Toves Tankar

Alla inlägg under december 2013

Av Tove Birkeland Brandt - 17 december 2013 22:08

Skönt då tog jag mig i kragen och tränade lite, känns så bra när det är gjort blir liksom stolt över mig själv när jag rört den lata röven lite. Blev en tripp på crosstrainern i 45 minuter och så tog jag några varv med hantlarna, ett litet bidrag till gäddhänget.

Annars har det varit skola, engelska och filmvisning "Cristmas carol" Ebenesers öde ni vet att gå från en sniken girigbuk till en känslomässigt engagerad person. Borde vara något för våra styrande att ta efter. Vi hade bokat upp em passet med ett möte så julpysslet fick utebli då vi fick veta det för sent och redan bestämt en träff. I alla fall så slutade det inte som tänkt eftersom personen vi skulle möta inte dök upp.

Väl hemma igen så har jag talat med mina döttrar på telefon, sovit en stund eftersom jag känt mig sliten och så har jag lagt tid att få ut oss på youtube, med en liten reklamfilm som jag gjort för våra böcker. Svårt att komma sig ut med att man finns. Vi har också beställt nya böcker. Själv ska jag skicka 8 stycken av dem till kulturrådet där jag ansökt om pengar, så det blir ytterligare recex jag inte får tillbaka. Dyrt, men ja vad gör man inte för att få hjälp från något håll, det är sannerligen inte lätt att jobba i motvind hela tiden.

Skulle vilja göra massor men vart har energin tagit vägen? Borde verkligen skriva eller starta min redigering, men vad får jag gjort av detta, absolut ingenting.
Kvällskäk blev lite saltiner med smör och ost och vichyvatten samt en banan. Gott och inte så kaloririkt så även detta känns bra just nu, det har blivit en del onyttiga intag men nu är det en vit vecka fram till julen, grönt och frukt. Ska ned i vikt igen så jag måste ta mig i akt annars blir det helvete med allt jag gått igenom, med operationen och allting. Konstigt bara att man inte får något gratis, inte ens med hjälp av en operation. Livet är faktiskt en ständig kamp, banta, träna och alla livets andra ständiga måsten. Än det ena än det andra som ska göras. Stress i kvadrat.

Morgondagen bjuder på lektion igen, svenska och sedan är det biblioteket och författarträff där vi skall tala om våra böcker och om oss själva lite inför intresserade ur allmänheten, ska bli roligt. Hoppas att få sälja någon bok också det vore kul. Annars längtar jag efter julafton när jag ska fira hemma hos min dotter Helena i Karlstad, hon fyller ju också år denna dag så det är extra. Blir en jul av gemenskap, hoppas bara min andra dotter sluter upp där och umgås lite, så sällan vi är samlade numera. Men så är det väl i livet, barnen blir vuxna och föräldrarna hamnar i skymundan på gott och ont. De har ett eget liv och tiden bara rullar på med alla måsten även för dem. Trist men så är det...

Nu ska det snart bli sängen, känner mig fortfarande trött och sliten och behöver komma igen, fylla på med ny energi så nu säger jag natti natti för denna kväll.

ANNONS
Av Tove Birkeland Brandt - 12 december 2013 15:55

Idag har jag vilat en del. Vi har haft magsjuka båda två i natt, så det blev ingen skola för oss, men skolarbete har jag likväl hållit på med. Nära till huset så då går det ju fint i alla fall. Gillar inte vilolägen, så jag försöker ta dagen i den takt jag orkar med. Har läst på lite om Arvikas historiska bakgrund vilket är minst sagt intressant och jag har skrivit ett reportage om detta ämne till skoltidningen "Ingesundsbladet" vilket även är en del i svenskan, att skriva ett reportage. Jag har gjort ett kulturrreportage som jag hoppas kommer intressera många för ofta är det så när man bor på ett ställe att egentligen är det inte mycket man vet.


