Toves Tankar

Alla inlägg under november 2013

Av Tove Birkeland Brandt - 29 november 2013 10:27

 

Älskade lilla Toby har en dag med manikyr. Lite bad och pälsvård för att göra honom fin till första advent. I kväll ska han åka till sin kompis Zorro och leka, faktiskt så att han ska sova över hos honom och mormor som han är så glad i.

När Toby kommer dit har han så bråttom att ta sig upp till kompisen att han  flyger upp för trappan och står på första parkett innan vi själva hinner få av oss skorna på nedre plan, så söta.

 

För mig själv vankas det en tid med barnbarnet William som fyller 7 år och en tid bland vänner på lördagens kväll, något jag verkligen ser fram emot. Att vara i gott sällskap, föra normala diskussioner och må bra med god mat. Ja det är ju julbord så maten är en naturlig ingrediens, dock får jag själv bara smaka med försiktighet så jag inte får för kraftig dumping.

 

På måndag sedan så är det dags för mig att tömmas på lite blod, det är 6 månaders kontroll efter min GBP-operation och då skall man ta en hel del prover inför samtalet med kirurgen den 10:e december, för att se att allt står bra till näringsmässigt.

 

Kalenderna har nu fått sig en del datum att förhålla sig till 5 och 6/12 står vi med våra böcker i Arvika på ICA Stjärnhallen för att sälja, signera och mingla med de som vill prata med oss om skrivandet och våra böcker.

Den 14/12 då kan man träffa oss på Lars Hjalmars bokhandel I Karlstad intill stora torget och den 18/12 då är det författarträff på Arvika Bibliotek där vi kommer vara med och prata om våra böcker, författarskapet och så klart sälja och signera våra böcker.

Ja det är väl de datum som vi är uppbokade för gällande våra böcker, sedan så finns det så klart en del annat också på den vardagliga menyn. Den 3/12 så är det en utbildningsdag för oss som vi ser fram emot. Finns massor att göra just nu och det innebär så klart lite tid åt skrivandet.

 

Har en tid letat efter namnet till min andra bok i serien som ligger i vila och nu tror jag att jag funnit det. Klart det måste ligga och mogna till sig lite så jag kan smaka på det men, jo jag tror jag har träffat rätt nu. Känns bra. Det är bara formen om att göra, men det är ju en bagatell. Det var faktiskt en tidningsartikel som förlöste dess innebörd, så det känns kul då man kan se hur olika saker leder till olika inriktningar.

 

Det är en träningsdag idag så jag får väl ta och avrunda här och bege mig in på bandet och traska lite så jag får det gjort. Faktum är att då hösten inträdde tappade jag träningsmotivationen och jo, det syns på vågen. Det är väl ändå fan att jag måste slita för att gå ned i vikt även om jag gjort en GBP, jag har inget gratis hur jag än vrider och vänder på mig.

Nåväl ska väl inte gnälla, ta sig samman och göra det som göras skall, det är mitt motto så vi höres senare. Ha en skön Fredag alla fina vänner.

ANNONS
Av Tove Birkeland Brandt - 28 november 2013 17:33

Idag har vi haft samhällskunskap och det var en väldigt intressant lektion. Vi talade så klart om USA:s ekonomi och deras roll som världspoliser. Mitt förslag till förbättrad ekonomi i USA är att höja skatterna och därigenom stabilisera det ekonomiska läget. Ett andra steg är väl kanske att man måste dra in stor del av militära åtgärder, kanske ska de inte ta på sig rollen som världspoliser längre. Läste idag att folket är mycket rädda att de skall trampa in i Syrien då detta kan leda till oanade konsekvenser. Man räds de angrepp som Syrien kan komma att rikta mot USA med så kallat smutsiga bomber.

Från USA hoppade vi till lag och rätt, att lagarna som gått från mose stentavlor till vad de är idag. Vi diskuterade människans fascination som grundar sig i brottsligheten, tex hur vi vill läsa och ta del av brott. Deckare som Röd Vinterängel för att nämna någon, ja för den delen kan det ju lika gärna vara Ankharen som man fastnar i. Nåväl vi gick vidare och diskuterade om straff och straffpåföljder. Straffrabatt då man bakar samman olika brott till att endast sätta dem som en enda straffskala i stället för att ge hårdare straff blir det ju automatiskt lindrigare straff om man gör flera brott. Känns ju fullständigt tokigt.

Hemuppgiften blev att tänka över tre olika frågor och hur man ställer sig till dem. Första var: Är det rätt att ge permissioner till långvarigt dömda under strafftiden?
Andra: Hur tycker du att samhället ska behandla återfallsförbrytare? Och sist men inte minst så kom frågan om dösstraffets vara eller icke vara.
Ni får ju hemskt gärna reflektera över dessa tre frågor och kommentera dem om ni vill. Kunde vara en intressant studie att få ta del av andras åsikter rörande detta.

