Jag har funderat, ja jag kan det faktiskt, fundera alltså.

Yttrandefriheten är ju någonting vi alla måste värna om, hålla hårt i, men frågan är om den är total idag. Vi får inte alltid säga vad vi tycker ellr skriva vad vi vill för risken finns ju att det bedöms som rasistiskt eller nedsättande mot vissa grupper i samhället.

En av dessa saker är att vi i alla tider har sjungit på vår nationalsång, år efter år har denna funnits med oss som en vacker tradition och helt plötsligt spricker det. Någon skriker att det är rasistiskt och vips skall man sluta upp med detta, vi ska sluta upp med att ha skolavslutningar i kyrkan, men kyrkan är ju vacker och ger en viss gemensamhetskänlsa, en värme och vi har ju alltid gått dit. Men nu kan ju våra nysvenskar ta illa upp om vi går dit så bäst att sluta. Undrar om jag gör mig skyldig till att vara rasistisk nu, det är inte min mening, men jag vill påpeka att det fortsatt är Sverige vi bor i. Jag menar det finns ett gammalt talesätt att "Man skall ta seder och bruk dit man går".

Men så är det alltså inte längre, allt det jag känner till förändras och tas bort för att passa nysvenska medborgare, men jag då den gamla svenska tokan ska jag bara glömma bort allt det jag tycker är fint och traditionsriktigt?

Visst tycker jag att man skall hjälpa människor som har det svårt, men inte på bekostnad av vår samhällsstruktur, våra traditioner. Att ha det svårt och komma från krigshärjade områden är inte samma sak som att man skall ta över och regera det land man flytt till. Jag skulle själv aldrig drömma om att åka till deras land och prova mig på den grejen. Jag menar inget illa men jag blir upprörd när det måste kosta på sådant som jag vill värna om, jag värnar om Sverige, gamla traditioner inte alls för att vi inte kan förnya oss.

Ni vet till exempel så har jag sedan barnsben rullat goa bollar med kokos på och kallat dem XXXXXXXX nu får de inte längre kallas det, för detta är rasistiskt. Jag tycker det är att göra små saker alldeles för stora och jag anser mitt i det här att jag går miste om en bit av min yttrandefrihet, när det hela tiden karvas i ytterkanten av vad jag får och inte får. Svenskar börjar bli rädda för att säga vad de tycker, det tisslas och tasslas i stugorna, men utåt hålls en helt annan fasad, vad skall annars storebror säga.

Jag fortsätter säga det jag tycker.

Skall berätta en historia om en kvinna jag mötte nyligen, mycket skärrad och det handlar om vår nya flyktingpolitik kan man säga. den här kvinnan befann sig på en lantlig Pizzeria innan hon skulle sätta av mot jobbet, också ett nytt tillhåll för de nyanlända flyktingarna. Hon antastades genast av dessa stackare som hon dagarna innan varit med och samlat kläder och förnödenheter till, för att hon själv tyckt att de varit utsatta i samhället. Nu bar det sig inte bättre än att de kom till hennes bord och bar sig åt som att hon var en hora. Mannen stirrade på henne och sa "You go with me to forest I shall fuck you".

Naturligtvis blev kvinnan uppriven och sa "No please go", hon rafsade ihop sina saker och skulle ta sig mot jobbet. Männen följde efter henne, tätt bakom och kvinnan ökade på stegen, livrädd för att bli våldtagen.

Deras kultur tillåter säkert inte kvinnor att ränna runt på bygden utan manligt sällskap, men vi är ju i sverige i en liten lantishåla där alla är vana att röra sig fritt. Ett litet ställe där alla fram tills nu vetat allt om alla. Kvinnan hastade in i byggnaden där hon jobbar, männen stod kvar utanför och det var här inne jag träffade henne närstan gråtfärdig, vi talade en lång stund eftersom hon var i behov av att prata.

I den lilla fina idylliska lantishålan är nu folk skrämda, man  har fått många nya ansikten på orten och de är skrämmande, ingen har förberetts för denna händelse och nu vågar man knappast gå utanför stugdörren. över allt talas det om det som sker, om rädsla och obehag. Ingen var inställd på rasism, det är inga rasister här i den lilla byn, men fullt av människor som inte vågar säga det de tycker och tänker för de är rädda att stämplas som sådana. Yttrandefrihet, har vi det idag?

English Version

I've thought, yes I can actually, think that is.
Freedom's something we all must protect, keep hard, but the question is whether it is total today. We can not always say what we think ellr write what we want for the risk is you it is deemed racist or derogatory against certain groups in society.
One of these things is that we at all times have been singing our national anthem, year after year, has this been with us as a beautiful tradition and suddenly bursting it. Someone yells that it is racist and swish it should stop doing this, we will end up with having graduations in church, but the church's beautiful and gives some gemensamhetskänlsa, a heat and we have always been there. But now the our new Swedes take offense if we go there so best to quit. Wonder if I make myself guilty of being racist now, it's not my opinion, but I want to point out that it remains Sweden we live in. I mean it's an old saying that "One should take customs and there you go" .
But it is not anymore, all I know is changing and removed to fit Modern Swedish citizen, but I when the old Swedish tokan should I just forget everything I think is fine and tradition really?
Sure, I think we should help people who have a hard time, but not at the expense of our social structure, our traditions. To have it hard and come from war-torn areas are not the same as that one will take over and rule the country they fled. I myself would never dream of going to their country and try me on that thing. I mean no offense but I get upset when it must cost on things that I want to cherish, I cherish Sweden, ancient traditions, not because we can not innovate.
You know, for example, I have since childhood rolled goa balls with coconut and called them XXXXXXXX now they no longer call it, for this is racist. I think it is to do small things too great and I think the middle of this that I lose a bit of my speech, as always carved on the outer edge of what I can and can not. Swedes are becoming afraid to say what they think, the whisper and tassles in the cabins, but outwardly maintained a completely different facade, what else to say big brother.
I continue to say what I think.
Must tell a story about a woman I met recently, very jumpy and it is about our new refugee policy might say. This woman was on a rural Pizzeria before she would set off towards the job, also a new refuge for the newly arrived refugees. She immediately molested by these wretches days before she was with and gathered clothes and supplies to, for she felt that they were vulnerable in society. Now the bar is no better than that they came to her table and behaved as if she was a whore. The man stared at her and said "You go with me to forest Shall I fuck you."
Of course the woman was upset and said, "No please go", she raked up their things and would get the job. The men followed her, close behind and the woman rose on the ladder, terrified of being raped.
Their culture allows certainly not women trench around the countryside without male company, but we're in Sweden, in a small hillbilly hole where everyone is used to move freely. A small place where everyone until now knew everything about everyone. The woman hurried into the building where she works, the men stood outside and it was here I met her närstan tears, we talked for a long time because she was in need of talking.
In the small fine idyllic hillbilly dungeon is now frightened people, they have got many new faces in the community and they are scary, no one has been prepared for this event and now hardly dare go outside the cabin door. överallat talks about what happens if the fear and discomfort. No one was set to racism, there are no racists here in the village, but full of people who do not dare to say what they think and feel for fear being labeled as such. Freedom of expression, we have it today?

Visa din banner annons här, helt gratis!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...