Toves Tankar

Alla inlägg under februari 2014

Av Tove Birkeland Brandt - 27 februari 2014 10:02

Livet rusar hela tiden i expressfart. I går var vi hos mamma och pappa och ute på shoppingrunda med pappa som såg ut att trivas bra. Vi åt middag, pratade och gottade oss med glasstårta.

Idag är det pappersarbete för SD och så ska vi fixa en del viktiga saker runt det så det är fullt ös igen. Skall vara hemma hos Kerstin och Karl-Erik vid ett.

I kväll blir det att packa bilen full med saker och tidigt i morgon bitti ska vi sticka iväg till Deje och agera flytthjälp åt min dotter som äntligen fått sig en lägenhet åt sig och barnen. Sedan har vi skolarbeten att ta vara på och på måndag drar skolan igång igen.

Fattar inte att sportlovet bara sa tack och hej så här, grattat barnbarnet Gabriel också som fyllde nio år under lovet det glömde jag räkna in i försvunna dagar.

  


Sista dagarna på lovet så måste vi ta oss tid till att kämpa på med skolarbetet och så skall jag ju skriva en novell till SKRIVAS tävling har jag tänkt mig och sedan borde jag väl spotta ur mig en del nytt till Ingesundsbladet. Vi får se vad jag kan hinna med i denna hetsiga tid av mitt liv.


Har ju valts in som ledamot i styrelsen för Sverigedemokraterna i Västra Värmland och utöver denna post även till styrelsens sekreterare så det blir ju en del arbete runt detta också, med möten minst en gång i månaden. Men det är kul på samma gång och man behöver faktiskt ta del annars tycker jag inte man skall klaga sedan när valet har varit och man känner sig missnöjd. Även maken är med i styrelsen som andre vice ordförande, så vi tar del av våra politiska åsikter tillsammans och kämpar för ett bättre samhälle.

För mig så är det ju så att jag börjat tänka mycket på hur det är att vara gammal i Sverige idag och jag är allvarligt livrädd för att bli gammal i det här landet som det ser ut idag. Tryggheten är borta helt känns det som och allt fler anhöriga tvingas att bistå sina gamla föräldrar, vilket i sin tur ökar trycket på den stress som redan föreligger på varje individ i det svenska samhället idag. Bistert för framtiden, så därför tar jag del i politiken och för min del är det Sverigedemokraterna som står bakom de förändringar som jag tror måste till för att rätta upp vårt samhälle igen.


I alla fall så ser jag fram emot morgondagen då jag kan hjälpa min dotter att komma på plats i sitt nya hem. Har plockat ihop massor av saker till henne och i morgon blir det att se över om jag kan plocka ut lite mat ur frysen också så hon har till en start. Blir nog bra med detta. Förstår att det skall bli väldigt skönt för henne att komma på plats, hon behöver verkligen få ta igen sig, sista tiden har varit en riktig prövning. Låt oss säga en riktig miss.

Men nu är det frid som möter henne, ett eget hem och sedaan kommer hon närma minneslunden om hon vill tända ljus för Kim så allt verkar trilla på plats. Skönt, för då slipper jag oroa mig så mycket som jag gjort en tid nu.



Rösta på mig!

 

English Version

Life rushes all the time at express speed . Yesterday we were at Mom and Dad out on shopping spree with dad who seemed to thrive well. We ate dinner , talked and gottade us with ice cream cake .
Today is the paperwork for SD and we will fix some important things around it so it's full speed again . Must be the home of Kerstin and Karl-Erik at one.
Tonight it will be to pack the car full of stuff and early tomorrow morning we'll run away to Deje and act migratory help for my daughter who finally got an apartment for himself and the children. Then we have school work to take care of and on Monday pulls school started again.
I can not believe winter break just said goodbye like this, congratulated grandchild Gabriel also turned nine during holidays I forgot to count the missing days .
  

Last days on vacation so we must take the time to fight on with school and I will of course write a short story to ATTRIBUTED contest , I thought me and then I suppose I should spit out of me some new to Ingesund blade . We'll see what I can catch in this frantic time of my life.

