Direktlänk till inlägg 9 maj 2011

Kväll och jag mår så dåligt

Av Tove Birkeland Brandt - 9 maj 2011 20:39

Så hämtade man posten och då sjönk man helt igenom igen, fogden ska hem och hämta saker har de tänkt undrar vad de vill ha värdelösa tavlor och papper, kanske gamla böcker det har jag ju en del kartonger med, jag blir så jävla trött på allting för det är känslan av att de ska hem och snoka, titta i mina saker, främmande människor jag som inte orkar med människor alls, jag vet inte hur jag ska tackla livet snart. För mycket, allt är för mycket för mig just nu, jag vill bara vara ifred, önskar att livet kunde ta en vändning, att jag kunde vinna pengar, betala och bli fri från all skit, men den som behöver något får bara förnedringen.

Jag har nog med sorgen, med att min Kim inte finns mer, jag klarar inte av att tampas med ytterligare saker. Så hade försäkringskassan skickat ut papper igen som man ska fylla i, jag orkar inte fylla i papper, klarar inte av sånt just nu, herregud det känns som om allt blir övermäktigt, mina samlade krafter tar slut direkt och saknaden som jag känner hela tiden. Varför ska man ta allt på en gång, kan jag inte få vara ifred, det kan inte finnas en chans att få ta sig upp ur hålet man befinner sig i, det finns ingenting kvar av det man klarade av så lätt förut, varenda motgång gör att man sjunker djupt och vill vända om., det är inte längre ett liv. Det är tungt att leva, att andas, att se en framtid och det blir bara tyngre för var dag, fogden.

Jag vill inte ha främmande människor i mitt hem, jag får panikångest av det, jag vill inte att det ska var någon som tittar i mina lådor, ser mina slitna trosor mm, det känns äckligt. Undrar hur allt ska sluta, tar det slut allt helvete i mitt liv eller måste jag dö först för att det ska stoppa, jag är trött, jag är tagen. Herregud jag orkar faktiskt inte, jag har mist min son, kan jag inte få vara ifred, det kvittar ju hur jag kämpar så kommer det något och trycker ned mig tillbaka. År efter år har jag kämpat, men jag kommer ingen vart och jag säger det jag alltid sagt. Det ska inte få sitta kvinnor på myndigheternas högt upsatta posteringar, de lyfter inte luren, de skickar inte ett papper, de kontrollerar ingenting, nej de jävlas så har det alltid varit och känner man sig kränkt av någon myndighet kvittar vem så kan man kolla namnet, jag slår vad om att det är en kvinnas namn man möter. Makten stiger dem åt huvudet, man borde se över familjesituationer, hur allt är i det totala, inte rusa på som en ångvält och ta livet av folk, för det är precis det man är på väg att göra. Jag är trött, jag vill lägga mig ned och ge upp, jag vill ingenting mera jag har inte krafter till mer än att kliva upp på morgonen sätta på mig mina kläder, äta och vara sedan är min ork slut, så ser mitt liv ut sedan min son dog.

Jag är så ledsen, så fullkomligt trasig, kan man inte sluta jaga på sjuka människor. Livet suger!

Allmänt

Dela

Maude

9 maj 2011 21:51

Efter regn kommer sol.

Tove Birkeland Brandt

10 maj 2011 10:54

Tack

Neta

9 maj 2011 22:39

Att fogden kommer är ni själva orsak till, skyll inte det på någon annan. MEN han snokar inte i dina lådor, dom bara kollar hur mkt värdesaker ni har och om ni kan sälja något för att snabbare betala skulder. Dom tar inte ens äldre bilar idag bara platt-tv, nyare datorer och andra saker man inte behöver.
Förstår din frustration och att du är "trött" på allt. Ta dig nu i kragen och ring sjukhuset i morgon och beställ tid hos kuratorn, behövs ingen remiss för det. Se till att du går dit och får prata av dig om allt. Sen ska du också se till att du får kontakt med andra mammor som råkat ut för samma sak som du, finns forum på datorn för det. Ingen mer än en sån kan förstå dig. Sen tar ni tag i ekonomin, ta hjälp och gör en budget försök bli skuldfri eller sök anstånd om ni lever under existensminimum. Att inte göra något och vara passiv straffar sig alltid om man har obetalda skulder, visar man dock att man vill göra rätt för sig vinner man mycket. Jag vet för jag har också varit där.