Ja så har min skoldag varit. I övrigt så har jag varit och skickat iväg en signerad bok till min fina vän Carina och så tittade faktiskt jag och maken in på bolaget och köpte oss två boxar med rött. Vilket kan vara gott att smutta lite på när man känner för något gott. Kan rekommendera boxen South Atlantic, den är riktigt bra och dessutom är den inte fylld med diverse bekämpningsmedel.
Nå, nu ska jag ta och dra mig in mot rummet och den lilla teverutan, maken har just bjudit mig på middag som idag bestod av skruvmakaroner, en gammal hederlig brunsås, köttbullar och stekt rödlök. Gott och det var riktigt länge sedan man åt något sådant nu, så det satt som en smäck. Hoppas på gott väder i morgon så man kan ta en promenad ut i naturen med Toby, tror vi alla skulle må bra över det. Han skall ju resa hem till kära mor över fredag till lördag då vi skall bort under lördagen. Det stundar julbord och barnkalas.

ANNONS
Av Tove Birkeland Brandt - 27 november 2013 14:30

 

Så kommer vi allt närmre advent, ljusens högtid. jag har hängt upp en adventsstjäna i mitt köksfönster idag och satt en stjärna i vardagsrumsfönstret, det är nog det pynt jag bryr mig om i år förutom gardinerna. Känns inte som det behövs. I den här tiden saknar jag min son så fruktansvärt mycket, lyfte upp hans klädesplagg ur kartongen, doftade och faktum var att jag inte längre kan känna hans doft. Panikkänsla, en inneboende katastrof. Jag vill ju inte att det försvinner, han ska vara här med mig för alltid.


Om man själv inte mist ett barn tror jag aldrig man kan känna det jag känner. Den ångest som aldrig släpper det inre, som alltid ligger på lur för att slå till när man som minst behöver det. Den enda jultomten jag har framme i år har jag satt hos Kim, hans foto står där på byrån och sista tiden har hans ljus åter brunnit, ganska flitigt.

Jag tänker på vår tid i Spanien, den underbara tid då jag fick rå om mitt barn. Då jag var så stor del i hans liv, i hans drömmar, hans musik, hela hans liv. Det är med glädje jag tackar han där uppe för den tiden som gav mig så vackra minnen.


Det gör så förtvivlat ont, att veta att han inte orkade med livet, mitt lilla barn. Att han traskade iväg före oss andra, jag skulle ge mitt liv för hans, men det går ju inte. Faktum är att jag aldrig kommer till freds med hans självmord. Han borde vara här, han borde fyllt år, borde varit glad, firat jul, skaffat familj.  Men han orkade inte det, han orkade helt enkelt inte stanna kvar här med oss andra. Om jag bara hade vetat hur det var fatt, om jag bara givits en enda möjlighet.


Åren går, tiden springer sin väg men ändå när det gäller Kim så står den fullständigt stilla. Min fråga är fortfarande VARFÖR?

Jag har så mycket jag skall göra, så många drömmar innan jag är klar här, innan jag kan återförenas med mitt barn. 


Jag vaknar ofta på nätterna och tänker på Kim. Ser saker som vi gjort, ber att få höra av honom. Ber om tecken, budskap, känslor. Ja, faktum är att jag ber till någon att hjälpa mig hålla länken levande. Jag går igenom åren vi hade, tider som kunde tyckas jobbiga men som jag idag önskar att jag haft miljoner till av.

Ingenting blir någonsin det samma igen, allt har rusat förbi i expressfart, men på nätterna är det tyst, det finns tid att tänka, önska och ibland tycker jag mig känna hans närhet. Min underbara änglason, min goa kille, ingen kan någonsin ta din plats. Ingen.

 

Av Tove Birkeland Brandt - 25 november 2013 21:31

Skön känsla som inträder i kroppen efter ett välbehövligt träningspass, som nu också skall ta plats i mitt liv 3-4 ggr i veckan. Jag har varit ute en tur med Toby som gjort både ett och två.
Själv njöt jag av det klara och vackra himlavalvet som var strött av stjärnor. Stora Karlavagnen och en hel massa andra, tänkte på Kimpan som finns där någonstans. Saknad, hela tiden denna tomhet.
Livet måste gå vidare och jag har så många järn i elden just nu.

Ny skoldag i morgon och det ser jag fram emot, engelska och Jane Eyre så det ska bli kul. Idag har det varit historia och naturkunskap på tapeten. Under naturkunskapen fick vi ta oss en vinterkylig promenad till skogen för att se på olika jordmåner. Man såg väl hur marken byggts upp och av vad så det var en ny lära. Alltid något nytt att lära sig, så ni ser man kan lära gamla hundar sitta. Har också lagt på min ansökan om plats i Molkom Folkhögskola "journalistlinjen", så nu får man hoppas på positivister där ifrån, jag måste sadla om i mitt liv. Inget mera krockande, jag ska skriva på heltid.

