Jag kikade runt lite på nätet och stöp praktiskt taget över Barnfattigbloggen, en sida som tar upp hur det är att vara barn och fattig i Sverige. En tanke slog mig att man aldrig talar om det här, man hör inget om fattiga barn i vårt land. Hjälper man dessa familjer nog mycket, hjälper man barnen eller tappas de bort helt i vår iver att hjälpa flyktingarna som kommer hit? Jag menar verkligen inte att låta rasistisk för jag som många andra har hjälpt de nya flyktingarna i Glava till exempel, genom att skänka kläder, skor, leksaker.

Men jag har funderat mycket på hur vi har råd att hjälpa flyktingarna som kommer hit men inte de som bor i vårt avlånga land, de psykiskt sjuka, de gamla, de fattiga barnen, alla våra uteliggare. Jag menar alla de som av en eller annan orsak fallit ur samhällets ramar. Skall de kanske skylla sig själva eftersom det inte finns pengar nog för att hjälpa dem?

De har varit med och betalat skatter tidigare i sina liv, oavsett om de sedan blivit sjuka eller fallit offer för omständigheter. Vart tog pengarna vägen som gav oss alla rätten att kunna HA RÅD att sköta våra tänder, eller för den delen att gå till läkaren om vi blir sjuka. Omkostnaderna har rusat förbi lönerna och ändå skall vi visa oss givmilda och ta hand om alla som vill ha en bit av kakan utan att ha bidragit till den. Förlåt, men jag upprörs av alla utslagna grupper av medborgare som redan finns här och visst anser jag att man skall hjälpa andra i behov. Men prio ett måste väl ändå vara att hjälpa dem som redan finns här?

Jag ömmar så för våra unga som har det så tufft i samhället idag, inga jobb, inga aktiviteter, fattiga föräldrar, snälla det blir ju mer och mer vanligt med suicid i denna grupp. Måste vi inte försöka ömma för de som lider i vårt land också inte bara krigsoffer från andra länder, kanske skifta åsikt på hur vi skall hjälpa flyktingarna. Ge det stöd som behövs i deras respektive länder istället?

Jag vill då inte sitta stillatigande när jag känner att det bygger kaos inombords med alla dessa orättvisor som pågår runt oss. I en annan aspekt måste jag också fråga mig om det är rätt att då man släpper in flyktingar här, ge dem tak över huvudet och sedan skita i dem totalt, så att befolkningen på de orter de hamnar i får ha förbarmande över dem och deras välbefinnande.

De som kommit till Glava, har man på orten fått samla ihop till varma kläder, skor, leksaker, tvål, tandborstar, tandkräm, schampo ja name it åt. Är det skattebetalarnas skyldighet att värna om dem, då staten säger att de får komma hit?

Klart man reagerar och inte vill man någon enda människa illa men det får väl ta slut till sist, vi måste hjälpa dem som finns här, de som inte kan hjälpa sig själva.

English Version

I looked around a bit online and steeping practically Children Poor blog, a page that addresses how it is to be children and the poor in Sweden. A thought occurred to me that you never talk about this, you hear nothing about the poor children in our country. Helps you these families probably very, helps children or dropped the removed completely in our eagerness to help the refugees who come here? I mean really letting racist because I like many others have helped the new refugees in Glava, for example, by donating clothes, shoes, toys.

But I've been thinking a lot about how we can afford to help the refugees who come here, but not those who live in our country, the mentally ill, the aged, the poor, the children, all of our homeless. I mean all those who for one reason or another dropped out of society frames. Should they may blame themselves because there is not enough money to help them?

They have been through and paid taxes earlier in their lives, whether they then become ill or victims of circumstances. Where did the money go that gave us all the right to be able to AFFORD to take care of our teeth, or for that matter to go to the doctor if we get sick. Expenses have rushed past wages and yet we shall show us generous and take care of everyone who wants a piece of the pie without having contributed to it. Sorry, but I'm troubled by all marginalized groups of citizens who are already here and yes, I think you should help others in need. But the number one priority must surely be to help those who are already here?

I seams so for our young people who have it so tough in today's society, no jobs, no activities, poor parents, please, there's more and more common with suicide in this group. Should we not try to tender for those who are suffering in our country too not just war victims from other countries, perhaps shifting views on how to help the refugees. Provide the necessary support in their respective countries instead?

I will not sit in silence when I feel that it is based chaos inside with all these injustices going on around us. In another aspect, I must also ask me if it is right that when you release the refugees here, give them a roof over their head and then dump them in total, so that the people in the places they end up in will have mercy on them and their well-being .

Those who come to Glava, has been in the community gather to warm clothes, shoes, toys, soap, toothbrushes, toothpaste, shampoo yes name it ate. Is the taxpayer's obligation to protect them, when the state says they have to come here?

Of course you react and do not want to be anyone else hurt, but it'll have to end at last, we must help those who are here, those who can not help themselves.

 

sölvi

11 oktober 2012 00:33

Hejsann...
Jag förstår precis hur du tänker, jag har tänkt likadan många gånger. Varför inte mera resureser går till de utslagna i vårt samhälle...Jag har en väninna sen många år, hennes äldsta dotter tog sittt liv för några dagar sen,världen rasade för henne! :( Hennes dotter har misbrukat narkotika ett tag, och haft mycket svårigheter, även medisinska sådana, och nu orkade hon altså inte mera, en ung kvinna, med två barn...Det finns så många som behöver hjälp.
Man kunde dra ner på direktörernas löner, tex....Det finns så mycket orättviser i samhället, att man blir alldeles uppgiven..Resurserna är så orättvist fördelade! :(
Ha det godt./Sölvi

http://kristenbloggen.blogg.se/index.html

Tove Birkeland Brandt

11 oktober 2012 10:16

Sölvi
Tänk om vi hade bestämmanderätt. Önskar vi kunde påverka mera och till din vän som mist sin dotter. ge henne alla styrkekramar från mig. Jag sörjer med henne i hennes svåraste stund. Stora Kramar min vän.

 

nasha

15 oktober 2012 03:53

Hej! Gripande blogg. Bra att du skriver, det kanske hjälper dig något och hjälper andra på samma gång. Med all respekt till dig så tror jag det finns fler problem i det här landet än just fattiga svenska barn och flytingar. De 2 grupperna står liksom inte emot varandra. Varför kan inte alla ha det bra? Jag är säker på att det mycket handlar om resursfördelning och att nå utsatta grupper. Vi har ändå ett otroligt välutbyggt välfärdssystem i det här landet, tror du inte vi skulle kunna ta hand om både gamla, barn och flyktingar? Jag hoppas det iaf. Fortsätt med din fina blogg! :) Tack för mig!

http://www.callmenasha.blogg.se

Tove Birkeland Brandt

15 oktober 2012 07:20

Du har alldeles säkert rätt men i det här landet har de styrande alltid pengar för endera eller, det är vad jag lärt mig under mina 48 år, sorgligt att säga. Men med omprioriteringar, ja då vore det säkert möjligt. Tack för att du gillar min blogg, hoppas du tittar in igen. Kram Tove

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...