've Been elected as board member of the Sweden Democrats in West Värmland and in addition to this record also secretary of the Board so it will of course some work around this as well, with meetings at least once a month. But it's fun at the same time and you need to actually take part otherwise I do not think you should complain then when the choice has been and you feel dissatisfied . While her husband is on the board as second vice president , so we take our political beliefs together and fight for a better society.
For me , it's a fact that I started to think a lot about what it means to be old in Sweden today and I'm seriously terrified of growing old in this country as it looks today. Eroded completely feels like and more and more families are forced to assist their elderly parents , which in turn increases the pressure on the stress that already exists on every individual in Swedish society today. Grim for the future, so therefore I take part in politics , and for my part , it is Sweden Democrats who are behind the changes that I think need to to fix up our society again .

Anyway , I look forward to tomorrow when I can help my daughter to come into place in its new home. Have picked up plenty of things to her, and tomorrow it will be to see whether I can pick out some food out of the freezer too so she has to start. Will probably be fine with this . Understand that it will be very nice for her to come into place , she really need to recuperate , the last time has been a real ordeal. Let's say a real miss .
But now it is peace that meets her own home and sedaan she approached the memorial garden if she wants to light candles for Kim so everything seems to fall into place. Phew, because then I will not have to worry so much that I made some time now.

 

ANNONS
Av Tove Birkeland Brandt - 23 februari 2014 18:28

Har redigerat en hel del text i min bok idag och det känns bra. Förvånad över hur boken känns, nu när den legat till sig, att den trots allt känns hållbar. Under veckan skall jag ha redigerat klart den och sedan får maken ta en runda innan jag ger mig på den igen innan jag provar att skicka den till olika förlag. Man hoppas ju det ska finnas någon som vill ta sig an den när jag blir klar, men vi får se man är ju mer nere på jorden nu när man vet hur det funkar i förlagsvärlden.

Väntar på morgondagens styrelsemöte så man får lite ordning och reda på allting, papper som skall skrivas under och skickas vidare.
Känns bra om man får bort allt sådant så man kan börja ta tag i sig själv igen.

En del skolarbeten ligger på väntelista också som jag vill beta av och få bort. Redovisningar som ska förberedas direkt efter lovet i historia och religion, och så ska man läsa på om renässansen till svenskan. Jag har även satt som mål att skriva en novell till tävlingen som pågår hos Skriva nu under lovet och så hoppas jag komma igång och skriva på nästa bok. Vill mycket, men jag vet allt för väl hur fort lovet försvinner, ska ju dessutom på kalas för mitt barnbarn och så ska vi få hjälp att laga bilen, bromsbyte, tuta och lite annat plock.
Stackars svärson som alltid får serva våra bilar, men ja denna gången har vi köpt den av honom så blir det bra så slipper han oss ett tag.

Är så lycklig just nu för det har ordnat sig för båda mina döttrar som fått sig lägenheter. Så skönt för då trillar livet på plats för dem allihop och mamma slipper oroa sig så mycket. Hur det än är, vuxna eller ej så oroar man sig för dem hela tiden trots allt.
Längtar efter dem allihop hela tiden och det känns aningens jobbigt att bo så långt ifrån dem allihop.
Grabbarna har jag inte hört ett dugg ifrån och det är allt för sällan vi ses. Saknar mina söndagsmiddag, gemenskap och omtanken som vi alla har haft. Tänk att allt kunde bli så som det blev.
Kim där uppe i himlen och jag här fylld med saknad, varje morgon så fylld av hopp om att höra av honom och varje morgon lika besviken då alla tecken uteblir?
Finns det verkligen inte mer än det här?
Spekulationerna är så många, jag vill nog ändå välja att tro på andra sidan. Mitt behov gör att jag måste känna att det är så. Tittar ofta på min quijaboard, men jag räds den då många avrått mig att använda den. Ändå drar den i mitt inre för kanske kunde jag få höra av min son om jag provar den.

Det finns gott om tankar, men ett är säkert och det är att livet är alldeles för kort hur vi än vänder på det. En sak som slog mig då jag tittade på en uträkning på facebook var att man som högst klarar läsa ca 4000 böcker under en livstid och det gjorde att jag kände mig ledsen, för hur mycket går man då inte miste om som man vill läsa bra böcker. På samma gång blir jag arg över att man som student tvingas läsa sådant man inte vill läsa, bara för att man ska ha gjort det, jag menar när det finns så mycket man verkligen vill ta del av och sedan kanske aldrig någonsin hinner med. Känner en viss stress över detta faktum, jag är ju boktok.
På samma gång tänker jag på min egen bok och hur andra skall välja utifrån det här, då är ju faktiskt varje läsare ett stort magiskt under, eller hur?