Nu blir det välförtjänta chilipopcorn, kiwi, en whisky och det okända, detta magiska program. Idag är det en kvinna som mist två barn som gör påhälsning från andra sidan. Sedan får vi se vad det kan bli för program innan sängen kallar.
Jag har i alla fall tänt ljusen på bordet, små vackra lyktor med julstjärnor på och de glimmar så vackert mot den julröda bordsduken.
I morgon är det julstök hos min mor, hämta deras mediciner och städa lite, får se om jag finner julstjärnan, annars ja inte mycket mer man hinner med skulle jag tro. Jo visst ja, vi ska iväg och hämta en sändning böcker som kommit till Ica och så ska vi prata med ägaren om en julsignering. Det rör sig sakta framåt, lite signeringar, några enstaka bokförsäljningar och i morgon ska vår klasskamrat Louise köpa våra böcker, ser vi fram emot.
Nu återstår för mig att önska er en trevlig kväll och så ger jag er lite julstämning på samma gång.

Av Tove Birkeland Brandt - 25 november 2013 18:17

Jag kände att efter mycket hat och nedvärderande tankar var jag till sist tvungen att göra ett uttalande om vad jag står för och vad jag tycker i mitt liv. Många av mina s.k vänner har givit sig av på grund av min politiska inställning, man vad ska man säga. Jag är lika glad för det, de bekänner ju färg.

Jag vill säga det att om någon vill bli min vän på facebook så sök upp mig där och be om vänskap, själv är jag avstängd i en månad sedan någon klagat över mig och min vänförfrågan, men ja sök ni så svarar jag. Lite mer om min ståndpunkt innan jag öåter er läsa mitt svar på gårdagens ramaskrin.

Jag har alltid varit en person som stuckit ut från mängden, vågat säga saker andra velat säga. Jag vågar gå min egen väg och trots påtryckningar så gör jag det nu också.



För mig är den mänskliga essensen inte konstigare än att det är ett faktum att män och kvinnor är olika.

Vi har också nedärvda egenskaper som förenar oss t.ex språket, vilket i sin tur gör det lättare för oss att enas och sammasluta, lika är det med kulturen som också den kan förena individer. Naturligtvis spelar människors sociala egenheter in till stor del i den mänskliga essensen också, bakgrunder, tillhörighet, samhällsklass.

Att förena olika kulturer är svårt det vet nog alla men så klart ingen omöjlighet och det kan i detta vara lättare att sympatisera med de som är av samma åsikt som en själv, eller de som tillhör samma kvarter som där du själv lever ditt liv.

Jag tror nog vi alla känner till frasen, ”lika barn leka bäst” och det tycker jag man ser tydligt här inne i den tråd som bildats, där man numera ”hatar och ser ned på mig” för att jag inte tänker och tycker lika som er andra eller för att jag helt enkelt sympatiserar med SD.

Men visst är det väl så att de allra flesta människor primärt identifierar sig med andra individer som liknar en själv (och då utgår jag inte från någon jädra rastillhörighet som säkert de flesta vill antyda i detta nu), men det är enligt mig lättare att bli vän med eller sympatisera med någon där man har gemensamma nämnare. T.ex matlagning, språktillhörighet, kultur, tro, skrivande eller någonting annat som förenar, ska vi hårdra det så kan detta även vara nationalitet.

Alla vet att kulturella och religiösa skillnader är svåra att ena, för att i detta skapa ett tryggt och stabilt samhälle. Religion har i alla tider legat till grund för krig, genom det faktum att människor inte tillåts ha oliktänkande.

Just nu letar NI i allt efter rasistiska förtecken, låt mig då tala om för er att dessa inte finns!

Faktum är att just nu är det många av er som faktiskt utgör ett större hot än SD någonsin kommer att kunna göra, genom det sätt ni väljer att agera.

Vad jag vill säga er är att varje människa har ett grundläggande värde, någonting okränkbart, et värde som sätter sin grund i att varje människa skall ha rätt till sin frihet, självbestämmande, trygghet, gemenskap men också de basala och andliga och grundläggande materiella förutsättningar som krävs för att kunna leva ett värdigt liv.

Det är genom partier som den just nu sittande regeringen, som skapar de problem som uppstår runt de invandrare som kommit hit för att finna hjälp.

Man startar upp deras välkomnande med att tala om vilka rättigheter de nytillkomna har men man talar tyst om skyldigheterna.

SD är så vitt jag kan se det enda partiet i Sverige som vågar tala om invandringen, som vågar ta i den här frågan. SD är det enda partiet som vågar dryfta att ifall man startar upp med att skrika om rättigheter så ska man också vara medveten om att det måste finnas skyldigheter, gentemot sig själv och alla andra vilket man är svenskfödd eller invandrare det gör ingen skillnad. Vi alla måste ta konsekvenserna av vårt handlande och det här är för mig essensen i att vara människa, bror, syster, nysvensk eller vad ni vill.

Det är ju egentligen inte det här som jag vill diskutera och det är inget som ligger till grund för mitt val i att rösta på SD. För mig ligger grunden i att jag vill ha bra skolor, miljöfrågor, brott- och straff, äldreomsorgen och så mycket annat som jag finner av värde. Att bevara den svenska kulturen, vilket ni säkert fnyser åt, men traditioner är viktigt. I alla fall för mig och SD kan ge mig det jag söker. Det finns bra och dåliga saker inom alla partier, inga är perfekta.