Nåja, jag har skickat det vidare för att få det utlagt/synat och jag hoppas det kommer på plats snabbt, skall se vad nästa uppgift blir för mig till tidningen sedan har inte riktigt bestämt mig vad jag vill ta tag i. Har frågat om jag kan få skriva lite på mitt romanprojekt under svenskundervisningen nästa termin och det tror jag var ett positivt inlägg i studieplanen. Skall skriva om boken jag skrivit om min döde son Kim till en roman, sedan tänker jag ge ut den eller ja först försöka få den utgiven hos något annat förlag så klart. Det är väl något man alltid hoppas på. Skrev ut boken i originalform i går och nu ska jag tänka om precis allting med den. Blir ett projekt som heter duga, tyvärr är det knappt om tid för skrivandets konst just nu men jag hoppas kunna påbörja den i alla fall och så klart även att redigera och göra omskrivningar i bok två om Mimmi och gänget(kriminalroman), fortsättning efter Röd Vinterängel(fristående) nästa bok kommer heta Svart triad ett namn som legat och gottat till sig ett tag.


Maken sitter med näsan i den engelskskrivna boken och själv har jag planer på att plocka fram historieboken och sätta mig för att påbörja läsningen av de 60 sidorna text jag har att bita i, samt tillhörande uppgifter som skall gås igenom och besvaras.

Stort projekt, men det är alldeles för avigt med grupparbeten. Vi har ju lyckats få slutföra dem själv i alla fall varenda gång och därför är jag emot det där med grupparbete, dessutom blir det massor av annat som tar tid från läsandet då också, man får inte med sig ämnet i helhet. Känns faktiskt viktigt att kunna gå in för det när det gäller historia.


I morse tittade jag på ett teveprogram "Två på resa" med Åsa Larsson och hennes vännina Karin Alvtegen, båda författare av världsklass. Så himla sköna båda två och under programmet så insåg jag hur mycket jag själv saknar en sådan vänskap. Jag har aldrig upplevt det där som hon hade, men gud det såg underbart ut. Naturen, upplevelserna och allting var helt fantastiskt, så roligt att få ta del i deras liv.


Sist men inte minst kommer jag med en liten varningens ord, en bekant på facebook gjorde något riktigt illa under gårdagen då han i ett privat meddelande skickade en bild på sin upprunkade penis i hopp om att jag skulle gilla att se på den. Kan säga att min ilska och min chock förlamade mig en stund, men efter att ha visat maken och pratat en stund hade jag lugnat mig igen, Vännen är numera borta från vänlistan och jag vill nu varna andra frå att tack ja till hans vänskap "Fjugesta grabben" kallar han sig där ute så ni vet för då har ni ett val som jag själv inte hade. Ledsamt med människor som har sådana behov och inte tar hänsyn till andras känslor och liv. 


English Version

 

Today I rested a lot. We have had stomach problems both in the night , so there was no school for us, but school work , I have nevertheless been doing . Close to the house so then it all goes fine in all cases. Do not sleep modes so I try to take each day at a pace I can handle. Have read a bit about Arvikas historical background which is very interesting and I have written an article on this topic for the school newspaper " Ingesund Sheet" which is also a part of the Swedish language , to write an article . I have done a kulturrreportage which I hope will interest many too often, so when you live in a place that really is not much we know.

Well, I have sent it on to get the sub / eyed and I hope it will be in place soon , will see what the next task will be to me the magazine since have not really decided what I want to grab in. Have asked if I may have to write a little on my novel project for Swedish classes next semester and I think that was a positive contribution to the study plan. Write the book I wrote about my dead son Kim to a novel, then I will give it out or yes first try to get it published in any other publisher of course. That's something you always hope for. Wrote the book in its original form yesterday and now I'm thinking about just about everything with it. Becomes a project called being good enough , unfortunately it's little time for writing art right now but I hope to start it anyway and of course also to edit and paraphrase in book two of Minnie and the gang ( crime novel ) , continued by Red winter Angel ( standalone) next book will be called Black triad a name that remained and gottat to themselves for a while.

