Jag känner mig så nere inget blir som man önskar att det ska bli. Just nu kokar jag ägg, kände för ägg och Kalles randiga så det är vad det får bli och kaffe.

Irriterad på en katt som inte kan göra sitt ute utan behöver ränna in och skita på mattan så fort hon anser att det är bara något för lite i lådan.

Önskar jag slapp ha en låda hon är ju utekatt. Hur får man dem att sluta??

Om någon har goda tips så inkom med dessa till mig, hon är världens goaste men detta är ett problem, jag menar hela världen utanför bostaden är ju en toa och ändå....

Tog henne och kastade ut henne igen och snart får jag ägna mig åt att göra rent lådan till lilla prinsessan igen, men först blir det att äta mina ägg i lugn och ro.

Så då har man satt i sig fyra ägg med Kalles randiga till lunch och gott var det trots att det inte var någon lyxmiddag.

Bröllopsmiddagen försvann ju också nu, den gick upp i rök och den hade vi planerat en längre tid och dessutom är det vår första stora bröllopsdag. 10 år.

Hur firar man sedan utan mat och utan sötsaker, någon som sitter inne med svaren jag menar man är ju så inbunden och fast i rutiner om hur saker firas och nu ska man svänga om tänkanden på två röda sekunder.

Hade varit kul med planksteken men nu måste jag tänka bortom allt det här och se mitt nya jag och tips mottages med öppet sinne, jag kommer behöva dem så hjälp.

För visst är det så att mat är en fixering och likaså godis och annat, just därför jag hade behövt ett bra avslut men nu när detta uteblir får jag försöka att inte gråta blod över det. Svår känsla att förklara för andra det här, men allt jag kan säga att det är mitt livs största beslut, livsavgörande och det måste fungera. Inget man vill stå ensam i, känns så konstigt och nerverna hoppar runt inombords. Tankar snurrar.

Vad var det jag skulle kunna äta, vad var det som inte gick. Det var så länge sedan kursen hölls och man glömmer, får leta fram papperen igen och läsa allt än en gång friska upp minnet.

Ska jag vara ärlig så är jag vettskrämd och samtidigt är det det enda jag vill ha gjort i mitt liv, att sövas skrämmer vettet av mig.

Det är en månad kvar sedan är det pulver i långa banor som gäller, skall räkna påsarna om en stund så jag vet hur långt jag kommer på dem, tror det fattas en veckas åtgång före operationen och sedan skall man ha två veckors ranson efteråt också fast med högre halt av protein och kalorier för näringens skull.

Det är jobbigt att inte kunna sitta ned nu och prata om allt, men jag ska ta mig i kragen och leta fram papper och sitta ned och läsa.

Föregående inlägg är numera något korrigerat då maken kände sig ledsen över det jag skrev vilket inte var meningen, men att ha ett liv som om man vore ensam är tufft och den här stunden kommer som sagt aldrig mera åter, det är faktiskt större än något annat. Hade gärna avslutat med planksteken och en alldeles för tidig fest runt vår 10 åriga bröllopsdag, man kan ju inte rå för att vissa saker känns inombords. Mitt beslut är inget lätt beslut, inget att skaka på axlarna åt. Det förändrar allting för oss..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...