Så underligt det känns just nu men dagarna bara springer ifrån mig. Jag tränar en del, är en del, grejar i trädgården och dagarna är liksom #poff bara borta.

  Det känns så underligt att man lever ett liv utan vänner, nog vore man värd någon att skratta och ha roligt ihop med? Tyvärr tycks vi inte vara så lyckligt lottade. Min make är mitt allt, min livskamrat, min medförfattare, min glädje, min sorg, min vän, min förtrogne. Ja verkligen mitt allt och vi delar livets alla bakslag likväl som solskensdagar.  Men ändå vore det kul om vi fann någon att umgås med i bland.

  Livet är så kort och jag tänker tillbaka mycket på gott och ont. Saknar min son, min fina Kim och vet så mycket mera om livet idag än jag gjort tidigare. Man är så sårbar och livet kan vara så kort. Man måste helt enkelt ta vara på det och säga att man älskar varandra, visa kärlek. Vara mjuk och följsam för ingen av oss vet någonting om morgondagen. 

  Kims död lärde mig så mycket på gott och ont som med allting. Saknar mina vänner i Spanien och tänker ofta på hur de har det, men det blir så sällan man skriver till varandra, men de liksom Kim bor i hjärtat för alltid.  Min kära vän bär sorg just nu och jag har tänkt mycket på henne senaste dagarna, försöker sända henne varma kramar från botten av mitt hjärta. Det är svårt att mista även om de blivit gamla och haft ett rikt liv. Att endast äga minnen är inte det samma som dett som fanns innan. Men nog av döden nu, den är en sak jag försöker bortse ifrån annars blir sinnet för tungt för mig att bära och jag vill inte ha några bakslag. Jag är inte alls den jag en gång varit och jag är medveten om min skörhet. Man kan säga att jag blivit en jäkel på att balansera på en svag lina.

  Jag borde ta mig i kragen och skriva mera nu, avsätta tid för jag känner sådant behov av att komma någon vart med bok tre nu. Mimmi har fått vila för länge och jag vill inte tappa bort dem i allt det andra.

  Snart är det läkarbesök i Sunne och jag hoppas vid min Gud att han sjukskriver mig en period till för jag orkar inte med jobbet som jag dessutom tagit tjänsteledigt ifrån i ett år framåt från den 26:e augusti då skolan ska börja. Ser fram emot att åter komma igång, att få rutiner att hålla mig i, att kämpa framåt, att leva. Vad som helst bara inte köket igen och den mobbing jag utsattes för, jag orkar inte möta dem, känna rädslan krypa inombords. Att bara gå och vänta på påhoppen som alltid kom på ett eller annat sätt. Snart drar även terapin igång igen och det skall på sätt och vis bli skönt efter sommarens uppehåll.

  Idag beslutade vi att skifta om träningsdagarna då vi är fullt upptagna på tisdagar med att hämta mediciner etc åt mina föräldrar och sa då att vi skall träna, måndag, onsdag, fredag och söndag istället och det blir ju dessutom en extra dag i veckan med träning vilket känns bra. Jag förvånas över att gå ned så sakta i vikt då jag faktiskt är så mycket mera aktiv idag än jag varit tidigare i mitt liv och dessutom gjort en GBP, men jag får vara glad i alla fall. Jag går nedåt och ligger nu ca 7 kg från hundrastrecket, helt fantastiskt faktiskt. Jag har sedan den 6/4 gått ned 26kg så visst tar det på fettet även om jag tycker det går sakta.