Ni ser, ständigt massor som far runt där uppe i knoppen. Men nu ska jag ta mig an makens text till tidningen och sedan blir det chokladteve innan jag vänder blicken mot Jimmy Åkesson på teve 2.
Så kära läsare nu önskar jag er en trevlig söndagkväll...

ANNONS
Av Tove Birkeland Brandt - 16 februari 2014 15:42

Min dotter söker bostad på den lilla orten Deje i Värmland, men det verkar så besvärligt allting, bostadsbolag som kräver för att hon är ensam och inte har fast jobb att sociala skall gå in och säga att de ger henne pengar, sociala i sin tur med sina väntetider. Trodde i min enfald att om man inte har betalningsanmärkningar eller skulder så skulle det lösa sig illa kvickt, men så enkelt verkar det inte vara.

  Hon går ju mammaledig med sin minsta just nu, men det verkar inte räknas att man får inkomst via det. Hyresvärdarna drar sig ändå för att hyra ut.

   Nja, är jag rasistisk om jag säger att hon har fel hårfärg just nu för att få hjälp ASOP. Om hon istället hade kommit från ett annat land hade det löst sig illa kvickt, men nu är det så att detta är ett faktum att hon är född i Sverige.

   Hon är skötsam till tusen och gör inte en fluga förnär så jag fattar inte varför ingen kan sträcka ut en hand och hjälpa henne. Behovet är här och NU! Hon hade behövt flytta in igår för att kunna ge barnen och sig själv den trygghet de förtjänar.

  Just Deje måste det vara, för hon har två större söner som skall bo på halvtid hos henne och halva tiden hos sin pappa och skolan är redan påbörjad i Deje. Två små killar bor med henne på heltid, men just nu i den stund DU läser detta är alla inneboende hos vänner, men det förstår man ju att det inte är hållbart på sikt. Det sliter på vänskapen och friheten att leva sitt eget liv. Inte bra för någon alls!


Så finns det någon eldsjäl där ute som sitter på en lägenhet 3-4 rok eller ett litet hus för den delen som ni vill hyra ut så hör av er direkt, det är verkligen AKUT för dem att få ett liv.


Varför den här sitsen? Seperation, så klart! Vilket är slitsamt i sig, för alla parter.


Om ni känner någon eller själv har lägenhet eller hus i Deje för uthyrning, privat eller bolag ring Helena på

 +46 73 071 67 83

 

 

Den lilla hunden på bilden är min hund Toby annars är det min dotter och de två barnen som bor hos henne på heltid.

Av Tove Birkeland Brandt - 16 februari 2014 08:21

Jag vill påbörja bloggen med en tyst minut för min son som finns där borta i Änglarnas stad. Inte för att sörja honom utan för att Gratulera hans födelse, som just denna dag skedde på Karlstad BB men då var året 1993.

   Min väninna hade rest in dagen före och fött en dotter lagom tills det var dags för mig att föda Kim, så innan jag gick till förlossningen så hann jag hälsa på henne och hennes dotter. Det var en fin stund i mitt liv som jag aldrig glömmer.

   Senare denna dag föddes således lille Kim, brun och vacker. Ja brun för att han hade en lättare gulsot, så fin och underbart perfekt med fem fingrar på vardera hand och fem tår på vardera fot. Jag var så lycklig, jag var mor för fjärde gången. Jag fick ha Kim i 17 år, sedan tog han sitt liv. Idag är det hans födelsedag och han mitt vansinnigt älskade barn skulle ha blivit 21 år, men han där uppe ville inte hjälpa honom att nå hit. Syftet med denna gärning vet bara mitt barn.

 

Det är tungt att mista och man blir aldrig den man en gång var. Livet vänder i en riktnig man egentligen inte står ut med. Fasa som tar över innehållet, ångest som klämmer sönder allt inom en, självförebråelser över att man inte gjort det man borde och ändå vet man: Att jag hade aldrig kunnat älska mitt barn mer än jag gör. Gör för att jag slutar aldrig älska för att han har rusat före mig till ett land ovan oss.

 

Denna morgon har jag tänt hans ljus både ute vid stenen jag gjorde efter hans död och inne vid fotografiet som stod på kistan vid begravningen. Jag gratulerar mitt barn för den han var när han fanns här, en liten grabb vars ögon strålade inför paketen han brukade få. Idag får han inga paket, bara en mors kärlek och saknad Dessa grön/brunmelerade ögon som spelade så många spratt, som fylldes av sådan ofantlig livslust och upptäckarglädje, men också ilska ibland. Väl dolde de den inre smärta som min grabb bar på, så förskonande och så dumt. Men jag har lovat mig själv att inte gråta idag för det är en glädjens dag och min KIM blir 21 år gammal.