The husband sits with his nose in the English- written book, and I myself have plans to pick up the history book and put me to begin reading the 60 pages text , I have to bite into , and related information to be reviewed and answered.
Big project, but it's just too awkward with group work. We've managed to complete them yourself anyway every time and therefore , I am against that with teamwork , it is getting lots of other things that take time away from reading as well, you may not bring the subject in full. Feels really important to be able to go in for it in terms of history .

This morning I was watching a television program " Two on the journey" with Åsa Larsson and her female friend Karin Alvtegen , both writers of world class. So very beautiful both two and during the program , I realized how much I myself have no such friendship. I've never experienced that she had , but god it looked lovely . Nature, experiences, and everything was absolutely amazing, so much fun to take part in their lives.

Last but not least I am going with a small caveat , an acquaintance on Facebook did something really bad yesterday when he was in a private message sent a picture of his penis upprunkade in hopes that I would like to see on it. Can say that my anger and my shock paralyzed me for a while , but after hitting her husband and talked for a while , I had calmed down again , The friend is now gone from the friends list, and now I want to warn other matters that yes thanks to his friendship " Fjugesta guy " he calls himself out there so you know, as you will have a choice as I myself had not. Sad with people who have such needs and do not take into account the feelings of others , and life.

ANNONS
Av Tove Birkeland Brandt - 11 december 2013 15:55

Jag kan inte hjälpa det men under dagen har jag fångat upp så mycket som upprör mig. Luciatåg som inte får se ut som på vår tid. En tid då vi var små och våra fötter tassade snabbt över golven  i små sockiplast. Gossar med små stjärnor i sin hand och strutar på huvudet, söta små pepparkakegubbar eller gummor, alla i fina led sjungande på vackra sånger med sina barnaröster. Nu säger jag ledsamt, har allt förändrats och det anses rasistiskt att föra traditionen vidare, man utesluter pepparkaksgubbar och tomtar ur luciatågen. Själv vill jag bryta ned alla dessa dumheter med en liten historia.


Det var en gång några sjöfarare vid namn Marco Polo och Christoffer Columbus, han seglade på haven och på sin väg kom han över kryddor av olika slag som han sedan tog med sig hem. Dessa kryddor har spridits och gett oss en kulturell smaklig blanddning i vår så kallade pepparkaka. En mix från olika länder, en symbol för en högtid av gemenskap och avkoppling och nu är detta rasistiskt att bära fram i ett luciatåg. Känner i det här att vi nog måste utesluta pepparkakorna i alla butiker osv, bannlysa bakandet i alla hem av denna mörka kaka annars måste vi nog anse oss rasistiska. Kunde vi inte istället för att föra en så dum debatt ha vänt på det och sett det mångkulturella i allt det här, socker kommer inte ifrån Sverige, inte heller kryddorna som man smaksätter med, vi kan dock tillföra grädde, smör och mjöl härifrån norden annars är det ju en mångkulturell kaka och därför måste väl våra symbolisernade pepparkaksgubbar vara lika mångkulturella.


Då har vi ju tomten kvar och hans nissar, dessa flitiga små rödklädda som bara ger och ger. Sprider glädje i små barnaögon. En liten figur som hade övernaturliga krafter och som kommer från folksagorna som vandrat runt i hela världen från mun till mun. Är han rasist?

Vi har ju som tradition att i vårt avlånga land skänka honom ett fat med risgrynsgröt som för den delen också är importerat men för at återgå till begynnelsen så bjöds han på denna rätt för att inte förarga denna lilla, man höll sig väl med honom och han tackade värdfolket med sina tjänster. Visst hade han temperament och kunde te sig en aning skrämmande, men rasist, nej aldrig har jag hört något sådant om denna lilla varelse.

Han är ju mannen med julklappssäcken som får barnaögon att tindra som små pyrande tomtebloss. Ska vi ta bort all den glädjen för de små, genom att utesluta honom ur lucialeden?