English Version

As strange as it feels right now but the days just run away from me. I practice a lot, is a part, tinker in the garden, and the days are like # poof just gone.
  It feels so strange that you live a life without friends, probably would be worth someone to laugh and have fun with? Unfortunately, we seem to not be so fortunate. My husband is my everything, my life partner, my co-author, my joy, my sadness, my friend, my confidant. Yes indeed my all and we share life's setbacks as well as sunny days. But still it would be fun if we found someone to hang out with in among.
  Life is so short and I think back a lot of good and evil. Miss my son, my beautiful Kim and know so much more about life now than I did before. They are so vulnerable and life can be so short. One simply has to take care of it and say that you love one another, love. Being soft and flexible for none of us know anything about tomorrow.
  Kim's death taught me so much about good and evil, as with everything. Missing my friends in Spain and often think about how they have it, but it's so rare to write to each other, but they, like Kim lives in the heart forever. My dear friend wears mourning right now and I've thought a lot about her past few days, trying to send her warm hugs from the bottom of my heart. It's hard to lose, even if they were old and had a full life. Merely owning memories are not the same in Harlem in this that existed before. But enough of death now, it's something I try to ignore otherwise the mind becomes too heavy for me to carry and I do not want any setbacks. I am not the person I once was and I am aware of my frailty. You could say that I was a devil on balancing on a weak line.
  I should take myself together and write more now, set aside time I feel such a need to get somewhere with book three now. Minnie has been at rest for a long time and I do not want to lose them in everything else.
  Soon, the doctor visits in Cardiff and I hope in my God he sick me a period to because I can not cope with the job that I also took a leave of absence from the one year from the 26th of August when school should start. Looking forward to getting started again, getting routines to keep me in, to struggle forward, to live. Anything just not the kitchen again and the bullying I was subjected to, I can not meet them, feel the fear creeping inside. To just go and wait påhoppen who always came in one way or another. Soon also pulls the therapy started again and it will in some ways be good after the summer break.
  Today we decided to shift the training days when we're busy on Tuesdays to fetch medicines etc at my parents and then said that we should practice, Monday, Wednesday, Friday and Sunday instead and there will be the addition an extra day a week training which feels good. I am surprised that go down so slowly in weight then I actually am so much more active today than I have been before in my life and has made a GBP, but I'll be happy anyway. I go down and is now about 7 kg of hundred mark, quite amazing actually. I have since the 6/4 gone down 26kg so of course it takes on the fat even though I think it is slow.

 

Monica

16 juli 2013 20:22

Du är verkligen en stark person och mamma! Du är verkligen en person man ser upp till. Massa kramar till dig.

http://mcsf.blo.gg

Tove Birkeland Brandt

16 juli 2013 20:35

Tack snälla Monica. Jag hoppas kunna finnas till hands när det behövs. Att mista ett barn ger kusliga perspektiv av livet, men man måste försöka hålla sig stark mitt i allt det turbulenta. Jag hoppas och tror på livet igen trots att det många gånger är för jävligt och jag är glad att ha funnit din vänskap. Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag bakat en kalastårtebotten då jag ska iväg och träffa mitt barnbarn imorgon. Skall också göra en kycklinggryta att ta med mig dit så vi kan äta ihop. Min svärson skall roa sig med att byta ABS ringar fram på min bil. Intressant. Har hört ...

Har inte gjort något vettigt idag. Känns nästan lite skämmigt att slappa så här, men jag har varit så himla trött att jag bara inte orkat med att göra det jag borde göra. Ska i alla fall ner i källaren och hänga upp gardiner jag tvättat upp om en lit...

Dagen idag så har jag satt lite nya chilifröer, de är ju så viktiga här hos oss. Vi gör varje år vår egen chilikrydda, så härligt Jag har också passat på att omplantera lite tomatplantor så de får en egen kruka för att växa till sig i och det är mass...

Kan inte låta bli att tänka på tiden vi lever i, tiden som flytt och den som skall komma i våra liv. Är så nedstämd över att man så lätt glömmer vilken kappa man bör klä sig i, vart man hör hemma. Man börjar irra och hamnar längre och längre bort. Ka...

En ny trött dag igen, kan liksom inte vakna upp, är mer eller mindre halvvaken hel tiden. Ståle har varit i Arvika och jobbat morgon , hem och lunchat och farit för att jobba dag och kväll i Forshaga. Ja så här är det numera, ensamt och tomt. Finns i...