Som vanligt-städat, 14 dagsstäd hos kund idag. Alltid lika trevligt då hennes hem är en guldgruva för ideer. Annars denna regniga dag då?

-Jo vi skall åka vidare mot Charlottenberg på en inköpstripp. Behöver skurmedel och annat smått och gott. Blir även en tur till JULA då vår dammsugare dog idag på jobbet. Den började lukta och sedan var det kört. Men kanske täcker garantin då det inte var länge sedan den köptes in.

Dottern och svärsonen kommer till Charlottenberg för att storhandla på Hypermat så vi skall träffa dem där eftersom vi själva behöver en del från den butiken också. Handskar mm.

I eftermiddag eller kvällningen  så blir det en tur upp för att se hur det går med pappa om Haldolen de tryckt i honom börjat släppa. Han har ju varit helt borta och det har varit mycket svårt att få kontakt med honom. Törs jag säga att det räckt gott med demensen om inte sjukhuset i Arvika skulle försöka ta livet av honom genom att överdosera en medicin han aldrig tidigare haft och som han inte borde behövt. Dessutom trillade pappa ur sängen minst två gånger och slog sig så läkaren fick titta till honom.

Är inte glad på avdelning 86 på sjukhuset i Arvika och det vete fan om det inte är så att jag Lex Maria anmäler dem om inte pappa kvicknar till snart.

Han har ju också svårt att svälja tabletter eller att få i sig mat eller dryck efter att ha hamnat på sjukhuset. Han gick in på egna ben in och kördes liggande ut därifrån. Ska det vara så med vården??

I övrigt känner jag mig sliten men skall fylla på med lite kaffe. Har tagit mig en dusch så nu känner jag mig fräsch igen. Det är ett svettigt yrke man valt att driva buisness inom. :-)

I går så kom det in annonser i såväl GV-Nytt, Forshaga/Deje-Nytt, Sunne-Nytt och Nordmarksbygden. Så kanske kommer det snart lite mer påringningar till oss, något borde det väl ändå ge.

Flygbladen jag provade beställa har fortsatt uteblivit och företaget måste vara helt sjukt drivet, när de inte vill sälja...

Skall kolla vidare på Vista Print om det går att få billiga flygblad gjorda.

Jag skriver sällan just nu, hinner inte eftersom det är så mycket som sker runt mig och i mitt liv hela tiden. Min pappas sjukdom och mamma som behöver stöd och hjälp. Arbetet med det egna företaget, alla städuppdrag. Ja tiden springer.

Sorgen som gör sig påmind så ofta, så mycket tankar som virvlar runt inuti mitt huvud. Jag saknar min son något otroligt och funderar ofta på vad som gjorde att han tog ett sådant beslut. Varför?

   Jag tänker på vad psykologen sa till mig om att jag skall lägga energi på endast det jag kan förändra i mitt liv, det andra är förbi och plågar mig bara.

Just nu fokuserar jag på att försöka skuldsanera oss. Vill starta om livet, börja om på noll. Hoppas att klara av det. Laga tänder, eller skaffa tänder :-) hahhahhahha

   Flytten har varit jobbig både känslomässigt och med all extra belastning på kropp och sinne. Det har varit enormt svårt att slitas upp från sitt hem och ännu en gång starta om, men man styr inte allt i livet.

   Mamma som känner sig besviken för att jag inte vill flytta in i huset med henne där hon bor, men vem vill bo med sina föräldrar. Jag har ju ett eget liv. Gud... och hon förstår mig inte i det här så det är surt.

Snart är det åter dags för en tur till Arvika och ett av våra fasta månadsstäd. Goa människor som uppskattar våra besök. Men innan det ska jag slinka inom hos pappa och lämna lite att läsa i om han kommer orka att titta en guide till svensk historia, några tidningar och Johan theorins novellsamling.

   Gårdagen smärtade enormt då jag sett min far totalt neddrogad. Han hade åter trillat ur sängen och slagit sig och det lilla ögonblick då han vaknade till så hann han fråga vem jag var. Mardröm som jag tyvärr aldrig mera kommer vakna upp ur.

Mycket negativt, men ibland svänger livets gunga och man träffar på saker man inte förväntar sig. Ledsamt.

   Nåja, jag vill ändå önska er alla en härlig dag och hoppas ni snart kan följa mina inslag dag för dag igen.

Positivt-den 22e träffade jag de underbaraste av SD:are i Arvika. Torgträff med riksdagsbesök, massor av intressanta åsiktsbyten och ja, vi var ut och åt en helt förträfflig middag samman och till bordet hade jag Jimmy Ståhl, mycket trevligt.

Tiden flyr för mig just nu med jobbet(egna företaget: Rent & Snyggt- Allt inom städ/ vi finns på facebook :-)). Mamma och pappa som behöver vår hjälp och min kära lilla pappa så jag lider av att se dig så borta som du blivit nu. Önskar det gick att få ett stopp på tragedin i våra liv, men så är det kanske att bli gammal. Mamma sliter och gör allt för att ha dig hemma och jag orkar inte mer än det jag gör i dagsläget. Ingen annan lastar av oss, vi klipper gräs, handlar, städar och betalar räkningar. Vi fixar på huset och hjälper till med andra saker om det behövs. Törs jag säga att vår fritid är omintetgjord.

Tack vare Anders Johanssons depression så fick vi flytta bort från vårt boende, där vi trivdes så bra och hade rotat oss. Han ville sälja huset orkade inte sa han, så vi tvingades säga upp oss och lämna stället. Ett helvetes slit har det varit och min egen depression mår allt annat än bra av den behandling som pågått sista tiden i Ottebol. Men så är det att endast vara hyresgäst uppenbart. Plumpt nog uttryckte han även att han inte ville ha folk i sitt hus som han fick betala för. Vi har aldrig missat en hyra, vi har betalat vår ved, vi har skött huset och vi har fått betala extra på hyra så fort något gått sönder i huset(maskiner), trädgården har varit omskött. Så gick pannan sönder och då var vi inte värda vatten längre, nåja nu är vi på plats i ett nytt hem och vi hoppas få lugn och ro till sist. Det är fridfullt, men vi har en bra bit kvar innan vi kommer i ordning helt är bara så förbannat trött och så måste vi jobba så klart.

Kims minnesplats är fixad och mina plantor är åter nedgrävda så jag känner mig oavsett ganska nöjd. Jag har gjort det jag förutsatt mig själv med att göra.

Nu försöker vi expandera med företaget och är i en fas där vi skall anställa och självklart finns det oro som kryper i skinnet, vi måste få in nog med jobb för att täcka upp. Vi jagar...

Ja, än en gång får jag be er förlåta mig för min tystnad, men jag har inte haft kraft nog att skriva. Nu lovar jag att uppdatera er i mitt liv igen.

På tal om mitt liv så kommer jag vara med i ett reportage i Allas veckotidning den 10 september, tror det var v. 38. Det handlar om sorgen efter Kim och att bearbeta sitt inre. Hoppas ni tar del av detta. Kram på er och lova- vara rädda om er.