a lot of hassle when moving but just this move takes the prize, all bags and the network is not obvious at all. At this we are waiting for a technician in the field, knows not what is failing us, but the phone is dead, I can not access the wireless, the network on mobile strip moves in slow motion. Hello telia even an old 56K modem has been faster out here than off-developed 3G networks.Hopefully it will be better of her visit.Should start writing my book again, but has completely lost the plot right now, so it rests. In the afternoon we will move lots of things to railway premises to run a flea market already this weekend, have to put up signs as well so people see that we are. Signs at the entrance must grejas, need pallets. Friday I got an extra time at Joe's, so it feels good, do incomes. No response yet from any publishers, need to sit down and send out even more and maybe I need to redo the cover letter, tell you that I now sit writing on book three in the series.Kristina Simar working on my book on Kimpan right now and it will probably be a lot of editing before we will be happy with it, but it is fun. She has a way of working that makes me relaxed and it feels great especially when the book is so close to my heart.Spoke to her daughter on the phone yesterday and smallest grandchild Alexander does not like induction to kindergarten much, want to hold on to mom when they are there. He is a wonderful little boy, learned to say Moffa now but Granny is waiting for itself but it will come soon too.It was a bit of me in the smaller cottage, is soon to Sunne then the spouse must meet the nurse there and then I finally get the opportunity to light candles on the memorial site where Kim rests, must be so nice, long time since I was there now, but I have made it good for him at home and light candles here if they burn that is. Last time I bought on my memory lights as they burned so quickly that they extinguish themselves as the wick is drowned in oil all the time. Very negative in the post, I know but it is reality knocking on the door.

Av Tove Birkeland Brandt - 10 augusti 2012 13:47

Visst låter det tokigt att gå runt och leta efter inspiration och ork, men jag kan lova att precis så är det just nu. Satte mig ned och läste de fyra kapitel jag skrivit i senaste boken och slogs av att jag hade skrivit förbannat bra och nu finner jag inte dit igen, känns nedslående, måste bli klar med arbetet så jag kan koncentrera mig på att skriva igen, får nog läsa igenom mina rader ännu en gång så kanske jag kan finna en gnutta liv inom mig.

Är det det här som kallas torka?

Nej så får det ju inte vara, jag måste kämpa på igen. Ska ta lördagens jobb och sedan flytta saker till lokalen så kan man ta med sig datorn dit och skriva också när man väntar på kunder. Funderar på vad jag skall kalla det, Loppis är så vanligt och det är ju delar av mitt eget bohag jag skall sälja bort. "Garageloppis kanske?"

Böcker, tidningar, kläder, prydnadssaker, möbler, hyllor, lampor, jisses det är massor och det finns nya saker också, smyckeset, tröjor, underkläder. Gud bevars vad saker vi samlat på oss. Kan lova det blir en loppis värd att åka till och titta.

Tänkte passa på att sälja våfflor och kaffe också det är ju gott om folk kan snaska lite under tiden de tittar och så kanske vi lär känna folk på bygden på samma gång, inte helt fel det heller.

Känner mig trots allt positiv och glad. Tänker på hur allt skulle varit nu om Kim varit kvar här, vad vi skulle gjort. vad vi hade pratat om. Tänker på det tomma som sitter fast inom mig som en vacumbubbla man inte kan rubba. Han fattas! Ett faktum som är svårt att hantera, man tvingas göra det och man tvingas ta sig en dag framåt hela tiden, men tomheten rår inget på. Jag känner det som jag gått vilse och inte finner tillbaka, jag har försökt återskapa det som var men vissa bitar finner man aldrig igen. Han är död och jag kan inte väcka honom till liv även om jag önskar det gick. Saknaden håller min hand i ett krampaktigt grepp, ibland drar det mig bakåt, men för det mesta drar jag emot och tar mig fram ett litet, litet steg i taget. Det kallas "Mitt nya liv, livet efter".

Att mista sitt barn, är på sätt och vis att mista sig själv, att förklara är svårt. Jag vet inte ens hur jag överlevt det, men jag är här och försöker göra det bästa av det, vad annat kan jag göra. Jag har ju aldrig haft ett val.

Kimpan, hör min röst ropa ut i blåsten, jag älskar dig, jag älskar dig och önsr så att du vore här. Mamma


English Version

Sure it sounds crazy to walk around and look for inspiration and strength, but I can promise you that just the way it is right now. I sat down and read the four chapters I have written in the last book and suggested that I had written damn good and now I do not find there again, it feels disappointing, it must be done with work so I can concentrate on writing again, get enough read my lines again so maybe I can find a bit of life in me.Is this called drought?No, it may not be, I have to fight again. Will take Saturday's job and then move things to the room so you can take your computer come in and also when waiting for customers. Thinking of what to call it, Flea is so common and that's part of my household goods I will sell it off. "Garage Flea, maybe?"Books, magazines, clothes, ornaments, furniture, shelves, lamps, Gosh there are lots and there are new things too, jewelry, shirts, underwear. God, certainly what things we have accumulated. Can promise it will be a flea market worth the trip to and watch.Did take the opportunity to sell waffles and coffee also it's good if people can munch a little while they watch and maybe we get to know people in the district at the same time, not entirely wrong either.I feel after all positive and happy. Thinking about how things would be now if Kim still been here, what we would do. what we had talked about. Thinking of the empty jam inside me like a vacumbubbla you can not dislodge. He taken! A fact that is difficult to manage, you have to do it and you are forced to take one day forward all the time, but the emptiness beyond the control of nothing. I feel like I got lost and not find the back, I tried to recreate what was but some pieces are found never again. He's dead and I can not bring him to life although I wish it went. The loss keeps my hand in a convulsive grasp, sometimes pulling it me back, but mostly I draw receives and takes me out a little, tiny step at a time. It's called "My new life, life after death."To lose a child, is a way to lose himself, to explain the difficulty. I do not even know how I survived it, but I'm here and trying to make the most of it, what else can I do. I've never had a choice.Kimpan, hear my voice cry out in the wind, I love you, I love you and önsr so you were here. Mom

