Vi har ett skrivprojekt igång som rör min mamma och alla hennes minnen. Hon är 80 år gammal nu och hela tiden har hon varit rädd att hennes släkts historia skall för svinna. Själv har jag varit ledsen över att släktrecepten inte kommer att bevaras så, jag, maken och mamma har dragit igång ett bokprojekt som vi tror kan bli en riktig hit.

Recept bestående av "kakor och mat" och historier som vävs in, återblickar från förr.

Det är spännande att titta ini sin mammas värld och jag är glad att ha tillfället att göra det innan det blir försent. Vi vet ju alla att åren går och om man skall ta del får man göra det före och inte efter. Prioriteringar. Min mamma har dessutom en hel massa att berätta så det är jättekul och vi försöker på samma gång att skämma bort dem lite genom att komma med hemlagat och bjuda dem på. Fars dag på söndag som kommer men vi firar på lördagen istället, men en Bouef Bourguinon 

BOEUF BOURGUIGNON

• 800 g högrev
• 200 g rökt sidfläsk
• 300 g färska champinjoner, halverade
• 200 g steklök
• 1 l rött vin
• 2 lagerblad
• 4 kvistar färsk timjan
• 4 dl kalvfond (späd ut enligt förpackning)
•   svartpeppar
•   maizenaredning
• 150 g haricots verts

Gör så här

1. Boeuf bourguignon
   Skär högreven i grytbitar 3x3 cm och skiva champinjonerna. Skär ner sidfläsket i mindre bitar och behåll svålen hel och använd som smaksättare i grytan.
2. Stek köttet på hög värme i grytan så det får fin yta.
   
3. Tillsätt lök, champinjoner, sidfläsket och lagerblad och låt det fräsa med någon minut.
4. Hacka timjan och tillsätt tillsammans med den sparade svålen.
5. Slå på rödvin och kalvfond så att det täcker ingredienserna som ligger på botten.
   
6. Låt koka under lock i ca 3 timmar.
7. När köket är mjukt och färdigt är grytan redo att servera.
   
8. Red av grytan med maizenaredning till den konsistens som du gillar.
   
9. Stek haricots verts i lite smör och servera tillsammans med grytan. Potatismos eller ris passar utmärkt till boeuf bourguignon.

 

 

Min älskade pappa som tyvärr blivit tokigt förvirrad. En morgon alldeles nyligen så vaknade min mamma av att dörren slog igen. Hon rusade upp och fann pappa iklädd byxor och skjorta på väg ut genom grinden och hon frågade; Vart ska du?

- Jag ska lifta, svarade han.

Hon lirkade med honom och fick han till att komma in tillbaka i värmen. Vi är ju livrädda att det ska hända något åt helvete, men han bara ler och förstår ingenting. I efterhand minns han inte ens att han varit på väg för att lifta.

Det är minst sagt tunga tider.

 

Men så händer det positiva saker i mitt / vårt liv också. Vi är så lyckliga över de möjligheter som öppnat upp sig för oss, vem trodde att vi skulle stå som cirkelledare. Göra egna kurser, det är ju någonting jag bara drömt om. Att verkligen få tid över att skriva på våra böcker, stanna hemma med tillräcklig förtjänst för att klara räkningarna och ha tak över huvudet och mat på bordet. Det är en stor dröm som gläntat på sin dörr och vi hoppas av hela våra hjärtan att det kommer slå väl ut. För vi behöver verkligen ett släpp i livet. Håll tummarna kära vänner.

Men ett har jag lärt mig i livet att även om jag dyker djupt måste jag kämpa mig upp igen, någon annan väg är inte möjlig. Det är en kamp att leva för att utforska livet och det innebär tyvärr både sorg och glädje, samt jobbiga depressioner.

 

Och en sista grej, ni kan väl hjälpa till att rösta på min blogg så att den syns lite bättre i den stora zybervärlden. Tack på förhand!

 

Rösta på mig!

Just nu i detta sitter jag i soffan och har en skål med chilipoppade popcorn att gotta mig med, riktigt heta små rackare. Rekommenderas till dem som gillar hotta smaker.
Dagen har bjudit på kurs i ledarskap, arbetssökning och insändning av aktivitetsrapport, en hel massa måsten.