Men det allra viktigaste inom politiken är att tillåta oliktänkande, yttrandefrihet och att inte kränka andra för deras åsikter. Vi lever i en demokrati.

Jag känner en rädsla liksom ni inför framtiden. En rädsla över att hur mycket jag än betalar i skatt så finns det inget kvar när jag blir gammal, hur ska man bo? Jag vill inte tvingas att bli skild från maken på äldre dagar, jag vill ha rättigheten att bo med honom även om jag kommer in på ett hem.

Det finns så många saker som SD kämpar för, men ni ser rasister, ni ser Hitler och en massa annat otyg. Det är demoner som ni uppfunnit, visst finns det rötägg och partiledningen försöker med näbbar och klor att bekämpa dessa. Men jag är övertygad om att ifall ni rannsakar de partier ni själva röstar på, så finner ni rötägg även där.

Hoppas ni fick svar på essens genom detta inlägg för efter detta ämnar jag inte fortsätta debattera eller behöva försvara något jag tror på. Ni kämpar för ert och jag för mitt. Tack för ordet!


Vill efter gårdagen ge er mitt svar på hur jag ser på essensen. Så här kommer det svar jag gett till det påhoppande etablissemanget på facebook.


För mig är den mänskliga essensen inte konstigare än att det är ett faktum att män och kvinnor är olika.

Vi har också nedärvda egenskaper som förenar oss t.ex språket, vilket i sin tur gör det lättare för oss att enas och sammasluta, lika är det med kulturen som också den kan förena individer. Naturligtvis spelar människors sociala egenheter in till stor del i den mänskliga essensen också, bakgrunder, tillhörighet, samhällsklass.

Att förena olika kulturer är svårt det vet nog alla men så klart ingen omöjlighet och det kan i detta vara lättare att sympatisera med de som är av samma åsikt som en själv, eller de som tillhör samma kvarter som där du själv lever ditt liv.

Jag tror nog vi alla känner till frasen, ”lika barn leka bäst” och det tycker jag man ser tydligt här inne i den tråd som bildats, där man numera ”hatar och ser ned på mig” för att jag inte tänker och tycker lika som er andra eller för att jag helt enkelt sympatiserar med SD.

Men visst är det väl så att de allra flesta människor primärt identifierar sig med andra individer som liknar en själv (och då utgår jag inte från någon jädra rastillhörighet som säkert de flesta vill antyda i detta nu), men det är enligt mig lättare att bli vän med eller sympatisera med någon där man har gemensamma nämnare. T.ex matlagning, språktillhörighet, kultur, tro, skrivande eller någonting annat som förenar, ska vi hårdra det så kan detta även vara nationalitet.

Alla vet att kulturella och religiösa skillnader är svåra att ena, för att i detta skapa ett tryggt och stabilt samhälle. Religion har i alla tider legat till grund för krig, genom det faktum att människor inte tillåts ha oliktänkande.

Just nu letar NI i allt efter rasistiska förtecken, låt mig då tala om för er att dessa inte finns!

Faktum är att just nu är det många av er som faktiskt utgör ett större hot än SD någonsin kommer att kunna göra, genom det sätt ni väljer att agera.

Vad jag vill säga er är att varje människa har ett grundläggande värde, någonting okränkbart, et värde som sätter sin grund i att varje människa skall ha rätt till sin frihet, självbestämmande, trygghet, gemenskap men också de basala och andliga och grundläggande materiella förutsättningar som krävs för att kunna leva ett värdigt liv.

Det är genom partier som den just nu sittande regeringen, som skapar de problem som uppstår runt de invandrare som kommit hit för att finna hjälp.

Man startar upp deras välkomnande med att tala om vilka rättigheter de nytillkomna har men man talar tyst om skyldigheterna.

SD är så vitt jag kan se det enda partiet i Sverige som vågar tala om invandringen, som vågar ta i den här frågan. SD är det enda partiet som vågar dryfta att ifall man startar upp med att skrika om rättigheter så ska man också vara medveten om att det måste finnas skyldigheter, gentemot sig själv och alla andra vilket man är svenskfödd eller invandrare det gör ingen skillnad. Vi alla måste ta konsekvenserna av vårt handlande och det här är för mig essensen i att vara människa, bror, syster, nysvensk eller vad ni vill.

Det är ju egentligen inte det här som jag vill diskutera och det är inget som ligger till grund för mitt val i att rösta på SD. För mig ligger grunden i att jag vill ha bra skolor, miljöfrågor, brott- och straff, äldreomsorgen och så mycket annat som jag finner av värde. Att bevara den svenska kulturen, vilket ni säkert fnyser åt, men traditioner är viktigt. I alla fall för mig och SD kan ge mig det jag söker. Det finns bra och dåliga saker inom alla partier, inga är perfekta.

Men det allra viktigaste inom politiken är att tillåta oliktänkande, yttrandefrihet och att inte kränka andra för deras åsikter. Vi lever i en demokrati.

