Ja nätet är trögt och sidan lägger av och vips allt jag skrev är borta i ett ögonblick, tankar, känslor som jag format till ord här på bloggen.

Jag trodde solen skulle skina nu, så såg det ut på nyheterna men den skiner väl uppe hos Dig. Jag läser om det ställe du bor på och det skall vara vackert, man beskriver det som skinande, med vatten klart som kristall och ängar grönare än jordens öga kunnat skåda, alla färger är så klara att det mänskliga ögat inte orkar se det. Jag hoppas det är så som det beskrivs i boken, så fulländat och vackert och att du funnit din plats där nu. Jag älskar dig så innerligt mitt barn och saknaden är så otroligt stor.

Jag har arbetat på din minnesbok, klistrade in dödsannonserna idag och bild från begravningen kallar sidan just begravningen. Jag väntar på att dina systrar skall skriva ned sina minnen så vi kan lägga till dem i boken, den ska bli fin Din bok.

Jag satt här idag och skrev lite minnen själv i mitt anteckningsblock, höll i din lilla gröna skrivbok med ditt namn bokstaverat på raderna på framsidam, din receptbok.

Så stolt du var älskade vännen, det var din hemkunskap och du älskade att baka, du fick baka, provsmaka och sätta in receptet i boken och dessa dagar var du så härligt glad och uppspelt då du kom hem från skolan. Det blev fyra recept i din lilla bok som du vårdade ömt och ett av dem är en morotskaka som du alltid pratade på att du skulle baka och bjuda din mamma på, det blev aldrig så älskade vännen. Du vände på timglaset och lät livet rinna ut, jag hann inte i tid att vända det tillbaka, ingen hann vända timglaset och nu är du borta.

Jag undrar vad du tänkte på, vad som rörde sig där inombords, jag har sådan ångest för att jag inte fattade att du inte hade det bra och att du mådde så dåligt att du inte fann någon annan utväg än den du valde, jag hade ju hjälpt dig om jag fått veta någonting. Min kärlek till livet hade räckt till oss båda. Vad som är hårdast just nu är att du ingenting nämnde, att du inte tog mod till dig och sa, mamma jag behöver dig, jag mår inte bra. I stället valde du en utväg som ingen kan göra något åt, du valde att ta ditt liv och att lämna oss kvar med alla frågorna som alltid kommer vara utan svar. Vi älskar Dig och vi hade gjort allt för dig, men du lät oss inte hjälpa Dig, Varför?

Ditt beslut gjorde oss trasiga, vi mår inte bra, finner ingen glädje, tårarna som rinner, smärtan i bröstet, känslan av förlust och orden som är så definitiva: För alltid är du borta, för alltid älskade Kim.

Mamma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...