Jag har kommit en bit på min bok nu, 24 sidor men det är tungt att rota i sina känslor. Visst är det bra på samma gång, jag bearbetar ännu en gång det som gjort så ont och som fortsatt nästan förintar mig vissa dagar. Men det är ju både upp och ned detta ändå så vill jag se den här boken i tryck för att ge min historia till andra. För att ge tröst och för att blotta vad sorg är och hur den fungerar. Ta bort rädslorna runt de som sörjer, så omgivningen vågar komma sig inpå dem och vara ett stöd.

   Vi talar alldeles för lite om döden och det är fel, vi måste avdramatisera tabubeläggningen runt självmorden annars kan vi aldrig nå en nollvision. Vi måste kapa bort skammen för det är inte rätt att anhöriga skall känna sig så ensamma och utan hjälp som man faktiskt gör efter ett självmord.

   Det finns ingenstans dit man kan gå för att finna frid eller där man kan lätta på tankarna så däför vill jag förändra en del av detta genom att tala.

Funderar på att börja föreläsa, men jag vet ju inte riktigt hur man går tillväga eller ens hur man lägger upp någonting sådant. Men jag tror jag kunde göra nytta genom att jag talar om mina erfarenheter och delger min smärta och mina tankar om och kring självmord.

   Viktigt är också att man fångar upp de unga anhöriga, barn, syskon för de har verkligen ingen att tala med oftast är det så att föräldrarna inte orkar mer än sörja om det gäller ett barn som gått bort och i vissa lägen så får barnen hoppa in som tröstare och föräldrar till sina föräldrar. Det här är inte rätt och det vill jag verkligen lyfta upp till ytan. Någon måste fånga upp dem direkt, en krisgrupp måste ta sig an dem, hjälpa.

   Hjälbehovet är stort efter ett sådant här trauma och hjälpen är på tok för liten.

I övrigt denna dag så har det inte blivit mycket annat än att skriva. Jag har massor av anteckningar att gå igenom och plocka episoder ur, men det är bitvis svårt att hålla distansen till känslostormarna som drar in så vi får väl se hur det går. Kanske får skriva om saker flertalet gånger innan det landar helt.

   Så ringde det precis scoop ville ha mig med i en undersökning - massor av frågor gällande SD och de besvarade jag ju gärna efter bästa förmåga.

   Men nu tänker jag återgå till köket, fixa kvällsmat och sedan får det bli Tv-soffan igen, måste få ett avbrott från boken. Så bästa vänner nu får ni ha en fin kväll så hörs vi igen imorgon.