Maken och jag tog en billig bussresa till Åland med Gruppresor och vi som inte är vana att resa med sådana resor så kändes det lite som sällskapsresan. Chauffören drog en massa historier medans han körde och många skrattade vilt i bussen. Speciellt då han drog lite mindre rumsrena historier. Medelåldern i bussen skulle jag tro låg på 65-67 år. Själva så är vi ju 48 år gamla och det kändes som vi var ljusår ifrån de andra i våran buss och många av dem gav intryck av att vara stamgäster. Jag hade med mig en bra bok som Kerstin Ekman skrivit, första boken i en triologi som kallas Vargaskinnet, själva boken heter Guds barmhärtighet så jag försökte att lägga näsan långt ned i den. Det visades också små filmsnuttar från resor (reklamsnuttar) för att egga till nya resmål som Hollands blomsterprakt osv. Vackra bilder som jag slängde ett getöga på. det kändes skönt att få komma hemifrån en stund, att bryta vardagen men när man kommit ombord så kom man på att egentligen är inte detta för oss, vi gillar inte att dansa och vi skulle inte handla något, det var för maten vi var där. Vi hade bantat i 9 veckor och naturligtvis hade vi frossa vid buffén vilket resulterade i att vi efter maten gick ner i hytten och la oss för natten, tryckte näsan ner i boken och läste om Hillevi. känns kul med just det namnet för min egen mormor hette Hillevi.

När vi vaknade var det frukost som hägrade och vi åt en redig frukost och sedan bar det åter igen av ut på båten för att titta oss runt, inte mycket att se. Spelautomater i vartenda hörn, vi gick till en bar och satte oss med våra böcker, block och penna för att hämta lite inspiration till bokskrivandet, jag fick nästan ihop en handskriven A-4 sida med intryck. Tyvärr så var även vädret emot oss, det var grått landskapet som mötte oss, snön yrde ned utanför båtrutan och gav intryck av att bara vara ogästvänligt. Men vi tog oss hemifrån en stund i alla fall. Kan lova att det kändes skönt att komma på bussen för att åka mot Karlstad igen där vi parkerat bilen i gripengaraget. Väl hemma var det relax som gällde och vi hyrde Arne Dahls film på telia, tyvärr så somnade jag ifrån den. Det tar på krafterna att vara upptäcksresande.

English Version

My husband and I took a cheap bus ride to Åland Group Tours and we are not accustomed to travel on these trips so it felt a bit for company travel. The driver pulled a lot of stories while he was driving, and many laughed wildly in the bus. Especially when he drew a little less housebroken stories. The average age of the bus, I think was 65-67 years. Itself so we're 48 years old and it felt like we were light years away from the others in our bus and many of them gave the impression of being regulars. I brought a good book as Kerstin Ekman has written, the first book in a trilogy called Varga Fleece, the book is called God's mercy so I tried to put my nose near the bottom of it. It was also small movie clips from trips (promotional clips) to incite to new destinations such as Holland's floral displays and so on. Beautiful pictures that I threw a GOAT'S EYE on. it felt good to get away for a while, to break the everyday life but when you come on board so it was that really is not that for us, we do not like to dance and we would not trade anything, it was the food we were there. We had been on a diet for 9 weeks and of course we had the chills at the buffet, which resulted in us after dinner went down in the cab to bed for the night, pushed the nose down in the book and read about Hillevi. feels great with just that name for my grandmother's name was Hillevi.

When we awoke it was breakfast stuff of dreams and we had a hefty breakfast and then we once again out of the boat to see us around, not much to see. Slot machines in every corner, we went to a bar and sat down with our books, pad and pen to get some inspiration for the writing, I almost got up a hand-written A-4 page impressions. Unfortunately, even the weather was against us, it was gray landscape that greeted us, the snow swirled down outside wipers and gave the impression of simply being inhospitable. But we went home for a while anyway. Can the promise that it felt good to get on the bus to go to Karlstad again where we parked the car in the garage of Gripen. Back home, it was relaxing in force and we hired Arne Dahl's film on telia, unfortunately, I went to sleep it off. It takes some effort to be explorers.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...