Har kokt polenta idag och det blev riktigt gott, man får ha tålamod bara så det svalnar ordentligt innan man kan skära till och steka, men det blev en god middag, med massa fina grönsaker till. Fräscht och jag slapp dumpning, dock var portionen på tok för stor, något jag måste tänka på att dra ned på rejält. Men som sagt nu är det popcornskväll.
Tidigt i morgon ska vi iväg på en frukostföreläsning - e-handels marknadsföring och det skall bli mycket spännande att ta del av. Börjar redan 07:30 så det blir tidigt upp ur sängen för att komma sig iväg. Tur att man får frukost på plats så man slipper det före.
Senare under dagen blir det tandläkarbesök också för mig, får se hur det går. Tändernas dödsdom, skulle jag tro. Orättvist, att trots att man skött sina tänder drabbas av tandlossning...

Har faktiskt skriviten dikt idag som publicerats på novell.nu "Grådiset", hoppa gärna in och läs den vettja, finns även ett par noveller som jag skrivit där inne. Känns som det kommer lossna snart igen, känner skrivklåda i fingertopparna. Men först ordentlig förberedelse inför kursstarten. Spänning innanför skinnet just nu och det händer en del positivt i livet, tur det. Behövs verkligen, kan jag lova!

Har även fått golven städade här hemma idag, jag körde snabeldraken och maken moppen. Snabbt samarbete, luften blir genast så mycket lättare när man får bort lite damm. Kvällen igen och jag har tänt ljusen för min son och min svärfar. Hoppas ljuset visar dem vägen hem till mig från änglastaden.
Skall väl avrunda bloggen för idag, snart tid för Dicte som jag följer på teve. Så finaste läsare och vänner, ha en skön måndagskväll.

Just i detta nu testas ljud på scenen, där författarna med nya alster skall kliva upp under dagen för att presentera sig själva och sina böcker. Alltså inget på scenen för oss i år, bok två i min serie är skriven men skall hottas upp lite i transportsträckorna innan den kan ges ut, men den kommer.
Över allt runt omkring mig är det full rörelse, man plockar upp böcker och lägger fram tidningar och massor av annat, hela utställningshallen är i rörelse. Själva ställde vi ordning bordet under gårdagen och hela vår monter ser bra ut.
Stämningen känns hög och luften dallrar av förväntningar.

Jag sitter här, hoppas faktiskt sälja en del Värmlandsmord idag, träffa läsare och nya samt gamla vänner. Kanske dyker några kända ansikten in och tittar till oss vid vårt bord, det vore trevligt.
För ögonblicket softar jag med en kopp kaffe och blickar ut över golvet, vid vår sida har Norlén & Slottner sitt bord och på andra sidan Fjellmans ord och bild.
Det dova sorlet känns behagligt och gör att nervositeten sänker sin nivå inombords. Kort sagt, jag är redo för att berätta om min bok.

Lite skojsamt brukar jag kalla det för att jag har en vaktmästare som springer runt och lägger tillrätta i hyllorna på övre loftet. Han jobbar med sitt när jag själv inte vill vara med och stör mig i sömnen med sina tankar. Vill ha uppmärksamhet. Erkänn att ni kan se honom och hans idoga flit framför er nu när jag berättat om honom,

Skämt åsido, jag brukar skylla på honom då jag inte får fram de minnen jag vill skall komma till ytan eller glömmer ett namn eller så. Bekvämt att ha någon att skylla på. Den här krabaten har även legat inom mig som en karaktär för en novell, men den är ännu oskriven men vem vet kanske tar jag tag i det snart, idén finns ju.

Morgonen har bjudit på ett träningspass, skönt att få det avklarat direkt på morgonen, men gud ska veta att det var trögt idag och jag hade gärna lagt ned projektet, dock vann stönigheten och jag känner mig stolt över mig själv som kämpade på med min crosstrainer i 40 minuter.

Prio ett nu är att i alla fall sköta en regelbunden träning och sedan får kosten komma som en andra milstolpe. Man måste börja någonstans och det bästa är att komma igång och röra på sig.

Just nu är huvudet fullt av tankar inför bokmässan. Massor att göra, packa saker och så skall vi iväg och skifta däck samt göra en framvagnsinställning på morgonen innan vi far iväg med grejerna till Karlstad för att ställa iordning vårt mässbord på CCC.

Det ska med godis, skålar, reklam, skyltar, tyg, plympenna, böcker, lampor och kablar och en hel radda med andra saker. Men det ska bli otroligt kul att få dra igång med ett möte med nya läsare och kunder.

Eftermiddagen skall vi ta med föräldrarna. Idag skall vi bjuda på middag och det blir ris,höns och currysås på bordet idag, kokte tre små hönor igår som jag sedan satt och plockade köttet ifrån. Tror det blir fest för mor och far det, länge sedan man åt en sådan middag. Får bara hoppas att hönorna inte är för sega av sig.

