Middagstid snart, mina små tjejer har legat hos mig i natt igen. Jag menar så klart mina fyrbenta kissar, de ger sin matte svårigheter att röra benen på nätterna. Jag drömde i natt, vilken känsla fast nu har jag glömt drömmen men bara känslan av att drömma någonting är ju helskön eftersom drömmarna försvann med Kim eller har blivit väldigt sällsynta sedan han dog. Det är som att jag har låst mig i det inre, stängt av en off-knapp på så många sätt att det väl knappast kan bli annat än kaos när man börjar rota i det.

I går hade jag en gråtardag, egentligen inga tankar som väckte det, jag mediterade och grät, försökte tänka att det bara är svävande känslor. Sedan skulle jag läsa i Lena Ranehags bok och utan någon egentlig ledsamhetskänsla forsade tårarna igen, det var som att sätta på en vattenkran.

Herregud man är ju helt upp och ned.

Läkningsprocess?

Ja jag vet inte. Morgonen påbörjades i alla fall med att diska bort gårdagens disk och att sätta på kaffe som ju är en gudomligt god dryck, den får hjärnan att klarna lite. Vi har ätit frukost i stillhet, maken har en ledig dag och jag njuter av att ha honom hemma. I antågande schema för dagen är det att åka till butiken och handla kattmat, köpa fraktpåsar och lämna samt hämta paket hos schenkers ombud här i lilla Koppom "Jarnske".

Har vi tur kommer vi kanske få åka och se på ett hus då det var en som ringde i går och skulle hyra ut sitt om några månader vilket skulle passa oss, men inga glädjeyttringar förskott vi har ju upplevt så många besvikelser gällande boenden i det sista, men klart man håller tummen.

English Version

Noon, soon, my little girls have been with me tonight again. I mean of course my furry kittens, they give their math difficulty moving your legs at night. I dreamed last night, what a feeling but now I have forgotten the dream but just the feeling of dreaming something's helskön because dreams disappeared with Kim or have become very rare since he died. It's like I've locked myself in the interior, closed by an off-key in so many ways that it can hardly be anything but chaos when you start to poke around in it.

Yesterday I had a gråtardag, really no thoughts that brought it, I was meditating and weeping, tried to think that it's just floating feelings. Then I would read in Lena Ranehags book and without any real sense of sadness tears flowed again, it was like turning on a tap.

Oh my God it's totally upside down.

Healing process?

Yes I do not know. The morning began at least to wash away yesterday's dishes and put on the coffee which is a divine drink, it gets the brain to clear a bit. We have eaten breakfast in silence, her husband has a day off and I enjoy having him home. In the coming schedule for the day is to go to the store and buy cat food, buy cargo bags and leave and retrieve packages of Schenker representative here in little Koppom "Jarnske".

If we are lucky, we might get to go and look at a house where there was a person who called yesterday and could rent out in a few months which would suit us, but no rejoicing advances we've experienced so many disappointments in force in the last but clearly you hold your thumb.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...