Ännu en dag vid tangentbordet men faktum är att jag fått massor gjort idag. Jag har skrivit en artikel om Beatlescafét som gick av stapeln på Ingesund igår, vårstädning och jag har redigerat en artikel full av faktafel med hjälp av reporter Ulrica Olsson på Värmlandsnytt. Känns bra att få allt på rätt köl.

Utöver detta har jag skrivit klart vampyrnovellen och skickat in den till tävlingen så nu är det gjort, roligt med en ny gengre. Man måste ju prova lite olika, men det här kändes svårt och främmande, kanske för att jag aldrig tagit i det förut.

Maken sitter och redigerar på min andra bok så att vi skall få iväg den till näste man innan den skickas vidare till olika bokförlag för att testa lyckan. Hoppas att storyn håller, väldigt spänt att få höra vad de som läser tycker. Själv är jag mycket glad åt mina karaktärer men sedan vet man aldrig hur de tas av läsarna. Jag håller tummen.

Nu ska jag sätta mig med en genomgång av novellen Häxkraft en gång till och se om jag skall ändra saker i den, eller om den känns nog bra för att skicka till Skrivas novelltävling. Här vilar dock ingen stress eftersom det inte sk vara inne förrän i augusti. Har en hel sommar på mig att låta den mogna ordentligt. Tränar mig i att inte ha för bråttom med saker utan istället låta texter vila sig och gå tillbaka till dem med jämna mellanrum. Smaka på orden liksom.

Det blev också en tur till mor och far idag och lilla Toby har roat sig kungligt med kompisen Zorro. Det är rent av så de river huset när de träffas. Roligt med lekkamrater och så kan de ju även rusa av sig lite utomhus.

Bichon jag säger bara det vilken hundras det är, så underbara och tillgivna och smarta skall tilläggas.

   Pappa verkade bättre nu, men fortsatt lite grå i ansiktet efter sista persen med magsjuka osv. Har druckit och ätit dåligt så man får passa så det inte blir något värre fel. Men som sagt han verkade bättre oh jag pustar ut lite. Nästa vända till dem blir tisdag igen då vi hämtar medicin och städar huset.

I morgon blir det Grums för att hämta däck till bilen. Ska bli skönt när man kan byta dem och få på sommardäck. Har varit en aning vissen idag och likaså igår. Morgondagens författarträff blir det nog till att ställa in. Känns inte så kul när man känner sig yr och har ont i huvudet hela tiden att sitta i timtal och koncentrera sig, lyssna och läsa mm. Får bli att vi åker vid nästa träff istället.

Känns inget vidare då man får kämpa med oro. Inte så att jag vill säga vad det kommer sig av här ute då det kan vara känsligt men, någonting är konstigt och det gör mig bedrövad. Trodde väl efter allting som hänt i våra liv så borde det vara lugnt. Man borde ha lärt sig att ta hand om varandra, men ändå går saker i gamla spår. Varför?

   Vad är det som gör att människor har så svårt för att lära sig att ta hand om varandra, att värna och vara snälla?

   Visst kan jag ha mycket runt mig och inte riktigt orka eller hinna med allting, men jag har ansvar för så mycket och jag sliter var dag för att klara vardagsekonomin och ändå nära min stora dröm. Jag fyller 50 år och på något sätt har jag nog närmat mig en kris för jag känner att jag inte har nog med tid.

Politiskt engagemang, privat engagemang, författare, vårdare, student och mor samt bonusmor och en helvetes bra vän om någon ämnar vilja ha en. Men det kostar att ge av sig själv hela tiden och jag försöker finna luckor att hinna vila mig lite, stoppa upp och se till att överleva i en hestig vardag, göra det som verkligen ligger mig varmt om hjärtat, nämligen att skriva. Tyvärr så är det ju så att man inte riktigt bara kan sätta sig ned och spotta ur sig genom att knäppa i fingrarna. Tid är en viktig ingrediens i en skaparhjärna.

   Visst är jag medveten om att mina barn kan känna sig lite åsidosatta men på samma gång de är ju vuxna nu och de har sina liv som jag gärna vill vara en del av, men det är ändå deras och jag har mitt.