   Förr hade det här betytt att han blev myndig, men han blev inte det inte ens i våra mått mätt. Han valde att ta sitt liv innan sin 18 års dag.

 

Åren går, mor blir äldre men smärtan och tomheten är den samma. Den blir inte äldre eller svagare, den finns där och gör sig påmind varenda dag i mitt liv. Den är tacksamt nog ett tecken på den kärlek som finns mellan oss. Sorg är ett mått av KÄRLEK.

Men idag, lägger jag det på hyllan och säger GRATTIS till Kim Lennart Stig-Olov Tommy Lindqvist på han alldeles egen 21 års dag i Nangijala eller högt där uppe i Änglarnas stad.

 

Fotot är taget på hans 17 års dag, sista födelsedagen vi någonsin kom att fira tillsammans.

 

Älskad, saknad och aldrig glömd!

Din Mamma

 

Rösta på mig!

----------------------------------------------------

English Version

 

 
 
 

I want to start the blog with a moment of silence for my son who is over there in the City of Angels . Not to mourn him today but to Congratulate his birth, which took place today at Karlstad BB year 1993.
   
My friend had entered the day before and given birth to a daughter in time until it was time for me to give birth to Kim, so before I went into labor so I had time to visit her and her daughter. It was a nice moment in my life that I will never forget.
   
Later that day was thus born Kim Little , Brown and beautiful. Yes brown because he had an easier jaundice, so fine and wonderfully perfect with five fingers on each hand and five toes on each foot . I was so happy, I was a mother for the fourth time. I got to have Kim for 17 years, then he took his life. Today is his birthday and he madly loved my children would have been 21 years, but he's up there did not want to help him to reach here . The purpose of this act only know my child.

It is hard to lose and you will never be the man once was. Life turns into a riktnig you really can not stand . Horror that takes over the contents , anxiety crush all in one, self-reproach that they have not done what they should and yet we know : That I could never love my children more than I do. Do because I never stop loving because he has rushed ahead of me to a country above us.

This morning I lit his candle at both outside the stone I made after his death and included in the photograph standing on the coffin at the funeral . I congratulate my child for who he was when he was here , a little boy whose eyes beamed before the packages he used to get . Today he will have no package , just a mother's love and loss , these green / brunmelerade eyes which played so many pranks , which was filled with such immense zest for life and discovery, but also anger sometimes . Well , they hid the inner pain that my kid wore on, euphemistically and so foolish. But I 've promised myself not to cry today because it is a day of joy and my KIM becomes 21 years old .
   
Before, this meant that he came of age , but he was not even in our standards . He chose to take his own life before his 18th birthday.

Years go by , the mother gets older , but the pain and emptiness is the same . It does not get older or weaker , it's there and makes itself felt every single day of my life. It is thankfully a sign of the love that exists between us . Grief is a measure of LOVE .
But today , I put it on the shelf and say congratulations to Kim Lennart Stig- Olov Tommy Lindqvist in his very own 21 th birthday in Nangijala or high up in the City of Angels .
 
The photo was taken on his 17 th birthday , the last birthday we ever came to celebrate together .

Loved , missed and never forgotten !
your Mom

 


Av Tove Birkeland Brandt - 15 februari 2014 12:44



Vill passa på att visa er lite vad man kan göra av helt vanligt skräp som äggkartonger, kolapapper, gamla ratade böcker, spelkort och tidningspapper. Visst är det härligt? De här sakerna skapades på Ingesund Folkhögskola då man hade tre miljötemadagar.

               

Av Tove Birkeland Brandt - 15 februari 2014 12:13

Förtvivlat kan jag känna att naturens makter fortsätter spela sitt spel. Jag är så trött på snö och dåligt väder. Är det någon mer än mig som tyckt att det varit otroligt få soltimmar denna vinter? Känns som man lever i en gra bubbla, där allt är disigt och trist, inte bra för humöret måste jag säga.

   Känner även att det påverkar orken, den tärs av dåligt väder, faktum är att jag är en person som är mycket väderreglerad.


Dagen till ära skulle jag helst vilja krypa ned tillbaka i sängen och glömma allt med att gå utanför dörren, men så enkelt är det då inte. Det är årsmöte för SD och jag är tvungen att masa mig iväg, men ja det blir en bonus extra med detta. Jag får ta mig en bit mat i stan, Sushi så klart vilket jag älskar.

