Det är något magiskt över utsikten, dimman ligger tät över sjön, frosten har bitit hårt i gräs. Åkrarna är täckta av rimfrost. Det var -7 grader när jag klev upp idag kl. 07.00

Tur att man fått i glykolen i bilen, hoppas bara det finns i mazdan också, får ta oss iväg och kolla. Köpte en glykolmätare men ja när man ska ha den då är den försvunnen :-)

Kanske minnet som är kort, jaja de kan kanske kolla på bensinmacken.

Idag är en dag då jag tagit ett beslut, ett väldigt viktigt beslut för mig själv. Vad det handlar om kommer jag dessvärre inte att delge er. Inte nu i alla fall.

Men det rör hälsan, framtiden och själen samt livet.

Jag ska omprioritera saker så att livet får större värde och jag ska försöka ta mig tillbaka till att skriva mina berättelser, mina böcker. Vilan har varit på tok för lång. Det får helt enkelt räcka nu.

Konstigt när saker tar över i ens liv och man slutar styra det som borde vara självklart att styra. Man skapar en egen normaliseringsprosess runt saker. Men ändå så vet man där inom sig att detta inte är normalt och att det kommer leda till en kroppslig katastrof.

Ja nog om detta, beslutet är taget och nu blir det att jobba på det. Hårt!

Livet rusar fram som ett snälltåg, man kastar en slö blick ut genom sidofönstret och vips är man flera mil framåt igen utan att ha fått något vettigt gjort, utan att ta vara på dagarna i sitt liv.

Längtar till den 12/10 då vi ska samlas och grilla korv, familjedag, njutning. Faktum en bara vara dag, med barn, barnbarn, natur och frihet.

Kan behövas för att komma på rätt räls igen :-)

Arbetslöshet tär verkligen på livsvillkoren. Det är oroande att dag efter dag gå och vara rädd och sliten för att inte få ihop pengar till hyra och räkningar.

Men det kommer att rådas bot på detta, vi måste tro att det är så. Vi måste tro att det blir bättre, för det är när man väl satt den tanken som man själv förändrar saker.

Tänker mycket på alla som har det värre därute, de som inte har ett hem, de som inte har mat. De som fryser nu, jag är så ledsen för deras skull. Arg för att staten inte tar hand om de utslagna utan lämnar dem vind för våg. Jag tänker mycket på alla barnfamiljer som blir utan hem, de som absolut inte kan få hjälp. Det säger ju socialtjänstlagen, bara de med alkohol eller drogproblem, samt psykiska åkommor kan få hjälp med boende. De andra får skylla sig själva som inte haft ett tillräckligt bra skyddsnät eller tillräckligt bra släktingar som kan förbarma sig över dem.

Jag vill göra någonting, men vad kan man göra? En politisk karriär, näää inte när man har kronofogdeskulder. Ingen ursäkt för hur de uppkommit, man är ju bara ett bad case. Man ska vara ren, hålla en tillräckligt fin fasad och då betyder inte ett rent hjärta någonting. Vi lever i Sverige av idag.

 

Sara

7 oktober 2019 16:58

Forsætt att kæmpa, jag flyttade sjælv till danmark og det fick mitt liv till att bli bra igen.. Lite drastiskt.. Lycka till i alla fall :-)

http://www.norhentreprise.dk

Tove Birkeland Brandt

9 oktober 2019 05:22

Tack för omtanken, jag ger inte upp.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...