Ja då har jag suttit och packat paket för att få iväg alla betalda paket idag, ja det är ju inte var dag man far in till Sunne blir ju en mils väg var gång så det får liksom bli när det blivit ett gäng som ska postas. Solen skiner idag men det blåser, jag var uppe tidigt för jag blev väckt av telefonsignalen "försäljare", tröttsamt. Tog ingen natttablett igår försöker trappa ned lite, måste leva igen, ja det liv jag nu kan leva efter att du tog ditt liv, men jag är fast besluten att klara av det här, måste framåt, måste bli stark trots att du lämnat min sida, trots att tomheten skaver inom mig älskade lilla Kim. "Det livet gav, det livet tog" så hårt men sant jag måste inse att DU valde din väg hur ont det än gör och jag måste välja min, jag måste LEVA utan dig. Det har inte gått en enda dag sedan du dog som jag inte känner ångesten krypa runt, saker som jag ångrar att jag inte gjorde tillsammans med dig, visst vet jag att det är för sent för det nu men det är just det som gör så förtvivlat ont, det skapar ångest. Önskar det fanns en offknapp på hjärnan så jag slapp tänka så mycket, men den tänker själv, brukar titta på tevereklamen för AMF pension och jag drömmer också om att ha remotekontrollen de visar, där man kan backa livet. Jag skulle backa och göra om så mycket, jag skulle rädda dig se till att du var glad, att du var lycklig och att du var kvar. Men visst vet jag att denna remotedosa inte finns och det är just det som gör så ont, jag kan aldrig avsluta vår relation på ett värdigt sätt, du tog ditt liv och lämnade mig i det här helvetet. Jag saknar dig Kimpan, hela tiden, denna jävla saknad så svår den är. Att längta efter dig och aldrig mera få se dig, det är obarmhärtigt. Men jag ska leva, jag ska ta mig upp nu jag har gått en bit, jag har kommit från liggande till knä och nu återstår från knä till att stå, en dag ska jag stå upp igen, jag är ju i livet. Man tycker jag ska gå vidare nu och jag säger att jag har ju gjort det, ser du mig inte, jag sitter här och pratar med dig, jag har krupit vidare, men jag är Vidare. Jag vet nu att jag repar mig aldrig mera, jag är en annan person nu, du formade om mig Kim, kanske var detta just ditt syfte, jag vet inte, jag vet ju faktiskt ingenting, bara att allt är svårt.

Jag får fortfarande gråtattacker emellanåt då allt bara rasar i mitt inre, jag kan inte stoppa dem och jag bryr mig inte heller om att göra det. Mitt i allt det onda försöker jag finna mig själv, finna ett syfte till varför jag födde en underbar son som bara fick leva i 17 år, vad var meningen med det? Det måste väl ändå finnas en mening med att ens barn tar sitt liv, är det som en vän sa en gång att du var en gammal själ i en ung kropp.

Jag har inte svaren, jag har bara frågorna och jag försöker att se på dem utan att skada mig själv mera nu, det är svårt att inte finna saker som gör att jag bär skuld, bär ångest inom mig. För när jag tänker på dig Kim, fylls jag av kärlek och sedan av ångest för att jag inte räckte till.

Saknad & Älskad i evighet, men aldrig någonsin glömd..

Mamma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...