Ja nu så ska det bli semlor, jag har gjort degen och nu står den och jäser i en bunke på bänken, du älskade mina semlor och chansen att få äta så många du ville, du skulle varit här och njutit av dem idag, det hade varit toppen. Jag har varit en tur ut för att se om vi kan ställa iväg husvagnen i sommar, vore skönt att kunna resa hemifrån lite, men vi får se för det kostar ju en hel del inte säkert vi får råd. Och så har jag varit till minneslunden och slitigt för att tända ditt ljus, det slocknade lika fort som jag hann tända för det blåste väldigt mycket ute men till sist så bakade jag upp snö på ena sidan och det fortsatte brinna. Herregud Kim vad jag saknar dig, jag förstår inte vad jag skulle lära mig av att mista min son, du vet att när saker är fel brukade vi fråga oss " Vad kan jag lära av det här", jag vet inte denna gången, jag vet inte varför du inte ville vara med oss här längre.

Jag köpte en rolig tidning i affären som heter Hembakat, det är roligt att baka, det tyckte ju du också. Jag ska göra din morotskaka någon dag. Vi var så mycket mer än mor och son så jag fattar inte att det kunde bli så här, att jag skulle tvingas att leva mitt liv utan att du ingår i det älskade hjärtat, det känns så ofattbart tomt och meningslöst på något sätt, allt blev så annorlunda genom att du gav upp ditt liv.

Visst jag har dina syskon och barnbarnen och alla andra i mitt liv, men jag har inte dig och det är dig jag saknar hela tiden. Jag saknar dina små meddelanden som poppade upp och gjorde mig glad, tankar att dela, saker att se, nu är allt annorlunda, du finns inte mer. Man tror aldrig att man skall behöva leva om sina barn, det är inte rätt, man tror att de ska finnas där i ens liv då man blir gammal, du var en sådan styrka för oss alla och så försvann du, vad blir det av oss som är kvar, du var ju bara 17 så varför Du.

Nu kommer min semledeg upp över kanten så jag skall baka ut bullarna nu innan jag skriver mera, tänker på dig hjärtat, på glädjen som fanns där när du bakade i skolan, kanske hade du trivts med att bli konditor, ja vi får aldrig veta det nu. Men du skulle varit här hos mamma idag och ätit så många semlor du bara orkat, det är ju fettisdagen idag.

 

rebecka

8 mars 2011 19:35

Jag beklagar verkligen! :( Jag har nyligen en kompis som hänt samma sak. Var stark!

http://linkbyz.bloggplatsen.se

Tove Birkeland Brandt

8 mars 2011 19:42

Det är svårt att mista dem man har kär, jag beklagar även din förlust. Tack för att du hörde av dig, det känns så varmt i hjärtat med alla snälla människor. Kram

 

cissi

8 mars 2011 21:16

Jag beklagar sorgen, måste va fruktansvärt att mista sitt barn.. Lider med dej..Många styrkekramar

Tove Birkeland Brandt

9 mars 2011 08:52

Ville tacka för att du skrev till mig och för den fina omtanke du visat. Kram

 

Johannes

9 mars 2011 11:08

Rubriken fick mig att börja gråta...

Tove Birkeland Brandt

9 mars 2011 19:53

Ledsen.
Min son älskade mina semlor, och att få äta hur många han ville så jag bakade dem även detta år, även om han inga kunde äta med oss i år så var han ändå med i våra tankar.
Tack för att du hörde av dig. Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...