Och sedan är det ju alltid trevligt att träffa de andra i vår politiska gemenskap och diskutera kampen om framtiden som vi alla tar del av.


Har senaste tiden lagt mycket energi på webbtidningen Ingesundsbladet, varit aktiv och skrivit en hel del. Vilket känns jättekul. Vi har också kommit ut mer och mer med budskapet om att vi rullar och finns där ute, samt att man kan så klart kan komma in med egna verk till redaktionen för att kunna publiceras. Hoppas man får en del att nappa på erbjudandet. Vi ökar frekvent besöksstatistiken så det känns toppen, fler och fler ansluter så jag hoppas man kommer hålla igång tidningen även då vi slutar på Ingesund.

   Tyvärr vet man ju inget om hur det ser ut efter sommaren ännu vilket känns jobbigt och otryggt, men vi får se. Hoppas få någon respons ifrån Molkom Folkhögskola. Kanske får kolla om de tagit emot min ansökan!


Tider går, tider förändras, hela tiden är det nya bud. Nya känslor som tar över och styr i framtidens race. Tron om en bra framtid finns där men orken är lite svag, väntar fortsatt på att se hur det går med mitt nya bokomslag så jag kan gå vidare med boken och så är det redigeringen på bok två. Jag har bävat och varit lat, lite skrämd tror jag av att det är så liten uppslutning då det kommer en ny produkt. Jag förbannar att inte ha pengarna som krävs för att marknadsföra oss. Men man får väl bara ta och bita i det sura äpplet, det är vår förbaskade lott.

   Att skolan tar massor av tid är ju även det ett faktum, skolarbetena som görs under den här terminen är väldigt tunga, och de duggar tätt. Mycket hemarbeten, redovisningar och mycket förberedelser. Önskar faktiskt att jag kunde finna en riktig lucka nu där jag kan få tid att påbörja ett nytt bokprojekt. Har ju en hel del idéer, men som sagt tiden är knapp och tröttheten görr att jag inte prioriterar riktigt rätt i mitt liv just nu.


Gårdagen bjöd på riklig dumpning.Vad gör man väl inte för att fira alla hjärtans dag. Tog lite nötter och ostkrokshjärtan, ett par geléhallon och sedan var det till att ligga och må illa igen. Om jag hade vetat det jag vet idag, då hade jag aldrig valt att göra en operation. Det är sant, visst är det kul att ha gått ned lite(för lite är det faktiskt med tanke på att jag gjort en GBP)men om det var värt det? 

   Mitt svar är , Nej!

Jag har aldrig i mitt liv varit så sjuk som jag nu fått känna mig efter att ha gjort operationen och att ha det som en framtidsutsikt att vad man än äter på så riskerar man att vilja kräkas fast man inte kan. Man hettar i kroppen och svetten sprutar, hjärtat klappar. Trodde aldrig att det var möjligt att det skulle bli så illa, men det är som vanligt min lyckliga lott. Jag är drabbad i negativ riktning av min GBP operation och jag rekommenderar folk som skall göra den att verkligen väga in riskerna för det forlorade livet som kan komma i andra sidan av den. Faktum för mig är att jag tappat livskvalitet inte vunnit, vilket gör mig mycket ledsen.

  Nu är det för mig att göra det bästa av det, jag har genomgått den och jag får leva med mittt beslut. Ni behöver inte göra det, men självklart är det så att många vinner och en del förlorar. Frågan är bara: Vem av dem är DU?

Rösta på mig!

------------------------------------------------------

English Version

Desperately , I can feel that nature's powers continue to play their game. I am so tired of the snow and bad weather. Is anyone else than me who thought it was incredibly few hours of sun this winter ? Feel like you live in a gray bubble, where everything is hazy and dull , not good for my temper , I must say .
   Also feel that it affects the strength , the Tars of bad weather, in fact I am a person who is very weather controlled .

To mark the occasion , I would most like to crawl back down in bed and forget everything to go outside the door, but that simple is not it then . It is the annual meeting for SD and I'm forced to masa me away , but yes it will be a bonus extra with this . I may take a bite in town , Sushi , of course, which I love.
And since it's always nice to meet others in our political community and discuss the battle for the future that we all take part.