Jag känner en rädsla liksom ni inför framtiden. En rädsla över att hur mycket jag än betalar i skatt så finns det inget kvar när jag blir gammal, hur ska man bo? Jag vill inte tvingas att bli skild från maken på äldre dagar, jag vill ha rättigheten att bo med honom även om jag kommer in på ett hem.

Det finns så många saker som SD kämpar för, men ni ser rasister, ni ser Hitler och en massa annat otyg. Det är demoner som ni uppfunnit, visst finns det rötägg och partiledningen försöker med näbbar och klor att bekämpa dessa. Men jag är övertygad om att ifall ni rannsakar de partier ni själva röstar på, så finner ni rötägg även där.

Hoppas ni fick svar på essens genom detta inlägg för efter detta ämnar jag inte fortsätta debattera eller behöva försvara något jag tror på. Ni kämpar för ert och jag för mitt. Tack för ordet!


Självklar förstår jag att ändå mera påhopp kommer nu, så jag öppnar famnen. För mig är åsiktsfrihet A och O och om man då anser mig vara idiot som man uttryckt sig, rasist ja ärligt så vet jag inte allt som sagts, en del har även uttryckt sig som så att sådana som oss inte ska leva.

Nåja, jag röstar SD, ni röstar vad ni vill. Jag försöker inte påverka ert val, så påverka inte mitt. Ledsamt är väl att se hur man stryker bort en person från vänlistor för att de inte delar ens politiska åsikt. Så trångsynta trodde jag verkligen inte människor kunde vara. men de har nu bevisat motsatsen.



Av Tove Birkeland Brandt - 24 november 2013 18:43

Jag funderar på vad som sker när människors inställning ändras så radikalt på grund av politiska åsikter. De man haft som vänner skriker att man är sjuk i huvudet, borde fatta bättre och så helt plötsligt vill de inte veta av en. Men jag är samma person som jag var innan någon visste att jag skall rösta på SD, och att jag jobbar för att partiet skall ta sig framåt. Det är verkligen förvånande hur man ändrar inställning till ens personlighet och då speciellt bland kollegor, som man verkligen trodde var de som skulle förstå att yttrandefrihet och åsiktsfrihet är a-o.

 

Man skriker blint rasist så fort man säger SD. Varför? Följer man inget av det vi talar om, ser man inga debatter? Eller sitter det skygglappar för ögonen. Själv står jag för vad jag tycker, vad jag tror på men inte tvingar jag andra att ha samma åsikt. Inte för en sekund skulle jag kräva av någon att de måste tänka och tycka som mig och aldrig ser jag ned på någon för att de tycker på ett annat sätt.

 

Jag älskar Sverige mitt fina land där jag har fötts till världen. Jag hycklar inte över någonting, jag står med två fötter på jorden och jag har åsikter om hur saker gått snett i Sverige idag. Jag vill ingen illa, men jag tycker att man tar seder och bruk dit man kommer, man kräver inte att saker ska förändras efter en själv om man kommer till ett nytt land. Jag har själv bott utomlands och inte bad jag dem sätta upp en kyrka runt hörnet för att det skulle passa mig, jag krävde ingenting GRATIS. Jag var glad att få ta del av deras kultur, se det nya med öppna ögon och sakta men säkert lärde jag mig ord från deras språk utan att göra anspråk på svenskundervisning.

Jag tycker det är intressant med olika kulturer, men jag opponerar mig mot massinvandring då det tar bort alla möjligheter för vad vi är kända för, nämligen att ha trygghet i vårt land och då menar jag en ekonomisk trygghet. Man har tidigare kunnat bli gammal, fått pension känna sig trygg på ålderns höst, man har kunnat få sjukvård mm, men nu utarmas vårt vackra Sverige ekonomiskt och vi blir fattigare, har inte råd att sköta hälsan och tänderna, välfärden rustas ned, skolorna blir sämre, vården likaså äldrevården. Så nej, jag anser inte att vi har råd att ta hand om massinvandringen på det sätt vi gör idag. Man bör se över vilka möjligheter som finns att sätta in hjälpinsatser på de ställen där det behövs istället.

Visst vill man hjälpa människor, jag vill det precis som de som strukit sig från mina vänlistor de senaste dagarna, men jag hycklar inte om vart jag står i det här.

Jag vill kunna hissa svenska flaggan utan att kallas rasist. Jag vill sjunga nationalsången utan att bli kallad rasist. Jag vill värna om det svenska, utan att anklagas för att vara rasist.

Är det så himla fel att vara svensk och att älska det?

 

Vi tänker olika och tack och lov för detta. Det är bara synd att toleransen för vårt oliktänkande inte finns. Att vara för SD sympatisör, gör dig pestsmittad, hotad, hatad och jo det finns de som säger att man borde utrotas. Men det är så jag tänker, för inget annat parti vågar säga ifrån om den helgalna invandringen som pågår just nu. Men nu är det ju också så att SD inte bara tar upp invandringsfrågan utan de talar om skola, hårdare straffpåföljder, äldreomsorg, men alla dessa underbara förslag som läggs fram förblindas av att man ser oss som enbart rasister. Vi jämförs med Nazisterna och deras illgärningar, vilket jag har mycket svårt att förstå. Jag brukar fråga om man läst partiprogrammet när man sätter fart med att kritisera mig personligen för mina åsikter. När man ger sig i kast med att visa mig hat och mindervärde. Ser ni inte vad jag ser?