Kanske är det bara jag som inte förstår dessa tokigheter, för i mina ögon ter det sig märkligt att hugga bort något som är så självklart i vår historia. Vi får inte heller gå i kyrkan på skolavslutningarna och julsångerna skall skrivas om för att passa in till de nyanlända svenskarna, känns så fruktansvärt brutalt att ta ifrån oss som faktiskt känner glädje över det som varit, att ta bort den stolthet som vi bär inom oss över att vara födda här och att föra vidare saker som våra förfäder visat oss. Våra mor och farföräldrar som sjungit för oss, visat på traditioner, varit stolta över att titta på oss i luciatågen genom skolåren och nu är vi rasister för att vi vill behålla traditionerna. Varför?


När vi kommer till skolavslutningar kan vidå inte införa ett system som ger oss rätten att välja? Vi kan låta de som vill gå i kyrkan gå dit och för alla andra som motsätter sig detta låta dem ha sitt i aulan, matsalen eller vad man vill. Varför är det genomsyrat av vad ena sidan vill occh ingen som tar hänsyn till den andra sidan längre? Varför måste vi hela tiden mäta allting i rasism? Att gå i kyrkan är nog inget de flesta av oss ser som någon kristen handling idag, vi tar lätt på religionen i Norden inte på det sätt nyanlända ser på det. Vi tycker nog de allra flesta av oss bara att det är vackert där inne, fina målningar, fin akustik, det känns varmt och ombonat och det läggs resurser på ljus som får det att visa en glans på något sätt.


Tänk på kyrkan som något annat än religion jag ber er, se den som en samlingsplats. Ett ställe för eftertanke. Kyrkan gör så mycket goda gärningar utan att för den del tjäna pengar på det. Vid dödsfall stöttar de genom abedissorna som kommer på hembesök, gamla och ensamma kan få deras besök, de arrangerar olika aktiviteter där man gratis kan ta del, de hjälper de hemlösa. Tror nog jag kan fortsätta och ändå är jag en av alla som tar lätt på religionen, men jag tycker det är vackert i kyrkorna. Ett ställe utan stress, en viloplats. Är jag rasist för att jag tycker så här? Det är nämligen det man skriker åt mig så fort jag säger någonting om det här.


Ordet främlingsfientlig används i allt större utsträckning, själv försvarar jag mig. Jag vill att det land jag lever i ska se ut som det alltid gjort. Naturligtvis är alla välkomna här och visst kan alla ha sina religioner, men det innebär även att jag skall få ha mina traditioner orörda. Mitt liv ska väl inte behöva påverkas negativt för att någon flyttar hit? Jag har många fina vänner i nyanlända svenskar och är inte rasistisk, men man måste lära sig att ta seder och bruk dit man kommer, det är min egen fasta tro. Man behöver för den skull aldrig pruta på sin egen. Att säga att vi alla som känner så här är främlingsfientliga är makabert, faktum är att det är allt annat än sant och ingår inte i en demokrati. Vi ska väl som infödda ha rättigheten att bevara våra traditioner. 


Nu traskar vi mot jul och det är med sorg i hjärtat jag ser dessa ledsna barn som inte får vara tomtar och pepparkaksgubbar längre, inga stjärngossar heller för att de som i sin glädje och iver kan verka anstötande från någon grupp av människor. Faktum är att det i dessa tider finns barn med tårar i ögonen över denna orättvisa behandling. Men Svensken är ett folk som backar och tar hänsyn, viker undan från sin egen tro tills ingenting längre finns kvar att värna om. Jodå, ni har gissat rätt jag är en SD:are och jag vet så mycket att idag finns inget alternativ till dem, för ingen annan vågar stå upp, ingen annan vågar sticka ut hakan och bli så hatad som alla som är anhängare av denna politiska grupp som jag själv och så otaligt många andra också är. Ingen vågar längre att vara en bärare av svenska traditioner på grund av risken att förknippas med hitler, förintelse och rasism. SD vågar säga nej, nu räcker det så här vill vi inte ha det. Vi tror på det som varit. Jag vidhåller VI ÄR INTE RASISTER!