http://netaave.blogg.se

Tove Birkeland Brandt

10 maj 2011 10:54

Jo jag har försökt att göra något jag har betalat av flera hundra tusen till fogden men sedan finns det inget mer att betala med dessvärre och du har lite fel nu Neta att jag bär skuld till dessa skulder för det är så att jag lämnade ett äktenskap för 12 år sedan, jag lämnade ett hus, jag lämnade allt jag ägde och jag fick bara skulder, mitt x klarade sig bra ifrån det här, han hade alla sakerna och slapp betala. Idag har jag 4500/mån, men jag har försökt att betala av skulderna vi hade tagit lån etc gemensamt och då jag alltid ansetts vara den part som kunnat betala har jag också lyckligtvis tilldelats skulderna.Tyvärr så kan jag bada mig i orättvisekänsla gällande det här, jag har fört en kamp emot detta i 13 år men ingenting hjälper och nu har jag ingen ork kvar längre och inga pengar att betala med heller. denna gången gäller det 70.000 kr och huset har misskötts så till den milda grad under dessa år att fogden inte ens varit kapabel att sälja det. Så jag säger det Neta, döm mig inte i det här jag lämnade allt för att orka överleva.

Nina

10 maj 2011 07:04

Ja man blir sparkad gång på gång när man ligger ner är det ödet allt sker på en gång?
Jag kämpar liksom du med allt bara att orka med människor som är fyllda av lögner, att försöka smälta och ta in allt.
Bara att få en balans i livet man önskar bara få vara i fred för man har inte kraften att försvara sig. Du fixar detta men förstår dina känslor faktiskt då min dotter, kims flickvän kämpar med allt hon har för att orka.
Det gör ont alla tankar - om och men, men jag visste inte....
Men vet nu att andra vetat sen somras men dom sa att den som säger det gör det aldrig - Jo det stämde ju bra jag önskar så jag kämpat mer för att verkligen förstå hur illa det va, men finns ingen mer som Kim och det gör så ont att han veta med facit i hand hur han VERKLIGEN mådde... <3 styrke kramar

Tove Birkeland Brandt

10 maj 2011 10:48

Tack snälla vännen för att du skrev, ja det är svårt att vara människa, idag ringde man från campingen och en som har sin husvagn bredvid klagade för hon är kroniskt hundrädd, jag tänker inte flytta vagnen, jag har ställt upp den och betalat dyra pengar för att få vara ifred och vår hund har inte gjort någonting sitter kopplad då vi är där i bilens dragkrok, det är inte klokt, det bara fortsätter och fortsätter.
Jag kan aldrig förlåta de där som vetat sedan i somras att min son skulle ta sitt liv de har lekt en lek som var kostsam, men kanske var det ett sting av svartsjuka som låg bakom det. Jag vet att ni inte kunde göra mer än ni gjorde och jag vill säga kämpa på även om kraften har runnit ur oss vet vi ju att vi har rätt och vi älskade Kim. styrkekramar till er båda

Neta

10 maj 2011 22:33

Riktigt så går det ju inte till vid en skilsmässa om man är gift. Då ska ju alla till gångar och skulder delas på 50% och om nån bor kvar i ett hus så ska den lösa ut den som flyttar.
Tragiskt om du varit "för snäll" och bara gått utan att rättvisan få ha sin gång.
Har du diskuterat avskrivning av skulder med dom/den du är skyldig? Har du haft hjälp av en jurist? Kanske läge för det annars.

http://netaave.blogg.se

Tove Birkeland Brandt

10 maj 2011 22:40

När jag gick var det en fråga om att leva. Tyvärr är det så enligt svenska rättvisesystemet att man förbrukar sin rätt om man gör som jag gjorde och den advokat jag tog till hjälp gratulerade mig till skulderna så här står jag nu...

Bakdag

Kommentarer (1)

Av Tove Birkeland Brandt - 13 juni 2020 13:17

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Trött så in i graven

Kommentarer (1)

Av Tove Birkeland Brandt - 25 maj 2020 14:30

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Omplantering och nyplantering

Kommentarer (0)

Av Tove Birkeland Brandt - 19 maj 2020 13:59

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

När man glömmer det viktiga och drar med tidens fö...

Kommentarer (0)

Av Tove Birkeland Brandt - 15 maj 2020 17:23

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

Ofattbart trött

Kommentarer (0)

Av Tove Birkeland Brandt - 12 maj 2020 13:02

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...