Av Tove Birkeland Brandt - 8 augusti 2012 16:35

Jag vet inte vad som felar, men jag är trött hela tiden, gäspar så fort jag sovit är aldrig utvilad längre. Kanske skall jag skylla allt på den tokiga svnininfluensan som jag vaccinerade mig emot. Jag vet faktiskt inte, men trött är jag så jag har fått börja sova middag och inte ens det hjälper. Jag spekulerar i om det är sorgen som gör det, saknaden och tomheten som river insidan av köttet varenda dag, den tunga psykiska tröttheten jag upplever tar det mesta av krafterna i från mig.

Eller så är det allt jobb, alla timmar som tar på kroppen, all stress. Men å andra sidan blev det mycket gnäll nu också och det passar inte ihop med mig, så jag slutar med det och riktar blicken vidare mot det positiva.

Maken har preppat för en köttgryta idag med ris och när han varit ute och hängt tvätten kom han in med posten, matmagasiner där framsidan förgylldes av äppelkaka. Detta faktum  får mig att inse att det är skördetid och den tiden är fasligt nära hösten. Sorgligt då sommaren flytt sin väg, men postiva tankar var det så jag tänker sätta mig och bläddra i den inbjudande tidningen som mina ögon vilar på just nu.


English Version

I do not know what is wrong, but I'm tired all the time, yawning as soon as I slept is never refreshed longer. Maybe I will blame it all on the crazy svnininfluensan I vaccinated myself against. I really do not know, but I'm tired so I had to start a nap and not even that helps. I speculate that it is grief that do, the loss and emptiness that scratches the inside of the meat every day, the heavy mental fatigue I experience gets most of the forces from me.
Or it is all the work, all the hours that takes on the body, all the stress. On the other hand, it became much whining now and it will not accept me, so I end up there and fix our gaze towards the positive.
My husband has preppat for a meat stew with rice and today when he was out hanging laundry, he came in the mail, matmagasiner whose front was made all the apple pie. This fact makes me realize that it is harvest time and that time is awfully close to the fall. Sadly, the summer fled away, but Frequency of positive thoughts, it was so I'm going to sit and flip through the newspaper inviting as my eyes rest on right now.

 

Presentation


Right now I'm between two jobs, but I'll probably start working as a personal assistant soon

Våra böcker finns att köpa här

Tänd ett ljus för den du saknar

Boken för de efterlevande

FRISIM

Arkiv

NYHETER

Counter of my visists from 18th of august

Förhindra Självmord

Jag vill förhindra självmord

 

 

Självmordstankar

http://www.spes.nu/index.php

 

Det måste bli en nollvisison för självmorden, går du i självmordstankar eller har du någon när som gjort det, gå gärna ut här och läs.

Minnesalbum för Kim Lindqvist

 

                            

Minnessidor Kim Lindqvist

http://minnesalbum.fonus.se/index.php?page_id=18&sign=336e0d436b245f7f625e8eaa2bac2b38

Sök under dödsannons/minnessidor och efter Kim Lindqvist, Värmland, Sunne

samt

 

För min son Kim Lindqvist

f. 1993-02-16

d. 2011-01-02

 

Minnessida/Till minne av

http://www.tillminneav.se/showPage.php?id=1357

Hjälpsidor

Prenumeration av SKRIVA

 

Passa på att testa tidningen Skriva genom detta exklusiva erbjudande:

 

http://www.prenservice.se/bestallpren.aspx?titel=105&kampanj=105137

Gästbok

NYTT

Twingly Blog Search link:http://blog.forfattartips.se/ sort:published Fler länkar till bloggen

BLOGGERFY

Länkar

Skaffa Trafik

Översätt Bloggen

Gladapannkakan gratis dejting

 

Gladapannkakan kan du möta livet, framtiden och den stora kärleken. 

 

Fråga mig

367 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Besöksstatistik

RSS

Skaffa trafik till din sida Gratis

Fixa trafik till din sida

http://www.mer-trafik.se/cgi-bin/ref.cgi?r=angelshare

Tracking

My Topsites List DreamHost Coupon Vardagsbetraktelser bloggar Personligt mobilt bredband My Topsites List SvenskaLänkar.com - en bra svensk seo-optimerad länkkatalog

fixa trafik till din sida

Trafikera blogg

BloggRegistret.se Följ min blogg med Bloglovin My Topsites List Bloggupdate.se BloggRanking Bloggparaden Allmänt
Toppblogg.se Reggad på Commo.se Vardagsbetraktelser bloggar Blog Ping Site fansbyte Svenska Bloggar Blogg topplista - Superbloggen.se Bloggparaden Instagram hiphone 4 Besökstoppen bloggdesign

Skapa flashcards