I dag bestämde vi att åka ut tillsammans och äta en bit mat, jag, dottern och maken och vi hade en mycket trevlig stund tillsammans, kändes skönt att bara få vara tillsammans en stund, hon fixade fotografier till ett nytt leg, vi travade runt på OBS Bergvik, handlade matvaror, vi var på HM och där köpte jag massa söta babykläder som den lilla i magen ska få då denne tittar ut, maken och jag valde tillsammans och det blev jättesöta små plagg och så slank det med en söt skallra också, ja man är allt fortsatt en svag mormor och viss längtan efter denna lilla nya finns det ju, en förväntan, men på samma gång kan jag känna en sorg för att Kim inte kan vara med, han älskade barnen, jag begriper inte vad som flög i honom då han valde att kila vidare till andra sidan, han visste ju att han betydde massor för oss alla. Fattar inte vad som fick honom över kanten. Jag känner att det är en förslust för de små goa barnbarnen att inte längre ha Kim i sina liv och för denna lilla krabat som ligger där i magen som aldrig ens kommer få se honom mer än på bild och höra om honom. Men nu hade jag faktiskt föresatt mig att inte prata så mycket om just det här utan mera om vad vi gjort idag, vi var också på Dressman och skaffade presenter till Nicklas som fyller 20 år  den 9 mars, grabben är stor och vi fann fina presenter både vi och Helena.

Vi gästade också bolaget och köpte vin till middagen i morgon, maken fyller år i morgon 47 år så vi ska fira med en middag med barnen, jag lyckades få tag på en present också, en liten present, bara en symbolisk sak som han skall få. Vi köpte oss även en varsin temugg med tillhörande frukostfat så söta och de kommer att passa fint för våra frukostar på glasverandan.

Köpte också ugnsfasta formar 2 gröna med prickar på och 2 blå med prickar på, de gav en härlig känsla av 50 tal, snygga.

Maken skall göra i ordning en chesecake till morgondagen den skall frysa så den måste göras i förväg och det kommer bli gött...

När jag var på Dressman idag så glömde jag bort att du var död, såg så fina huvtröjor och direkt så tänkte jag att den skulle Kimpan vara fin i, men så fort jag tänkt tanken så poff var den ju borta igen  och jag trillade tillbaka till verkligheten, det känns så hårt när det händer, när jag glömmer och sedan minns, jag känner sådan sorg direkt och jag vill inte sätta sorti på ögonblicken av lycka för de andra, så jag biter ihop och tar nya andetag, försöker igen och så går dagen vidare. Jag saknar dig tokmycket, jag tänker på dig hela tiden och det är som att om jag låter bli en stund får jag rent av ångest för att jag verkar glömma dig, så konstigt allt.

Men jag känner ju att livet är lite lättare då solen tittar fram, jag kan se lite ljus och jag lever upp då barnen och barnbarnen är på besök eller då jag besöker dem, det kommer bli bättre någon gång, jag kommer att kunna acceptera till slut att du inte är här med oss längre och jag kommer att le igen och glädjas över det vi haft,  istället för att sörja det som inte längre är möjligt.

Det måste bara bli så till sist jag förstår det även om det inte känns så just nu älskade lilla Kim.

Oavsett alla känslor som stormar i mitt inre så har jag haft en alldeles underbar dag tillsammans med min man och min dotter och solen har värmt oss, jag är tacksam för denna dagen.

Mamma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...