Har kommit till en punkt i livet där jag inte orkar med mera tjafs eller oigentligheter, jag är en trött individ på det området. Jag vill leva, sprida glädje, hylla att min son funnits här med oss. Vilket nog en del människor har stora problem med, för mig är detta jätteviktigt för att inte säga livsuppehållande. Att man inte talar om Kim är inte samma sak som att min sorg och saknad är borta. - Jag håller tankarna för mig själv, så simpelt är det.

Mycket tacksam över intervjun som jag gjorde i Mifforadion i veckan och som sänds nu på söndag morgon 07.03 i P4. Fick en möjlighet att bringa lite liv i Kim igen och det känns otroligt skönt. Många har sagt sig sörja och ändå så finns det inget där som gör att man skänker honom en tanke, för mig är det konstigt jag har ju behov av mina ritualer, mina tända ljus, besök på minneslundar och tidiga morgontankar.

Det tycks bli ett långt inlägg. Men jag funderar occh funderar och som jag började med så känner jag mig bedrövad. Det är så vansinnigt fel allting, man försöker räcka till åt alla andra och slppnar man av en liten stund och fokuserar på sig själv, ja då händer det genast massa konstigheter. Det är på något sätt som att JAG inte tillåts att existera på riktigt.

  Jag älskar mina föräldrar, tro inget annat men att hela tiden vara ajour och passa så de har det bra är jobbigt. De blir sjuka, man skall kolla så de tar medicinerna, att de äter, de ska ha tider bokade, mediciner hämtade. Handla hem saker, lösa andra problem och så här rullar det på i en evighetsåtta, vecka efter vecka fylls med krav och måsten som jag inte kan lägga ifrån mig. Jag är en dotter så -jag har skyldigheter eller kanske heter det samvete. 

Mina så kallade bröder tycks ju inte ha någonting av den varan, när de gästar skall det slås på stora trumman och då är det inte att ta hand om mor och far utan ta hand om och serva mina bröder, sorgligt är vad det är.

   Nåja, inte gnälla bara att bita ihop och försöka se livet för vad det är, men mitt i allt det här måste jag jaga jobb trots att jag studerar 100%. Varför?

- Jag drömmer om att få arbeta som journalist på riktigt, skriva och låta andra läsa. Jag vill skriva mina böcker, lyckas att lämna någonting kvar efter mig, sätta ett märke i livet på samma sätt som fångar ristar in ett streck i väggen i sin cell. Det finns där om någon kommer efter dem.

Rösta på mig!

----------------------------------------------------------------------

English Version

Feels no further then you may struggle with anxiety. Not that I want to say what it comes from out here as there may be sensitive but , something is strange and it makes me sad . Did well after everything that happened in our lives then it should be easy. You should have learned how to take care of each other , but still goes things in the old track. Why ?
   What is it that makes people find it so difficult to learn to take care of each other , to protect and be kind ?
   Sure I have a lot around me and not really cope or catch everything, but I am responsible for so much and I toil every day to cope with everyday economy and still close my big dream. I turns 50 and somehow I have probably approached a crisis because I feel I do not have enough time.

Political commitment , private involvement , author, conservationist, student and mother and bonusmor and a hell of a good friend if someone intends to want one. But it costs to give of himself all the time and I try to find loopholes to have time to rest a little , stop up and make sure to survive in a hestig everyday , make it really close to my heart, to write . Unfortunately it is a fact that no one really can just sit down and churning out by snapping the fingers. Time is an essential ingredient in creating a brain.
   Of course I am aware that my children can feel a bit neglected but at the same time they 're adults now and have their lives that I want to be a part of , but it is still their and I have mine.

Have come to a point in life where I can not be bothered with more fuss or oigentligheter , I'm a tired individual in that area. I want to live, spreading joy , shelf that my son has been here with us. Which probably some people have serious problems with , for me this is really important , if not life-sustaining . That one is not talking about Kim is not the same thing as my sorrow is gone. - I keep thinking to myself , as simple as that.
Very grateful to the interview I did in Miffo radio in the week, which is now broadcast on Sunday mornings 07:03 P4 . Got a chance to spend some life into Kim again and it feels incredible . Many have claimed to mourn and yet there is nothing there that makes you give him a thought, for me it's strange because I have needs of my rituals, my lit candles, visit the memory groves and early morning thoughts.