Känner ni som mig så RÖSTA SD 2014 i Både EU-val och Riksdagsvalet, det är viktigt att hålla på traditionerna annars raderar vi oss själva i det mångkulturella samhället.

 

Av Tove Birkeland Brandt - 11 december 2013 15:05

Idag fick maken sin första stora recension och gissa om jag känner mig stolt. Att jag sagt honom hur bra han är väger ju inte upp, vi är ju liksom gifta så det är på någotvis självklart att man ska tycka så. Tror jag!

Men nu är det en professionell recension gjord av Henric Ahlgren. Läs själva så förstår ni att jag går med näsan i vädret idag, hahhah jag är ju gift med karln.


ANKHAREN - recension


Självsäkert steg in i nordic noir!


Med sin debutroman Ankharen rör sig Ståle Brandt på samma territorium som Sjöwall & Wahlöö och Henning Mankell - kvalitativ svensk polisprocedur roman - och glädjande nog kan Värmland, med huvudpersonen kriminalkommissarie Kjetil Ruud vid länskriminalen i Karlstad, gratuleras till att nu fått en litterär gestalt närmast i paritet med just med de härvidlag ikoniska (och även internationellt omhuldade) kriminalpoliserna Martin Beck och Kurt Wallander.


Brandt har ett rappt och skickligt driv i berättandet och dialogen som ger en rejäl tyngd åt romanbygget och avslöjar att författaren studerat och just lärt sig av de bästa inom kriminal- och spänningsgenren. Man sugs in i handlingen på ett sätt som gör att man har svårt att lägga ifrån sig romanen när man väl börjat läsa. En bladvändare, helt enkelt


Ankharen har också starka thrillerkvalitéer som för tankarna till Stieg Larssons extraordinärt framgångsrika Millenium trilogi. I denna jämförelse kan man också dra paralleller mellan Brandt och Larsson när det kommer till ett sataniskt schvung och en mörk och skoningslös samhällskritisk spets i sättet att ge sig i kast med berättelserna. Brandt tar härmed på en gång självsäkert steget in i den fåra inom kriminalgenren som i den anglosaxiska världen med respektfullhet valts att kallas nordic noir.


Brandt väjer alltså inte för att ge sig in i ämnen som bränns och det obehagliga temat i Ankharen kretsar kring sexuella övergrepp mot kvinnor och barn, pedofilringar och maktmissbruk med förgreningar inom samhällets topp. Den smutsiga byken skall avslöjas och tvättas och ju mer av skiten som avtäcks i berättelsen ju kraftigare växer en otäck känsla i magen när man läser, detta på ett synnerligen effektivt sätt som svenska kriminalförfattare sällan lyckas frammana.


Kjetil Ruud visar sig vara en gäckande seriemördare, med en personlig vendetta som agenda, på spåret. Brandt väver skickligt ihop hämndmotivet med ett händelseförlopp som blottar en mörk och hotfull underström i vårt vackra Värmland. Den intrikata intrigen växer till ett snårigt dekadent nät och någonstans i andra halvan av storyn tenderar turerna kring deckargåtan att på minna lite om Raymond Chandlers klassiska romaner där till och med författaren själv börjar tappa siktet på karaktärernas onda förehavanden, och vem som gjort vad. Allt blir till en svart mystisk dödsdans och intrigväven tätnar av allt det hemska.


Det finns utrymme till utveckling i ytterligare romaner. Persongalleriet när det gäller skildringen av Ruuds kollegor ter sig här och var en aning skissartat och man vill t.ex att kollegan Isabelle Hammar får ta mer plats i en eventuell fortsättning.


Mot slutet klarnar allt i storyn, ordningen återställs och berättelsen rors elegant i land. Ja, den mästerligt komponerade upplösningen i epilogen får ståpälsen att resa sig på undertecknad och en liten tår börja rinna från ena ögonvrån. Precis som man vill ha det!