Has recently put a lot of energy on the webzine Ingesund blade , been active and wrote a lot. Which feels great . We have also come out more and more with the message that we are rolling and are out there, and that you can of course can come in with their own works to the editors , to be published . Hope you get some to take up the offer . We are increasing frequent visitor statistics so it feels great , more and more are joining so I hope you will keep running newspaper even when we stop at Ingesund .
   Unfortunately we know nothing about what it looks like after the summer yet which feels awkward and insecure, but we'll see. Hope to get any response from Molkom Folkhögskola . Maybe check if they received my application!

Times goes by, times are changing, all the time the new bid . New emotions take over and control of the future race. The belief of a good future is there, but the strength is a little weak , waiting continued on to see how it goes with my new book cover so I can get on with the book and it is the editing on book two . I trembled and been lazy , a little frightened , I think that there is so little consensus when it comes a new product. I curse not having the money needed to market ourselves . But you 'll have to just grab and bite the bullet , it's our damn lot.
   The school takes lots of time 's also a fact , school work done during this semester are very heavy , and they are pouring . Much homework , presentations and much preparation . Actually wish I could find a real gap now where I can get the time to start a new book project. 've Got a lot of ideas , but as I said time is short and fatigue Gorr I do not prioritize quite right in my life right now.

Yesterday gave us ample dumpning.Vad do well not to celebrate Valentine's Day. Took a little nuts and ostkrokshjärtan , a pair of raspberry jelly and then it was to lie and feel sick again . If I had known what I know today , I would have never chosen to do an operation. It's true , is not it fun to have gone down a little ( too little , it is actually given that I made a GBP ) but it was worth it?
   My answer is , No!
I have never in my life been so sick that I now got to know me after doing the surgery and to have it as an outlook to what aan eat so you risk wanting to vomit though one can not. It heats the body and sweat spraying , the heart beats . Never thought that it was possible that there would be so bad, but as usual it's my happy lot . I am affected adversely by my GBP surgery and I rekkomenderar people who will do it to really weigh the risks of the lost liveet that may come in the other side of it. In fact for me is that I lost the quality of life not won , which makes me very sad.
  Now it is for me to make the best of it, I've gone through it and I have to live with mittt decision. You do not do that, but of course it's the case that many win and some lose . The only question is : Which one are YOU ?

Av Tove Birkeland Brandt - 14 februari 2014 14:36

Denna alla hjärtans dag har jag faktiskt mest tänkt på miljöfrågor, en självklar ingrediens efter våra temadagar som handlat om detta. Men också för att just detta ämne rör oss alla och för att jag vill påverka i rätt riktning. Här kom etiken in, att påverka rätt. Kanske betyder detta egentligen att jag vill påverka till mindre dåliga saker eftersom pekpinnar inte banar väg. 

   Att säga fy skäms leder inte någon vart, man måste se till helheten och det är att värna om vår moder jord på bäst sätt.

Hur tänker du om miljön, att luften vi andas kan ta slut? 

  Att vattnet inte skall komma gå att dricka?

  Vad tycker du att du kan påverka med eller bidra med för att förbättra jordens livslängd?


Man snöar in på områden ibland, det är väl sådant man inte kan komma undan då man går så djupt in i dem. De sista tre dagarna har vi lagt energin på att vara journalister för Ingesundsbladet och då följa upp miljötemat som pågått på skolan. "Ett spel om framtiden". En tankeväckare!

   Har ni inte redan gästat Ingesundsbladet så tycker jag nog det är hög tid nu. Självklart skrivs det om en hel del annat än miljö där ute så var inte rädda att vi kör in oss i något specifikt fack. 


Det är alla hjärtans dag och vad står den för egentligen. Kärlek till oss alla tycker jag, kärlek till jorden, till livet, till framtiden. En dag full av hopp.

Självklar också en dag då kärleksparen kan ge varandra extra mycket uppmärksamhet, en chokladask, blommor eller lite geléhjärtan.

 

Det är också en dag då jag tänker på anhöriga som rest på en mycket annorlunda resa, för att aldrig återkomma, de dödas resa till det kärleksfulla stället Nangijala eller Änglarnas stad.

Tända ett ljus och minnas vad fint vi haft det innan de gav sig av, låta saknaden mildras av minnen. Klart att även smärtan får ta sin plats, men det är ju en röd dag i den aspekten att vi kallar den kärlekens dag därför bör den vara varm och tillfredsställande. Så jag väljer att koncentrera mig på det vackra och underbara, de fina stunder som fanns och så tänker i alla fall jag på det som finns kvar med tacksamhet och att en dag så förenas vi alla igen.