Nåväl, jag hycklar inte, jag är SD sympatisör och för mig är det självklart att lägga min röst på dem 2014 är ni av en annan åsikt, då får ni ha det. Jag säger inte till någon att de måste tänka och tycka som mig. Jag är för åsiktsfrihet, jag är för att bevara Sverige och vår vackra kultur.  

Av Tove Birkeland Brandt - 22 november 2013 10:58

Ekonomin styr så mycket mer än man psykiskt klarar av och ingenstans tycks det komma ett släpp. Vi går mot en månad utan inkomst alls just nu, biljäveln har vi inte fått såld och i övrigt äger vi bara skräp numera, finns intet att avyttra längre. Dessutom är det ju ingen som köper heller, börjar bli mycket svårt att hålla sig flytande nu.

Bokförsäljningen går trögt eller låter vänta på sig, men vi sliter på för att lyckas nå våra mål. Jag ber varje dag om det där ögonblicket när något släpper och börjar gå i rätt riktning. Tungsinnet vilar över hela situationen måste jag säga.
Har i alla fall fyllt ut en preliminär ansökan till journalistutbildningen i Molkom nu, tänker mycket på framtiden och vill ju satsa helhjärtat på det här med att skriva. Tittar på hur många yrkesverksamma år jag har kvar innan jag når min pensionsålder, så då vet jag att det är tid att sadla om och göra någonting som fyller mig med glädje, vilket skrivandet gör.

Har många järn i elden, men för att nå målen så är det så krasst att man måste ha pengar för att komma vidare och det har vi ju inte så nu vädjar jag till människors välvilja att sprida budskapet om att Röd Vinterängel och Ankharen finns att köpa ute på Internetbokhandlarna och att de är genuint bra deckare med massor nytänkande. Vill man veta mer om oss som författare, eller böckerna, företagandet, läsa recensioner då hoppa ut på vårt förlags hemsida: www.bra-leve-forlag.se där finns det författarporträtt, vi erbjuder föreläsningar och en hel del annat och så klart länkar till vår widgetshopen där det råder förkortad leveranstid på böckerna.

Jag ska passa på att gå ut med en förfrågan som rör sig om ett frivilligt bidrag till oss. Jag skulle vilja få två boktrailers gjorda, behöver inte vara så tillkrånglat, bara att de fyller spänningskvoten och reklamsyftet jag vill ha dem till för våra respektive böcker. Är du student och vill ge dig i kast med den uppgiften så vore det jätteroligt, trailern behöver inte vara så lång, men såklart säljande.
Hör av er till mig på mejl: tove-brandt@hotmail.com så kan vi prata ihop oss. Det går helt under projektnamnet "hjälp en bokdebutant" som även finns som grupp ute på Facebook uppstartad av mig för att alla bokdebuterande författare skall kunna få lite draghjälp. Gå gärna med i gruppen om ni vill hjälpa eller själva vill ha någons uppmärksamhet.

Av Tove Birkeland Brandt - 21 november 2013 14:33

 

Försök hjälpa mig att rösta på bloggen, ni ser knapparna till vänster om inslaget. Om ni röstar kan jag visas på fler ställen. Tack!

 

Har tagit mig tid att skriva en del idag, bland annat en debattartikel om bokutgivning vilket blev mycket bra. Har faktiskt oockså kontaktat DN, tidningen Skriva och någon mer för att fråga om publicering av den. Jag har även skickat det vidare till skoltidningen Ingesund Times där jag erbjudit mig att skriva olika grejer. Tur man har en bred grund att stå på så man vågar ge sig i kast med olika projekt. Har skickat över några noveller, en krönika samt en debattartikel till tidningen och Hans vill nu att vi skall träffas under tisdagens kaffestund och prata ihop oss. Ska även kolla om någon mera kan vara med och skriva i tidningen, klart det tar en del tid i anspråk men det är ju roligt på samma gång om man inte redan fasar över skolarbetena vill säga, själv försöker jag hålla dem stånden genom att genast ta itu med dem.


Från detta kastas jag till Venus födelse och historien om tavlans uppkomst och den mytologiska bakgrunden som tavlans tema bottnar i. Intressanta saker det här med konst och skrivandet så klart och fingrarna har formligen glött idag, trevligt värre. Jag börjar komma igång igen, eggas igång av skrivandet som retar det kreativa på insidan av mitt huvud. Så nu med ett visst mått av glädje, ser jag fram emot lördagens möte med Värmländska Författarsällskapet. Det skall bli en mycket givande och rolig för att inte säga lärorik dag.


Stack emellan med en bit mat i allt arbetande, mamma skickade med oss lite kålpudding igår och det var mycket gott. Puddingen var gjord på älgfärsk så den var riktigt fin och mager och passade väl till min GBP mage.