Morgonen bjöd också på ett underbart mejl, angående vår skrivarkurs. Fick beröm från vår samarbetspartner på SV om upplägget och vår seriositet så det fick mig att sträcka på mig lite extra. Det är ju en distanskurs i dubbel bemärkelse så vi kör uppkopplat 1 timma i ett digitalt klassrum med våra kursdeltagare och utöver detta har en fullständig nedskriven kurs med övningar och inlämningsuppgifter. Allting är helt nytt och visst finns det nerver som talar men jag vet att vi kommer ro iland detta.

Skall sitta ned med sidan idag och planera några sista saker inför starten, samt bygga lite extra saker. Planera för nätträffen, vad som skall tas upp osv. Under måndagen skall vi själva gå en kurs på tre timmar för handledare så det är en hel del att tänka på just nu.

Blir också en tur till biblioteket i Åmotfors idag med två extra böcker och hämta en faktureringsadress på de fyra böcker vi sålt till dem av Röd Vinterängel och Ankharen, skönt att komma in på biblioteken i Värmland. Små steg framåt det är vår kamp om en bättre framtid.

Rösta på mig!

Återblickar ur livets olika arkiv. Det är ofrivilligt men ibland är det ändå skönt att göra små inre resor med återblickar på det som en gång varit, även om gaspedalen är nedtryckt för att låta mig göra en resa i framtid så...

Tänker på tider då jag var liten, somrarna med morfar och mormor, tänker på hur mycket jag älskade att åka skridskor och att jag stapplade flera kvarter på mina skydd för att kunna åka, när ingen ville följa med mig till tjärnet.

Tänker tillbaka på när barnen föddes, känslan av att bli mor. Nu är jag mormor och jag bara älskar mina små barnbarn och mina barn. Tänk att Gabriel mitt allra första barnbarn blivit så stor att han fått egen mobil nu och har skickat sina första sms till mormor, med en hälsning om att han älskar mig. Fina goa gåvor, livets efterrätt "barnbarnen".

Tänker tillbaka på Ingesundsåret, så himla kul och utvecklande det var för mig, som balsam för själen. Ingesundsbladet och allt jag skrev för den. Känner saknad över alltihop, men vet att den tiden är passerad och nya tider tar vid.

Det finns så mycket i livet att vara tacksam över.Ändå fokuserar man gärna på det som är negativt. Människans natur?

Jag vill i alla fall vända min negativa spiral nu och leva i tacksamhet över att jag fötts, att jag andas och kan se allting runt omkring mig. Njuta av att jag kan skriva och läsa, att jag kan skapa och ge till efterkommande generationer som jag hoppas kommer lära sig tycka om att läsa och uppskatta orden på samma sätt som jag gör det..

Jag har massor av projekt igång, drömmar som tar mig långt in i framtiden.

Dag två med pulverdiet idag och mera träning.Känns toppen att ha ställt sig upp på crosstrainern igen och kämpat på i 40 minuter, känns bra att jag tar tag i mig själv oavsett om jag hör den inre lilla bastarden som hela tiden talar om vad allt är gott och att jag borde välja det istället. Kampen mellan sunt förnuft och idioti är i full gång. Jag måste fånga en bättre karaktär för mig själv. Idag ger jag i alla fall mig själv en klapp på axeln, för ett gott utfört arbete när det gäller träningen. Så tar jag en dag i taget, då vet jag med säkerhet att jag kommer framåt.

Ha en fantastisk måndag alla och tänk på att "LEVA I NUET".

Rösta på mig!

Så kom dagen då jag bestämde mig för att ta tag i mig själv igen. Träna och äta sunt, har verkligen slarvat en tid med felaktig mat och godis. Men idag har jag i alla fall kickoff med Nutrilette och ingefärste och så har jag flitat på i femtio minuter på crosstrainern, så det känns ju bra.

Äldsta barnbarnet har fått sig mobil, så idag har jag skrivit mitt allra första sms med honom. Så roligt, tänk ändå vad tiden går. Stor kille och ändå känns det som nyss han kom till världen.

Bonusgrabben fyllde 20 år igår och han var bara lillkillen då jag och Ståle blev tillsammans, otroligt. Tiden flyger och ändå känns det inte som man egentligen är så gammal själv. Hoppas man kan hålla kvar den känslan ett tag till.