En del känner sig faktiskt utanför denna dag, ensamma och kanske även övergivna. Det är ledsamt, men en del är ensamma och kanske kan vi ge dem alla en minut av våra tankar som ett kärlekens tecken. Visa att ingen någonsin är helt ensam i den här världen.

   Nu kommer nog en del snart fråga om jag nått frälsning och vad ska jag svara på det?

   Nej, jag är mig själv. Jag bär min egen typ av tro med mig hela tiden, men talar mera sällan om den. Jag är kristen, men läser inte bibeln, även om jag ögnat igenom vissa avsnitt av den och funnot speciellt ordspåksboken mycket intressant. Jag trivs att sitta i en kyrka och att promenera på en kyrkogård bland de döda själar som vilar där. Döden är en bit av livet som jag betraktat på mycket nära håll och som gör förtvivlat ont, en smärta man får bära med sig, men som ger en insikt i livets innehåll.

   För mig handlar livet om att göra det bästa jag bara kan, det var den gåva min sons självmord gav mig. Att stanna upp i sin egoism, att se saker på ett nytt sätt och göra gott.


 


Rösta på mig!

 

English Version

This Valentine's Day , I have actually most thinking about the environment, a natural ingredient for our theme days that acted accordingly. But also for this very topic concerns us all and for that I want to influence in the right direction. Here came ethic in, to influence law. Maybe does this really mean that I want to influence the less bad things as pointers to pave the way .
   To say shame does not lead anywhere, you have to look at the big picture and that is to protect our mother earth in the best way .
What are your thoughts about the environment, the air we breathe can take over?
  That the water should not be going to drink?
  What do you feel you can influence or contribute to improve soil life ?

It 's snowing in on areas sometimes , it's well things they can not get away when you go so deeply into them. The last three days we have added energy to be journalists for Ingesund blade and then follow up the environmental theme that has been ongoing at the school . " A game about the future." A tankeväckare !
   If you have not already visited Ingesund blade , I think probably it is high time now. Obviously it is written about a lot more than the environment out there so do not be afraid that we drive ourselves into a specific compartment .

It's Valentine's Day and what it stands for , however. Love to all of us , I think , love of the earth, to life, to the future. A day full of hope.
Obvious also a day when love couples can give each other extra attention , a box of chocolates , flowers or a little jelly hearts.
  
It is also a day when I think of the families who traveled on a very different journey , never to return , the dead travel to the loving place Nangijala or City of Angels .
Light a candle and remember what nice we had it before they left , let the missing tempered by memories. Clear that although the pain may take its place , but it's a red day in the aspect that we call love today because it should be warm and satisfying. So I choose to focus on the beautiful and gorgeous, the wonderful moments that existed and they think anyway i on what is left with gratitude and to one day unite us all again .

Some feel that they actually outside that day , alone and maybe even abandoned . It is sad , but some are lonely and maybe we can give all of them a minute of our thoughts as a sign of love . See that no one is ever completely alone in this world .
   Now, probably some soon ask if I reached salvation and what should I answer that?
   No, I am myself. I wear my own kind of faith with me all the time, but speaks less often about it. I am a Christian , but do not read the Bible , although I looked through some sections of it and funnot especially ordspåksboken very interesting. I like to sit in a church and to walk in a cemetery among the dead souls resting there. Death is a piece of life that I watched very closely and making desperately short , a pain to get to carry around , but that gives an insight into life content .
   For me life to do the best I can, it was the gift of my son's suicide gave me. To stay up in their selfishness , to see things in a new way and do good.

Av Tove Birkeland Brandt - 9 februari 2014 18:20

Ja sanna mina ord. -Det är inte roligt att vilja kräkas då man inte kan göra det längre. Trots detta är jag bättre idag och tur är det eftersom morgondagen bjuder på möte med utbildning, vilket jag inte vill missa.
Heldag på skolan i morgon också, och en redovisning om solceller.

Hjärtat fortsätter flimra och det känns otrevligt, men jag vet inte om det inte påverkar med allt annat just nu också. Har ju kollat detta flera gånger förut, men man finner inga fel, har haft registrator på mig för att kolla. Självklart upphörde problemet då.
Nu har det pågått under snart en veckas tid igen, inte så att jag har ont på något sätt, men det är otrevligt då det flimrar och det blir slitsamt.
Svårt att förklara hur det känns.