Morgonen har jag satt igång pannkraken i källaren för att få värme i huset, skrivrummet var som ett fryshus när jag denna morgon äntrade det, ja kölden har kommit ute nu och marken är frusen, men det känns ändå som en befrielse då man kan sitta inne utan dåligt samvete, gräsmattans tid är över och man får fritt från trädgårdsskötsel en tid framöver. Det är en tid för skrivande och skapande,


Under gårdagen talade min mamma om mitt författarskap och jag såg då hur stolt hon är över mig. Hon drömmer om att hennes enda dotter skall komma att sitta i Malous tevesoffa en dag, nåja jag låter henne drömma men så stora förhoppningar har jag inte ännu så jag siktat på ett besök där. Men vid närmare eftertanke så vore det verkligen häftigt att få sitta där och prata om mitt författarskap, mina tankar, visioner och om min debutbok Röd Vinterängel. Jag kan också drömma se och mitt i detta ser jag min mammas ansikte som ser så glatt ut, där den gamles uttryck åter blir ungt. Kankse kan jag lyckas så hon får se det, jag är på väg även om det är mycket arbetande, en tokig strävan hela vägen.


Planer inför framtiden jag ska skriva mina böcker såklart, men så har jag en liten dröm om att gå i Molkoms Folkhögskola och där få läsa på Journalistutbildningen. Jag skall efterforska den möjligheten då det är bråttom att ta sig framåt på grund av min ålder. Man får ju inte studera hur länge som helst med studiebidrag. Men mina mål är satta och jag vill ägna mig åt att vara yrkesverksam inom skrivandet den tiden jag har kvar i mitt yrkesliv, inget mera kockande för min del, jag fixar inte med det vare sig för stressen eller efter min operation. Man måste passa mattider, dricka och sköta allt och det går aldrig i en rak linje då man jobbar som kock. Dessutom är det ju det här jag borde ha ägnat hela min karriär åt, men det är väl när man tittar i backspegeln bättre sent än aldrig så nu gör jag mina försök. Trivs enormt bra med att studera och jag vill ju ta ännu ett år på Ingesund Folkhögskola för att toppa mina studier och sedan gå vidare till Molkom som jag skall ta kontakt med.


Det är en underlig känsla att vakna upp en dag och inse att man satsat fel i hela sitt liv. Skumt egentligen och nu när livet passerar femtio år snart så vet man helt plötsligt vad livet går ut på och vad man vill ha ut av livet. Varför skulle det nödvändigtvis behöva ta sådan tid att komma hit. Ja visst, än så är det bara drömmar men de pekar stadigt mot sina mål och om man är ihärdig och kämpar så vet jag att man når dem till sist. Dock är det så tragiskt att tårarna spränger upp i ögonvrån, vid tanken på vad man stampat och traskat och mått dåligt, kännt en känsla av att inte höra hemma och att inte må bra. Nu vet jag, vad som fattas mig.


Faktum kvarstår att jag nu har olika mål utstakade. De är satta och de är punkter dit jag skall nå, alla och en i taget eller vid sidan av varandra. Journalistik, Författarskap, Politik och den sociala jag, massor av föreläsningar, bokutgivningar, jag har verkligen saker i siktet och jag vågar så otroligt mycket saker nu som jag aldrig någonsin skulle vågat göra tidigare. En liten hemlighet som jag kan avsluta inlägget med då, men säg det inte till någon. Det är ju hemligt!

"Jag till och med njuter av att traska ut i det okända och ta för mig av vad varje dag kan erbjuda även om livet är stenhårt och motsträvigt".


English Version

 

Have taken the time to write some today, including an article about book publishing , which was very good. Have actually oockså contacted DN Journal Writing and no more to ask about publishing it. I also sent it on to the school newspaper Ingesund Times where I offered myself to write different stuff. Luckily they have a wide base to stand on so you dare to grapple with various projects. Has sent over a few short stories, chronicles and an opinion piece for the newspaper and his now wants us to meet during Tuesday's cup of coffee and talk us together. Will also check whether any more can join and write in the paper, clearly it will take some period of time but it's fun at the same time if you do not already dread school work is, itself , I try to keep them stalls by immediately taking address them.

From this subject I to Venus birth and history of the board's emergence and the mythological background board theme bottoms in. Interesting stuff this with art and writing as clearly and fingers have literally glowed today , nice worse. I'm starting to get going again , instigated started by writing that annoys the creative on the inside of my head. So now with a certain amount of pleasure, I look forward to Saturday's meeting with Värmländska Writers Association. It will be a very rewarding and enjoyable if not instructive day.

Stack between having a bite to eat in everything working, mom sent us a little cabbage pudding yesterday and it was very good. The pudding was made on älgfärsk so it was really nice and lean and fit well to my GBP stomach.
The morning I started the boiler kraken in the basement to heat the house, write the room was like a cold store while this morning, I boarded it, yes Arms has come out now and the ground is frozen , but it still feels like a relief when you can sit inside guilt , lawn's time is over and you get free from gardening for some time to come. It is a time for writing and creating,

Yesterday my mom talked about my writing and I saw how proud she is of me. She dreams of her only daughter will come to sit in Malou's television couch one day , well I let her dream but such high hopes , I have not yet , so I aimed for a visit there. But on reflection , it would be really cool to sit there and talk about my writing , my thoughts, and visions of my debut novel Red Winter Angel . I can also see the dream and in the middle of this , I see my mother's face that looks so smooth out where the old man's expression again become young . I can offer some of success as she sees it, I'm on the road even though it's very working, a mad quest all the way .