There seems to be a long post . But I'm thinking is managed directly thinking and I started with so I feel distressed. It is so insanely wrong things, trying enough for everyone else and slppnar man of a moment and focus on herself , well then , it happens immediately pulp weirdness . It's somehow like that I not be allowed to exist for real.
  I love my parents , believe nothing else but to be constantly up to date and fit as they have a good time is a hassle . They get sick, you should check if they take drugs , they eat , they'll have time booked, medications taken . Shop home things, solve other problems and so this rolls on for an eternity eight , week after week is filled with demands and must haves that I can not put away from me. I am a daughter of so - I have obligations or perhaps called the conscience.
My so-called brothers can not seem to have anything of the goods, when they will visit , it must be the drums and then it's not taking care of mother and father without caring for and serving brethren, sad is what it is.
   Well, do not whine just to bite the bullet and try to see life for what it is, but in the midst of all this , I must hunt job even though I study the 100%. Why ?
- I dream to work as a journalist for real, write and let others read. I want to write my books , manages to leave nothing left for me , put a mark in life in the same way that captures carve a line in the wall of his cell. It's there if someone comes after them.

Just nu är det fokus på Ingesundsbladet och saker som rör sig runt skolan. Trivs bra med att studera och att hålla på med tidningen. Idag har det varit svenska och vårstädning på skolområdet, ett bankbesök och sedan hem för att publicera artiklar på Ingesundsbladet

Försöker ladda ned en filmredigerare, men det tycks ta tid. Behöver redigera inslaget från Spelfolkslaget så vi kan klippa det sista i filmen där vi tycks låta ett kaos råda. Block, fötter och annat kul syns i bild. Inte bra alls.

   Nu är det helg här eller inte helg utan hemarbete och det finns en del att göra i ordning och få fart på gällande skolarbeten, har även några olika noveller på G till novelltävlingar och sådant så man får jobba på.

Ringde och kollade läget med mamma eftersom farsan inte mått så bra. Alltid så mycket att fundera på och man måste kolla så allt fungerar. Torsdag är det i alla fall bestämt att vi skall träffa en bekant till oss och sedan ska vi stick vidare till Ingesund och Beatlescafét, tänkte njuta lite, fika och sedan skriva hur det är där, fota lite.

   Tidningen har ett uppsving och det är riktigt roligt att vi kan bidra med massor av saker där för att hålla liv i den. Jag stormtrivs när jag kan skriva olika saker och växer ständigt inombords och i mitt skrivande.

Ja och tänka sig snart blir man 50 år. Har ju inte fyllt själv ännu även om jag firats, men då jag fyller den 29:e blir det en resa till Göteborg vilket jag verkligen ser fram emot. Komma bort, njuta, äta gott och bara andas. En paus i vardagens hårda tillvaro. Ska bli tokskönt, bara jag och älsklingen.

English Version

Right now the focus is on Ingesund blade and things that move around the school . Thrives well to study and to get involved with the magazine. Today has been Swedish and spring cleaning on the school grounds , a bank visit and then home to publish articles on Ingesund blade

Trying to download a video editor, but it seems to take time. Need to edit the element from Games People Team so we can cut the last of the movie where we seem to let chaos prevail. Block , feet, and other fun things seen in the picture . Not good at all .
   Now is the weekend here or not weekend without homework and there is a lot to do in order and boosting current school assignments , even a few different stories on G for short story contests and such so you have to work on .

Called and checked the situation with my mom because my dad is not feeling well . Always so much to think about and you have to check that everything works. Thursday is there anyway we decided that we must strike a familiar to us and then we stick on to Ingesund and Beatles café , enjoy a little thought , snack and then write how it is there, take some pictures .
   The magazine has a resurgence and it's really great that we can help with lots of things there to keep the life in it. I loves it when I can write different things and is constantly growing within and in my writing.

Yes and imagine soon it will be 50 years. Have not filled myself even though I celebrated , but when I fill the 29th there will be a trip to Gothenburg, which I really look forward to. Get away , enjoy , eat well and just breathe. A break in the everyday harsh existence. Will be tokskönt , just me and darling .

Idag har det varit skola, naturkunskap och historia. Första världskriget, "mellankrigstiden". När skolan var slut för dagen sken solen så härligt. Jag såg också att krokusarna kommit upp i hela skolväggen, så vackert och det ingav en härlig känsla. Vår, jisses det är skönt, hoppas verkligen inte det blir fler bakslag i vädret nu.

