Usch, varför händer sådant här? Hur ska man orka tampas med att mista sitt barn, jag har inga svar, jag känner mig bra svag, sliten, tom och saknar dig så fruktansvärt mycket. Jag tror omgivningen börjar tröttna på att jag sitter så här, men vad ska jag göra, herregud vad ska jag göra?
Jag tänder dina ljus, jag ber dig att stanna, jag tänder rökelser för det tyckte vi om vi båda. Jag går sönder, jag är inte längre hel, jag saknar dig mitt älskade barn. Varför gjorde du så här?
Jag vet nu att du hade det svårt, men vad hjälper det mig nu, jag kan ju inte rädda dig nu, varför sa du ingenting till mig? Hur kunde du ta ett beslut som skulle skada oss alla så mycket när du var borta? Hur kunde du lämna mig snälla lilla Kim?
Varje dag fylls av nya frågor utan svar, jag vill du ska vara här, jag vill att detta bara ska vara en ond dröm som jag kan vakna upp ur, men så är det ju inte, du är borta.
Jag vet inte hur jag ska ta mig vidare, hur jag ska kunna finna en mening med allt som skett.
Du var så betydelsefull, så snäll, givmild, glad och kärleksfull, varför tog du ditt liv?
Vi fick inte en endaste chans att säga till dig att stanna, att inte göra så här, vi fick inte en chans att som vid sjukdom ta farväl, du gav oss inga möjligheter alls, varför det?
Jag lider, ångesten biter, tänk om jag gjort så, tänk om du sagt det, tänk om de inte gjort dig illa, tänk om jag vetat, alla min vakna timmar är tänk OM....
Jag är så sönder min son för jag förstår inte hur du kunde välja att göra så här, allt hade gått att klara av om du bara sagt mamma så här är det, mamma jag mår dåligt, men du sa absolut ingenting om det här, varför älskade barn trodde du att allt var så svart.
Jag vet att du hade det för jävligt där du bodde, jag vet att du mådde dåligt men snälla Kim alla andra runt omkring hade velat hjälpa dig och du sagt något hade vi alla varit där för dig. Nu valde du en väg som krossar oss som är kvar, hur kunde du göra så.
Jag vill du ska ha det bra, kanske har du det nu jag hoppas ju att det är så. Jag hoppas du är med mig, att du stannar vid min sida, att du ser till att jag klarar min sorg, för var det någon jag verkligen älskade så var det du lilla Kim. Nu har du blivit ett änglabarn, mitt änglabarn hur ska jag stå ut med det, säg mig snälla, hur ska jag stå ut med det?
Livet är till för att levas jag säger det till alla andra, jag vet det så väl men ändå sitter jag här med tiden som stannat, för mig kunde det lika väl vara den 2 januari idag som det var då du gick bort, då poliserna knackade på dörren och hjärtat ramlade ihop.
Visst har jag andra att leva för, som Ståle som jag håller så kär, jag har Helena och barnen, Laila och de små, jag har Nicklas och Christian och vänner, men du saknas för f**n ändå, älskade lilla Kim. Stanna med mig, låt mig leva, hjälp mig att le igen, att se ljuset och framtiden, jag behöver din styrka, din kraft, jag behöver dig min son, både då och nu.
Älskar dig mitt änglabarn i evighet. Mamma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...