Plans for the future I 'll write my books, of course, but I have a little dream of going in Molkoms Folkhögskola and where to read on Journalism Education . I will inquire the possibility when there is a rush to get them on because of my age. We must not study indefinitely with grants. But my goals are set and I want to devote my time to be active in the writing of the time I have left in my career , no more cook spirit on my part , I do not fix it with either the stress or after my surgery . One must fit meal times, drinking and handle everything and it never goes in a straight line when you work as a chef. Besides, it's what I should have devoted my entire career to , but it is well when you look in the mirror better late than never, so now I'm doing my try. Thrive tremendously well to study and I want to take another year to Ingesund Folkhögskola to garnish my studies and then move on to Molkom I shall contact .

It's a strange feeling to wake up one day and realize that you made the wrong bet in his life . Fishy really and now that life is passing fifty years soon so we know suddenly what life is all about and what you want out of life. Why would it necessarily have to take this time to get here. Yes, of course , so it's only dreams but they are pointing steadily towards their goals , and if you are persistent and fight , I know that you can reach them at last. However, it is so tragic that the tears blow up the corner of my eye , at the thought of what they stomped and trudged and felt unwell , known a feeling of not belonging and not feeling good . Now I know what made me.

The fact remains that I now have different goals charted . They are set and they are points where I should reach , all one at a time or by the side of each other. Journalism , Authorship , Politics and the social self, lots of lectures, publication of books , I really have things in my sights and I dare so much stuff now that I would never ever dared to do before. A little secret that I can finish the post by then, but do not tell anyone. It's a secret!
"I even enjoy to trudge out into the unknown and take me to what each day has to offer, even if life is really hard and perverse ."

 


Presentation


I am self-employed in the cleaningbuisness. Right now expanding our company so its a full time work.

Bra & Leve Förlags utgivna böcker. Köp här!

FÖLJ mig på FACEBOOK

REKLAMINSLAG

z35W7z4v9z8w

Tänd ett ljus för den du saknar

Boken för de efterlevande

Bloggportalen

HJÄLP MIG ATT RANKAS HÖGRE FÖR ATT BLI VISAD: Tryck på röstaknappen nedan! BloggRegistret.se bloggping

FRISIM

Arkiv

NYHETER

Counter of my visists from 18th of august

Förhindra Självmord

Jag vill förhindra självmord

 

 

Självmordstankar

http://www.spes.nu/index.php

 

Det måste bli en nollvisison för självmorden, går du i självmordstankar eller har du någon när som gjort det, gå gärna ut här och läs.

Minnesalbum för Kim Lindqvist

 

                            

Minnessidor Kim Lindqvist

http://minnesalbum.fonus.se/index.php?page_id=18&sign=336e0d436b245f7f625e8eaa2bac2b38

Sök under dödsannons/minnessidor och efter Kim Lindqvist, Värmland, Sunne

samt

 

För min son Kim Lindqvist

f. 1993-02-16

d. 2011-01-02

 

Minnessida/Till minne av

http://www.tillminneav.se/showPage.php?id=1357

Hjälpsidor

Prenumeration av SKRIVA

 

Passa på att testa tidningen Skriva genom detta exklusiva erbjudande:

 

http://www.prenservice.se/bestallpren.aspx?titel=105&kampanj=105137

Följ bloggen

Följ Toves Tankar med Blogkeen
Följ Toves Tankar med Bloglovin'

Gästbok

NYTT

Twingly Blog Search link:http://blog.forfattartips.se/ sort:published Fler länkar till bloggen

BLOGGERFY

Länkar

Skaffa Trafik

Översätt Bloggen

Gladapannkakan gratis dejting

 

Gladapannkakan kan du möta livet, framtiden och den stora kärleken. 

 

Fråga mig

367 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Besöksstatistik

RSS

Skaffa trafik till din sida Gratis

Fixa trafik till din sida

http://www.mer-trafik.se/cgi-bin/ref.cgi?r=angelshare

Tracking

My Topsites List DreamHost Coupon Vardagsbetraktelser bloggar Personligt mobilt bredband My Topsites List SvenskaLänkar.com - en bra svensk seo-optimerad länkkatalog

fixa trafik till din sida

Trafikera blogg

BloggRegistret.se Följ min blogg med Bloglovin My Topsites List Bloggupdate.se BloggRanking Bloggparaden Allmänt
Toppblogg.se Reggad på Commo.se Vardagsbetraktelser bloggar Blog Ping Site fansbyte Svenska Bloggar Blogg topplista - Superbloggen.se Bloggparaden Instagram hiphone 4 Besökstoppen bloggdesign

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se