Ståle Brandt har med Ankharen skrivit en fin debut som skapar hunger efter mer och man vill fortsätta lära känna Kjetil Ruud i fler romaner.


 Henric Ahlgren

 

Boken finns att köpa här:

http://www.bokus.com/bok/9789198130614/ankharen/ och här ute finner ni även Röd Vinterängel.

http://www.bokus.com/bok/9789198130607/rod-vinterangel/

Av Tove Birkeland Brandt - 7 december 2013 17:25

Idag har vi varit till mor och far städat och grejat lite inför andra andvent så nu är det fint där igen. Vi hade gjort ordning fläsksida åt dem och en anka med apelsingrund till en smaskig sås som nu ligger färdiglagat i frysen.

Under gårdagen köpte vi med strömming och färsk sill till henne så när hon såg sillen idag var det jubel på henne, själaglad och det blir en sillamiddag för dem i morgon.

Toby och Zorro har rasat runt, båda två lika lyckliga. De är verkligen glada i varandra.


Väl på hemmafront igen så letade jag upp julgransbelysning så nu har jag äntligen fått upp lite på utsidan huset, det lyser så fint i träden här utanför nu. Efter detta så blev det städning på menyn och typiskt nog så gick väl dammsugarmunstycket åt fanders så nu kan jag inte dammsuga alls, men det är färdigstädat inför måndagen, bara lite att plocka undan inför finfrämmandet.


Morgondagen skall det vankas lussekattebak och så får det bli en tur till butiken för att få hem grädde och mjölk till saffranspannkakan vi skall göra i ordning till måndagens gästabud och så ska det kokas en saftsås till detta. Blir ju gott att bjuda på.

Har packat en del paket idag, min dotters födelsedagspresenter och så blir det något lite i julklappar till alla. Christians paket är klart nu men de andra får vi köpa något litet till, allting känns så trevligt och på plats nu och känslan av jul börjar träda in i min själ. Ser fram emot att fira den med min dotter.


Under torsdag och fredag så har vi stått och sålt samt signerat våra böcker på ICA Kvantum i Arvika och det var slitsamt men på samma gång jättekul och faktum var att vi sålde lite så nu är det för maken att fakturera så vi får in pengarna på dem också så fort som möjligt. Snart är det ju dags att åka till Karlstad och signera böcker där på Lars Hjalmars bokhandel vid stora torget den 14/12, ja och sista bokade dagen är biblioteket i Arvika där vi ska berätta lite om böckerna och förhoppningsvis sälja någon också. Nästa steg är väl att fortsätta jaga efter platser attt träffa läsare på så att det sprider sig att vi finns.


Mer att ta tag i nu är att börja skriva min bok om Kim, den skall skrivas om och så måste jag redigera bok två i Mimmi serien. Under helgen nu måste jag även plugga en del för det är prov i naturkunskap "ekologi" på måndag och på tisdagen är det en hel massa glosor/glosprov. Tänka sig 49 år gamal och massa läxor. Under fredagen stötte jag på min chef på kommunen och det var trevligt, hon tyckte jag såg jättefräsch ut. Hon som jobbar på mitt schema tittade förbi och tjänsten är nu nere på 65%, och även Inger från vården så det var en del kända ansikten. Jag talade om att jag inte ämnar komma tillbaka till jobbet så nu vet de väl vad som väntas frampå än så länge är jag ju tjänsteledig och ämnar vara det tills tiden går ut.


Hoppas på miljonvinst, ja det vore min räddning, att vinna på kvällens Lottodragning. Att få göra sig skuldfri och börja om i livet innan allt är för sent. Har så mycket drömmar som just nu är i splittringsfas av att man måste jaga pengar hela tiden för att klara sig. Och det är så svårt att slå igenom med sina böcker när man inte tas in hos något större förlag. Med boken om Kim tror jag den chansen finns, men först måste allt skrivas om till en Roman och för detta behövs tid, lugn och ro. Vilket inte finns värst mycket av någontng för vår del nu. Så mycket måsten i mitt liv, så mycket hänsyn och så lite MIG.


