Är nedstämd, har ont efter dagens spiralbyte och känner mig vissen. Så fort man vill göra någonting så börjar folk dra i en, att säga något om vad man tänker gör genast att folk kväver en.
Gör si, gör så...
Vi behöver ha allt bra, hur DU har det, vad som betyder något speciellt för dig bryr vi oss inte så värst mycket om.
Känns tufft, men jag har mina åsikter om vad som känns viktigt.

Mycket trött på hur andra ser på ens liv, vilka saker som ger obligationer. Outtalat eller uttalat krav, lika jobbigt oavsett.
Jag vill vara fri, herregud jag har varit en fånge i hela mitt liv.
När kommer min tid?
Aldrig, eller? Är det så att man oavkortat måste leva efter alla andras önskningar oavsett hur det får en att må.
Illa trött...

Femtio år snart, känns som livet springer om mig, jag har snart ingenting kvar åt mig själv. Varför ska det vara så?
Måste finna ett ställe att bo på, måste ta mig undan. Kvävs inombords.
Vill inte drabbas av nedstämdhet igen, vill hålla tag i nuet. Mitt NU.
Det finns viktiga saker att ta i beaktande, sådant som går en förbi just i detta. Barn, barnbarn, jag, skrivandet, framtiden.
Hatar att bo på ett ställe där folk agerar övervakare. Smyger och håller koll, pratar och gnäller. Jag har inte gjort några fel och ändå är vi kontrollerade på samma sätt som fångar är, faktum är att jag tror att interner har det bättre än oss här i Ottebol. Det som verkade så bra blev ett helvete.

Tappade bort mig själv i alla måsten, krav från alla håll. Jag vill inte mera nu, jag vill vara ifred. Vill ha ett eget liv!
Har rätt att ta plats. Vill vinna pengar, förändra, flytta och radikalt förändra mitt liv. Segra, bli någonting för min egen skull.
Är inte glad över hur mitt liv sköts, men vad ska jag göra. Hur jag än bär mig åt får jag leva med dåligt samvete tack vare andra som lägger sitt på mina axlar.

Jag är ingen skötare, jag är också en individ med egna behov och känslor även om det förbigått alla i min närhet. Fan, jag är åt helvete för snäll och jag vet om det. Måste prioritera mitt liv, mina behov. Jobb, framtid för annars går jag under, vi går under. Jag vet att det är så, men varför ska det då vara så förbaskat svårt att bryta sig lös?
Att sitta i den sitsen där man inte ens kan tala med folk utan att de gapar och är otrevliga är också jädrigt påfrestande, att inte ha en fristad i tillvaron, att betala en hyra men ändå inte känna det som man har ett hem. Allt som verkade så bra till att börja med, vi fejade och gjorde fint över allt och då det var gjort började skiten ta plats. Förbrukningsvaror, inte öppna munnen för då är man inte önskvärd, utan bara ta skit det är så allt verkar vara. Det är en oskriven lag.
Vet inte vart vi hamnade, men det är märkligt hur man kan tro att man kan fortsätta behandla folk hur som helst.

Nej, det tycks vara svårt att finna rätt. Men nu får det vara nog, jag är helt enkelt för gammal för det här. Taxametern går, tickar på och säger mig att tiden börjar bli knapp...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...