Efter skola var det en tur till biblioteket där kommunen hade arbetsvärving för sommarjobb, vi passade på att söka olika vårdjobb. LSS person, personlig assistent och även vårdbiträde inom vård och omsorg. Hoppas kunna få sommarjobb, fast vi söker även kväller och helger så, bara att hålla tummen. Efter biblioteket tog vi en tur till återvinningen och kastade papperssopor samt plast. Flitiga oss, vi sorterar hela tiden, känns bra att bidra med lite för miljön.

Hemma igen har jag fixat material inför morgondagens redaktionsmöte, vi har bett rektorerna, lotta och Göran att vara jury i tävlingen så nu får man hålla tummen att man vinner med sitt loggförslag.
Nu blir det att träna engelska inför vår presentation i morgon, då vi skall berätta om Canada och visa massa bilder där ifrån vilket vi hoppas man kommer tycka är roligt. Har massor att plugga in så nu får ni ha en skön måndagskväll så hörs vi.

Är det inte konstigt att fast man känner sig glad, positiv och har nya idéer, så tar man en selfie och upptäcker genast att den inre sorgen avspeglas i ögonen. Sedan Kims död ser jag aldrig 100 procent glad ut mera, ögonen vill inte lysa. De visar det inre turbulenta helvetet som regerar där inne.

   Irritation kan man kalla det, visst bär jag sorg men om jag tar ett foto vill jag ju ändå se livsglad ut och det gör jag ju såöedes inte längre.

Idag är det i alla fall en stor dag. Min dotter har fixat 100 års kalas till oss, jepp marskatterna fyller båda 50 år och vet ni vad det riktigt lustiga är, jag har namnsdag på min makes födelsedag 5 mars och från början hade jag ingen alls. Sedan lyckas man alltså med konsstycket att placera min dag på hans dag. Vi är verkligen DET paret. Så glad att han finns i mitt liv, stabilt, härligt och underbart. Samma intressen, samma anda, företagandet och tokidéerna :-)

Att fylla 50 år men ändå massor av funderingar. Man vill ju se ung och fräsch ut och inombords är jag kanske 30 år gammal och lär nog inte bli äldre heller, det känns som en stadig ålder där man tagit sig ur de flesta våndorna. Ja inte jag kanske men, hahaha det är ju jag i ett nötskal.

   Oavsett, man tänker. Inte så att jag har panik över siffran utan mer det faktum att med den livssituation som pågår, vet jag ju att om vi inte får till en snabb ändring så kommer vi aldrig att kunna njuta av livet. Göra sakerna vi drömmer om. Vi är helt enkelt för skuldsatta för att leva ett bra liv.

   Visst är vi kämpar som hela tiden fortsätter traska i motvind men och ge upp, nej så gör vi inte. Visst kan man dyka men herregud man kliver upp och fortsätter efter ett tag, tar nya tag. Försöker hitta på nya saker för att rädda sig ur situationen. Men så kom siffran som gör mig rädd. Ska jag hinna?

Jag har så mycket drömmar. Jag vill verkligen komma in på journalistlinjen i Molkom, vill lära mig allt, bli en bra journalist, lära nya saker som gör att vi kan ta diverse jobb på firman, göra mera med våra böcker själv. Kunna ge ut dem utan massor av kostnader. Lärdom är min prioritet i livet. Visst att vara student är fattigdom men i alla fall värt det när man kommit upp i min ålder och inser att snart finns inga möjligheter kvar. Jag greppar allt med ett öppet sinne och tar för mig, visar vad jag vill.

   Tror inte jag är speciellt poppis i Världen, inte många som gillar mig men det får jag ta. Livet är som det är och lite bistert är det väl att vännerna uteblir i ens liv, men vi väljer inte vilka vi är, vilket bagage vi bär med oss. Den syn som förmedlas oss i livet, intrycken vi tar in. Allt är saker som påverkar oss, formar och gör oss till OSS.

   Gilla mig om ni vill eller skit i det, jag har inte tid att slicka röv, faktum är att jag har ett helvete att klara av mitt liv, att ge till alla andra av min uppmärksamhet, ta hand om de gamla när ingen annan gör det. Men jag gör det, för jag är JAG.

Nepp, nu ska jag runda av gnället, det är dags för frukost och sedan bär det av på mitt livs kalas. Så ha er en jättefin söndag, det tänker sannerligen jag ha.

Rösta på mig!