 


Av Tove Birkeland Brandt - 5 december 2013 21:08

Just nu befinner vi oss i en fas där vi är ute och signerar våra böcker. Vi har stått mellan 12-18.30 idag och talat med en hel massa trevliga människor och en del av dem har köpt våra böcker och fått dem signerade och för de som inte hann komma in till oss på ICA Kvantum i Arvika idag får en ny chans i morgon fredag den 6/12 vi står på plats med böckerna mellan 12.00-18.00så då hoppas vi se en hel massa glada ansikten.

Tröttheten svider dock just nu i kropp och själ och det finns inte så mycket tid att ta igen sig på. Gällande skolan så har lärarna trappat upp skolarbetena på hemmafronten en hel massa nu innan jullovet. Känns lite fel faktiskt, då man just nu skulle behöva en aning lugnare tempo. Måndag vankas det prov i naturkunskap så i helgen måste det läsas på. Skickade in min engelska bokanalys igen idag samt även mitt hemarbete i sagor och myter ett analyserande av filmen Hansel och Gretel, wich hunter som bygger på sagan Hans och Greta. Så kvar nu är också att plugga glosorna som vi har tills på tisdag.

Söndag är det städning på schemat här hemma samt att baka saffransbullar och fixa en saffranspannkaka tills vi får finbesök här hemma på måndag vilket vi ser fram emot. Liten adventsträff här hemma hos oss, känns jättetrevligt.

Längtar efter mina döttrar och mina goa barnbarn, fick ett jättefint fan kort av min dotter idag. Hon håller just nu på och läser min bok Röd Vinterängel så det blir spännande att höra vad hon tycker om den i helhet. Ja det känns som det är fullt upp här just nu och i mitt liv.
Måste börja skriva igen, korrigera och läsa min bok om och om igen. Skulle även vilja ta itu med min kommande roman, ja än så länge finns den endast i en faktabokform, men den kommer att skrivas om till en roman istället. Tror att läsarna kommer uppskatta att läsa om mitt barn som var så kärleksfullt och ändå avslutade sitt liv 2011, i en tid av förtvivlan. En bok som måste komma ut, en bok som behövs och som kan trösta många i min situation.

Nej, nu ska jag ta mig ett glas rött vin och se på teven, morgondagen bjuder på ytterligare boksignering och nya trevliga möten med framtida läsare och med dessa ord vill jag sedan övergå till att önska er alla en underbar kväll.

Av Tove Birkeland Brandt - 1 december 2013 17:52

Då ska man upp och iväg på fastande för att ta prover i morgon bitti. Tänk att det har gått 6 månader sedan jag opererade mig nu och 37 kg lättare. Nåja än är det mycket kvar att ta bort så. Tyvärr är det ju så att bara tanken om att inte äta frukost redan gör mig hungrig. Skönt när det blir gjort.

Idag har vi käkat tonfisksallad och om en stund får det bli nötter och popcorn, samt mineralvatten och någon frukt.


Gårdagen var fantastisk först iväg och grattade barnbarnet William som blev 7 år gammal, han fick ett spel av oss och så var vi med och la ihop till cykel och cykelhjälm. Han var strålande glad och vi spelade en omgång med honom både jag och morfar vilket jag tror han uppskattade mycket.

Han vann emot morfar och för detta var han själaglad. Vi bjöds på N....-bollar/chokladbollar och en helt fantastiskt god tårta som min dotter gjort. Hon fixade en förträfflig middag, så det var verkligen kvalitetstid för oss då vi var på besök.


Kvällen bjöd på ännu en fest och det var helt ortroligt trevligt måste jag säga. Goa och rara människor som man är så glad att få stifta bekantskap med. Julbord och så fick jag boken Satis Polito som jag köpte på bokmässan i Göteborg signerad av Jimmy Åkesson och som extra bonus fick vi även kort på oss med honom vid vår sida. Han var en riktigt trevlig person och det var ju fantastiskt kul att få träffa honom ansikte mot ansikte och att faktiskt sitta och äta julbord tillsammans. Hela kvällen bjöd på en naturlig och avkopplande stämning med god musik och som slutspurt delades även julklappar ut av vår alldeles egen tomte Runar.