Idag har jag passat på att skriva en kriminalkrönika som jag publicerat på Ingesundsbladet och så har jag tagit mig tid att läsa lite, för mitt eget höga nöjes skull. Läste ut boken "Den stora matchen", av Arnaldur Indridason. Normalt är jag en stor fantast av den här författaren men den här boken tyckte jag inte gav mig det som jag annars fått ut av hans böcker.
Nu har jag påbörjat "Skuldens pris", av Per M Herrey och kommit ca 70 sidor av sådär en ca 530 och så långt jag nu kommit håller boken mycket väl. Flera parallella handlingar vävs samman och det känns bra, men jag återkommer väl med mera när jag läst vidare.

Teverutan väntar på min uppmärksamhet, just nu håller Per Morberg på att plåga en hare. Nej, då han gör en harragu med gräddig sås och det verkar bli riktigt gott. Till det har han även gjort en glass med hjortron i tror jag det var, hann inte riktigt med att se vad han höll på med.
Själv kan man inte avnjuta glass längre om jag inte får tag på en speciell sort som LIDL hade, tyvärr så har de inte haft den på det sistone. Men man får hålla gluggarna öppna så kanske man får tag i den igen.
Har även letat efter youghurtglass men inte heller det har jag funnit.

Nåväl nu tänker jag runda av för denna dag och istället låta ögonen vila på teven, bara låta tiden gå till sängen skriker efter mig igen.
Ha en skön kväll kära läsare och vänner, så hörs vi i morgon igen.

Presentation


I am self-employed in the cleaningbuisness. Right now expanding our company so its a full time work.

Bra & Leve Förlags utgivna böcker. Köp här!

FÖLJ mig på FACEBOOK

REKLAMINSLAG

z35W7z4v9z8w

Tänd ett ljus för den du saknar

Boken för de efterlevande

Bloggportalen

HJÄLP MIG ATT RANKAS HÖGRE FÖR ATT BLI VISAD: Tryck på röstaknappen nedan! BloggRegistret.se bloggping

FRISIM

Arkiv

NYHETER

Counter of my visists from 18th of august

Förhindra Självmord

Jag vill förhindra självmord

 

 

Självmordstankar

http://www.spes.nu/index.php

 

Det måste bli en nollvisison för självmorden, går du i självmordstankar eller har du någon när som gjort det, gå gärna ut här och läs.

Minnesalbum för Kim Lindqvist

 

                            

Minnessidor Kim Lindqvist

http://minnesalbum.fonus.se/index.php?page_id=18&sign=336e0d436b245f7f625e8eaa2bac2b38

Sök under dödsannons/minnessidor och efter Kim Lindqvist, Värmland, Sunne

samt

 

För min son Kim Lindqvist

f. 1993-02-16

d. 2011-01-02

 

Minnessida/Till minne av

http://www.tillminneav.se/showPage.php?id=1357

Hjälpsidor

Prenumeration av SKRIVA

 

Passa på att testa tidningen Skriva genom detta exklusiva erbjudande:

 

http://www.prenservice.se/bestallpren.aspx?titel=105&kampanj=105137

Följ bloggen

Följ Toves Tankar med Blogkeen
Följ Toves Tankar med Bloglovin'

Gästbok

NYTT

Twingly Blog Search link:http://blog.forfattartips.se/ sort:published Fler länkar till bloggen

BLOGGERFY

Länkar

Skaffa Trafik

Översätt Bloggen

Gladapannkakan gratis dejting

 

Gladapannkakan kan du möta livet, framtiden och den stora kärleken. 

 

Fråga mig

367 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Besöksstatistik

RSS

Skaffa trafik till din sida Gratis

Fixa trafik till din sida

http://www.mer-trafik.se/cgi-bin/ref.cgi?r=angelshare

Tracking

My Topsites List DreamHost Coupon Vardagsbetraktelser bloggar Personligt mobilt bredband My Topsites List SvenskaLänkar.com - en bra svensk seo-optimerad länkkatalog

fixa trafik till din sida

Bloggportalen

Trafikera blogg

BloggRegistret.se Följ min blogg med Bloglovin My Topsites List Bloggupdate.se BloggRanking Bloggparaden Allmänt
Toppblogg.se Reggad på Commo.se Vardagsbetraktelser bloggar Blog Ping Site fansbyte Svenska Bloggar Blogg topplista - Superbloggen.se Bloggparaden Instagram hiphone 4 Besökstoppen bloggdesign

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se