Ännu en dag där kölden drar in, sveper kalla vindar runt vår husknut och gör vädret ostadigt och ogästvänligt. Men, solen tittade fram under morgonen och förmiddagen vilket man får tacka för.
Jag tog en resa till Grums och min äldsta dotter, pratade och drack kaffe, vek lite tvätt och strök gardiner åt henne innan jag vände kosan hemåt igen. Hemma försökte jag sola lite, mellan molnen som bara blev tjockare och tjockare för att slutligen ge upp och gå in då kölden huttrade mitt skinn och jag befarade att nyvaskade Toby skulle bli förkyld av att vara ute...
Svenska sommaren är här på riktigt.

Nu sitter jag här med nyfärgat hår, en kopp kaffe och filosoferar lite i min ensamhet. Tystheten känns otroligt trevlig idag, en broms ettriga läte påkallar Tobys uppmärksamhet annars har vi en lugn och fridfull stund bakom vår stängda dörr.
Jag har påbörjat en ny bok "Rånarbröder" av Kjell Herbertsson, en polisroman som är förlagd till Sunne i Värmland. Roligt att se hur konkurrenter eller kollegor skriver, ofta snappar jag upp saker jag själv inte tänkt på.
Maken och jag skall snart påbörja en distanskurs i skrivande, betalat och klart nu och det ser vi fram emot. Dialogbearbetning, vilket behövs. Tyvärr tar jobb och skötsel av äldre det mesta av vår tid i livet, igår var vi till min mamma och pappa för att klippa gräset och häcken som skymde sikten för utkörsel. Maken jobbar sista tre dagarna i köket och sedan är han ledig måndag innan han börjar i serveringen med mig och då får vi samma arbetstider vilket ska bli skönt. Men, då har vi sagt ja till en hel del extrajobb så det blir inte mycket ledighet för oss ett tag framåt men det får väl gå an, gudarna ska veta att pengarna behövs.

Under morgondagen är det avsatt tid för att bearbeta bok två, finns en del arbete att ta sig an gällande dialogerna. Måste jazza upp stämningen lite, öka flödet.
Skall bli skönt då man kan skicka iväg den till något förlag och se om de vill ge ut den, man hoppas ju på det i alla fall. Hoppet är det sista som sviker.

Så går tankarna till min älskade Kimpan, saknaden som river inombords. Hoppet som lämnade honom, tron som inte infann sig och det helvete han lämnade oss kvar i. Önskar så att det gick att ändra, att man kunde få tillbaka honom, men jag vet att detta är omöjligt. Mitt hopp är att återses på andra sidan, när min tid kommer till detta. Ändå, saknaden är förjävligt tung att bära och känslan av att aldrig få känna hans varma goa kramar och hans vansinnigt smittande skratt. En del dagar är så mycket tyngre än andra och fortsatt kan jag känna skulden för att han tagit sitt liv, att jag som mamma inte räckt till, inte förstod.
Älskad, saknad och aldrig glömd min älskade underbara grabb. Du bor i mitt hjärta för alltid.

Så mycket bra han har att säga, sätter fingret på det som är galet i invandringspolitiken just nu. Vi kan hjälpa på annat sätt än att ta död på Sverige. Idag läste vi om hur man skall spara pengar genom att dra in fruktstunder på förskolor i Sverige. Barnen får bli utan det de behöver, vi kan spar in på dem. Visst kommer vissa säga skyll på invandringen, men faktum är att det som kostar i ena änden får sparas in på andra sidan, tyvärr så är detta sanningen.
Just nu spar man på svensken och ger till nysvenskar med behov istället, tragiskt. Politikerna skapar rasism, inte invandringen.

Sliten och trött just nu, ledig dag två och snart ska man ut och klippa gräset. Måsten, så fort man har ledigt. Hatar verkligen måsten önskar livet vände. Vill resa bort från alltihop, bort, bort, bort.
Toby ska med uppfödaren till veterinären idag pungcertifikat, haha. Morgonen har jag och han bråkat lite då jag borstat ut lite tossarna vid öronen och hakan, inget kära Toby tycker är roligt. Men matte tycker dock han blir söt då han är redig i pälsen.

Solen skiner över oss idag, vilket känns mycket bra. Jag tror att jag kanske hinner sola lite innan den går ned igen och det är toppen. Vädret har ju dessvärre varit illa ett tag, mycket regn och tunga moln och riktigt kyligt. Inget sommarväder precis och vi behöver verkligen solen och värmen för att ladda energierna inför den långa kommande vintern. Något vi tyvärr inte kommer undan.

Huvudet är så fullt av tankar, ilska, irritation. Över orättvisor, över skillnader mellan de som slitigt hela livet och de som kommer och spottar mot oss och ska ha utan att göra någonting för det. Livet har raserats för den svenske individen och detta är verkligen inte ok. Vi måste resa oss innan vi får ligga och kräla för all framtid. Vakna upp innan det är försent. Mitt råd är att rösta på Sverigedemokraterna i valet i höst, rädda landet Sverige innan det stuper ut för etteröset.