English Version

Is not it strange that even though they feel happy, positive and have new ideas, so it takes a selfie and discovers immediately that the inner sadness reflected in her eyes. Since Kim's death , I never 100 percent happy more , the eyes do not shine . They show the interior turbulent hell that reigns there.
   Irritation may call it , sure I wear mourning but if I take a photo , I would anyway see life happy and I do that såöedes not anymore.

Today it is in any case a great day. My daughter has fixed 100 year birthday party for us , yep March cats fills both 50 years old and you know what the really funny thing is , I have the name day on my husband's birthday on March 5th and from the beginning I had none at all. Since succeeding it was thus with paragraph placing my day on his day. We really are THAT couple. So glad he 's in my life, stable , beautiful and wonderful. The same interests, the same spirit , entrepreneurship and tokidéerna :-)

Completing 50 years but still plenty of concerns. One wants to look young and fresh and stern maybe I'm 30 years old and learn enough not to get older either, it feels like a steady age where you have gotten out of most travails . Well not me but maybe , hahaha that's me in a nutshell.
   Regardless, you think . Not that I have panic over the figure but more the fact that the living situation is going on, I know of course that if we do not get to a quick change , we will never be able to enjoy life. Do the things we dream about . We are simply too indebted to live a good life.
   Sure, we fight all the time continues to trudge uphill battle though and give up, no, we do not. Sure you can pop but my goodness they are stepping up and continue after a while, take new tag . Trying to find new things to save themselves from the situation. But then came the figure that makes me scared. Should I catch ?

I have so many dreams. I really want to get into journalism line in Molkom , want to learn everything , be a good journalist , learn new things that will allow us to take various jobs at the company do more with our books . Be able to give them out without a lot of expense. Learning is my priority in life . Sure to be a student is poverty but still worth it when you come up in my age and realize that soon there are no opportunities left . I grasp it all with an open mind and take for me, shows what I want.
   Do not think I'm especially popular in the world , not many people like me but I have to take . Life is as it is and a little bitter , it is well that the friends fail in one's life , but we do not choose who we are, what baggage we carry with us . The vision conveyed us in life, the impressions we take in . It's all things that affect us , molds and makes us U.S .
   Like me if you like it or fuck it , I do not have time to lick ass, in fact I have a hell to manage my life, to give to any other of my attention, take care of the old ones when no one else does . But I do it because I'm ME .

Nope , now I'll round of whinging , it's time for breakfast and then it's off on my life's celebrations . So have you a really nice Sunday , it thinks verily I have.

Då blir det lite rött och kex, lite gotta på fredagskvällen. Har skrivit en novell som jag skall känna på lite om den blir bra till Skrivas novelltävling. Får väl se, annars hamnar den i Ingesundsbladet. Oavsett blir det publicering. Har även fått in några förslag till ingesundsbladets logotypetävling, vilket känns kul. Ny bokrecension att kolla på och sedan blir det publicering av den så webtidningen rör på sig. Faktiskt riktigt häftigt att ha ansvar för den önskar det kunde vara så jämnt men tyvärr så funkar det inte så... Kanske startar en egen webtidning efter det här, det vore kul.

Idag har jag suttit och gjort annonsen för våra böcker som jag skickat till Skriva för publicering. Lade bud på deras Traderaauktion och vann, 1001 kr för en annons som normalt kostar 9600kr.
Så nu hoppas jag det skall ge lite genomslagskraft för oss, speciellt nu med när jag lagt pengar på det nya omslaget för att få boken mer köpvänlig.

Annars är det förkylningstider här, men trots detta har jag letat upp lite gardiner till dottern och lite annat smått och gott att packa ut i bilen, fann även några hållare till stängerna så några gardiner ska vi väl få upp.
Vi skall fira våra födelsedagar hemma hos henne och hon ska göra en extra fin tårta att bjuda oss på, själva ska vi laga lite Kinamat så vi ska ha med lite röd currypaste, ska fira Nicklas med som fyller år på söndagen så han blir med oss till Helena. Ser fram emot den dagen jättemycket...

Känner faktiskt en viss skrivklåda igen, vill mera men nu ska jag läsa igenom mina Skriva tidningar och se vad det finns för roligt i dem, hinner nog skriva en liten novell till lilla nevelltävlingen också. Tror det handlade om ett bord denna gången, men jag får kolla mer ingående.
Maken skriver på en skoluppgift, ett renässansbrev. En riktigt rolig uppgift som vi fick på svenskan i veckan. Själv har jag skickat in min.
Fick även bekräftelse från Molkom Folkhögskola att de tagit emot min ansökan till journalistlinjen och att den var komplett så nu är det bara att vänta tiden an och såklart att hoppas rejält.
Vill verkligen komma in där, min sista chans i livet känns det som och hela 75% av de som går där har fått jobb efter. Multijournalist.