Idag har det varit annat på menyn, vi har annonserat om våra böcker och så har vi varit och köpt två par tofflor till min mamma i present. Hennes lille voffsing Zorro hade ätit upp de andra, men nu har hon två nya par så det blir väl bra. Kul att kunna ge henne någonting tillbaka som hon behöver även om detta krävde att vi fick springa runt som tokar för att finna passande modeller. När vi väl kom hem till dem så blev vi överfallna av vår lille kille Toby som tydligen längtat jättemycket efter oss. Där är man älskad kan jag lova.


Morgondagen kommer bjuda på naturkunskap och historia igen, en heldag i skolmiljö vilket alltid är trevlig. Sköna studiekamrater, nya intryck och massor av tankar på förekommande händelser denna veckan.

Presentation


I am self-employed in the cleaningbuisness. Right now expanding our company so its a full time work.

Bra & Leve Förlags utgivna böcker. Köp här!

FÖLJ mig på FACEBOOK

REKLAMINSLAG

z35W7z4v9z8w

Tänd ett ljus för den du saknar

Boken för de efterlevande

Bloggportalen

HJÄLP MIG ATT RANKAS HÖGRE FÖR ATT BLI VISAD: Tryck på röstaknappen nedan! BloggRegistret.se bloggping

FRISIM

Arkiv

NYHETER

Counter of my visists from 18th of august

Förhindra Självmord

Jag vill förhindra självmord

 

 

Självmordstankar

http://www.spes.nu/index.php

 

Det måste bli en nollvisison för självmorden, går du i självmordstankar eller har du någon när som gjort det, gå gärna ut här och läs.

Minnesalbum för Kim Lindqvist

 

                            

Minnessidor Kim Lindqvist

http://minnesalbum.fonus.se/index.php?page_id=18&sign=336e0d436b245f7f625e8eaa2bac2b38

Sök under dödsannons/minnessidor och efter Kim Lindqvist, Värmland, Sunne

samt

 

För min son Kim Lindqvist

f. 1993-02-16

d. 2011-01-02

 

Minnessida/Till minne av

http://www.tillminneav.se/showPage.php?id=1357

Hjälpsidor

Prenumeration av SKRIVA

 

Passa på att testa tidningen Skriva genom detta exklusiva erbjudande:

 

http://www.prenservice.se/bestallpren.aspx?titel=105&kampanj=105137

Följ bloggen

Följ Toves Tankar med Blogkeen
Följ Toves Tankar med Bloglovin'

Gästbok

NYTT

Twingly Blog Search link:http://blog.forfattartips.se/ sort:published Fler länkar till bloggen

BLOGGERFY

Länkar

Skaffa Trafik

Översätt Bloggen

Gladapannkakan gratis dejting

 

Gladapannkakan kan du möta livet, framtiden och den stora kärleken. 

 

Fråga mig

367 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Besöksstatistik

RSS

Skaffa trafik till din sida Gratis

Fixa trafik till din sida

http://www.mer-trafik.se/cgi-bin/ref.cgi?r=angelshare

Tracking

My Topsites List DreamHost Coupon Vardagsbetraktelser bloggar Personligt mobilt bredband My Topsites List SvenskaLänkar.com - en bra svensk seo-optimerad länkkatalog

fixa trafik till din sida

Trafikera blogg

BloggRegistret.se Följ min blogg med Bloglovin My Topsites List Bloggupdate.se BloggRanking Bloggparaden Allmänt
Toppblogg.se Reggad på Commo.se Vardagsbetraktelser bloggar Blog Ping Site fansbyte Svenska Bloggar Blogg topplista - Superbloggen.se Bloggparaden Instagram hiphone 4 Besökstoppen bloggdesign

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se