Min andra bok är i händerna på andras reaktioner nu så även där finns en del att hoppas på, storyn är hemsk och rolig på samma gång, mycket humor mitt i vår bisarra värld. Mer säger jag inte i nuläget, jag är nöjd själv men det är läsarna som skall gilla den och dit är det ett tag kvar innan vi får den.

BOKREA i FULL GÅNG!

Köp direkt från författarparet och få ett förmånligt paketpris på de Värmländska deckardebuterna.

Normalpris: 180 kr/st, NU PAKETPRIS: 300 kr/båda (signerade)

Vill du köpa kontaktar du oss på mejl: tove-brandt@hotmail.com

Betlaning sker till Bankgiro: 507-3689

Vi skickar bokpaketet så fort vi ser pengarna på kontot, var noga med att skriva in betalinfo samt er adress i mailen så vi kan skicka. Frakt tillkommer på 69 kr

Passat på att få fram lite reklam för mitt nya omslag av boken och det känns bra. Facebook uppdaterat med omslagsbild och även ny profilbild.

Nu ska jag samla mig och ta nya tag för att marknadsföra boken men först lite riktiga bilder från medieföretaget som arbetat med omslaget.

De jag har nu är för dålig kvalitet på men hoppas få nytt under dagen. Hemsidan skall fixas till och även sidorna för Bra & Leve Förlag på Facebook, så jobb väntar.

Maken tog en bild av mig för ett tag sedan som jag gillar, tyvärr var upplösningen inte den bästa men jag har ändå fixat den en del så jag tänkte visa er här inne. På den bilden ser jag att jag minskat i omfång och för ovanlighetens skull känner jag mig fin. :-)

Det är inte alla dagar som är bra dagar, men gott occh väl en hel del trots dålig ekonomi och annat. Nåja nu ska jag inte inleda en klagan för det känns så bittert.

  Ska istället försöka fresta er lite med vad jag skall laga till middag åt mig och maken idag, det blir nämligen strömming och hemgjort mos, mumsig värre.

Funderar lite på nytt att skriva till tidningen och så går jag i novelltankar för olika tävlingar. Någon gång måste jag väl nita det jag ger mig på. Hoppet finns!

Har varit en trög vår, skrivandet sitter fast och jag tror nog det beror en hel del på det jädra vädret. Grått, grått och åter grått eller regn och snö om vartannat. Vill se lite sol så att sinnet vaknar igen.

Har lagt ett bud på en annonsauktion idag som jag hoppas vinna, behöver komma ut med reklam för våra böcker.

Har skapat en header till Facebook occh jo, nu sitter jag och grunnar på mina fortsatta böcker.

English Version

Passat on getting some advertising for my new cover of the book and it feels good. Facebook updated with cover art and even new profile picture .
Now I collect myself and making new efforts to market the book but first some real pictures from the media company that worked on the cover .
The ones I have now are too poor quality but hope to again in the day. The website will be fixed up and also pages for Good & Levering Publisher on Facebook, so jobs are waiting .

The husband took a picture of me a while ago that I like, unfortunately the resolution is not the best but I've still whacked the part so I thought to show you here. In the picture I see that I reduced in size and for once , I feel fine . :-)
  

Not all days are good days , but plenty is managed directly well a lot despite the poor economy , and more. Well now I will not initiate a complaint because it feels so bitter.
  Should instead try to tempt you a little bit with what to cook for dinner for me and the husband today , it becomes namely herring and homemade mashed potatoes, yummy worse.
Thinking a little re- write to the newspaper and then I will go in the short story ideas for different contests. Sometime I have to clench well what I give myself. The hope there is!
Has been a sluggish spring, the writing is stuck and I think it depends a lot on the damn weather. Gray, gray and back gray or rain and snow alternately. Want to see some sun so that the mind wakes up.
Has placed a bid on an ad auction today which I hope to win, needs to come out with advertisements for our books.
Has created a header to Facebook managed directly yeah, now I'm pondering on my further books.