Idag har jag kollat lite efter håraccessoarer, ganska svårt att få tag på saker som man kan piffa upp sig med, köpte i alla fall två grejer på Tradera som jag skall betala om en stund. Hoppas de kan göra mig lite udda och minnesvärd. Kul att chocka lite i denna strikta tid. Vill ju inte försvinna i mängden. Såg en jättehäftig hatt då jag var på mässa i Säffle och skulle vilja få tag på någonting sådant där chickt, men har inte en aning om var man kan finna sådant. Får väl Googla!

Igår fick jag i alla fall håret slingat. Min dotter Helena hjälpte mig att fixa till det och jag fick hjälpa henne med att komma igång med Ipaden, så det jämnade ut sig. Det var en trevlig dag, med kaffekalas för Christian och mys hemma hos dottern. Träffa alla glada och goa barnbarnen och så lagade maken lite mat till oss allihop, en green curry gryta, så fantastiskt gott.

Rösta på mig!

Det här är någonting som alla författarkollegor förstår innebörden av, men i just det här fallet har jag tänkt till lite mera på nuet, livet och helheten. Att förvandla våra egna tråkiga transportsträckor till någonting roligt och trevligt. Någonting vi kan dra nytta av och skapa erfarenheter ur. Nattetid så brukar min hjärna(eller vaktmästaren som jag har där inombords), väcka mig för att komma till tals om både stort och smått.

Tankarna brukar vara otaliga men så den här natten tänkte jag speciellt på "att man inte använder livet rätt", utan istället gnäller man en del och tycker saker är tråkiga. Om man vänder på det här och ser det som en transportsträcka till något bättre så blir det mera positivt - jag rör mig framåt, mot någonting nytt och outforskat.

Som ni ser, klurar jag på det mesta nattetid. En annan sak är att ta tag i mig själv gällande vikt och hälsa, måste nedåt i vikt innan det går galet. Sluta med fuskandet och jag tog även ett beslut om detta idag, även om det finns saker hemma behöver jag inte smälla i mig det. Tog mig i alla fall ett träningspass i går kväll och det borde nog faktiskt göras varenda dag egentligen. Ännu en transporsträcka till någonting bättre, med massor av vinster. Man ser bättre ut, man mår bättre och man känner sig friskare så nu blir det vatten och bröd för den stora sakens skull.

Faktum var att natten bjöd på tankar om ett par dagars pulverdiet för att komma igång igen, undvika allting annat och bara dricka pulvermaten samt vatten och kaffe. Det är tungt, men som sagt det fyller ett syfte som ger något större.

Har också jobbat vidare på andra transportsträckor, sådana som maken skapade under gårdagen. Då syftar jag till den skrivarkurs vi snickrar på för folkbildningen. Ett helt underbart projekt, som gör mig fullständigt salig. Så himla kul att få släppa på kreativiteten och energiflödet som faktiskt porlar inombords. Ett projekt som passar mig som handen i handsken. Hoppas bara att alla andra kommer gilla det vi gör också, ja de som kommer att köpa våran kurs är det väl egentligen jag refererar till. Men som jag ser det är den unik och fylld av nyheter och vinklingar som andra inte har att erbjuda på sina skrivarkurser.

Snart är det dags för ytterligare en bokmässa. Den Värmländska bokmässan går av stapeln den sista oktober på CCC i Karlstad och där kommer vi ha bord nr.20 Jag har planerat en del på hur vi skall visa upp oss och vi har ännu en transportsträcka att ta oss an. Jag skall sy en bordsduk som passar våra böcker och jag har införskaffat en del andra saker som ska höja stämningen på bordet, bland annat en stor svart plympenna. Godis som lockar och en del annat ligger i planerna.

Ni missar väl inte att gästa oss på bokmässan, vi säljer våra böcker och signerar givetvis de ex ni köper. Vi ser fram emot att träffa er i Karlstad.

Rösta på mig!

En ny period av förkylning då man skulle vilja krypa ned i sängen och bara få vara i lugn och ro, men så har man möten. Idag ska maken till tandläkaren igen och sedan har vi A-kassemöte på arbetsförmedlingen. Väntar fortsatt på arbetsgivarintyg från CLT Care AB för att kunna skicka in papper till a-kassan. Trögt värre, men hoppas de kommer nu eftersom de utlovades till den 20:e. 

Blir även att kolla F-kassan för min sjukskrivning då jag inte hört ett ord från dem angående detta. Har CLT CARE AB anmält till dem eller???

Oron växer och växer, vilket inte alls är bra är ju tillräckligt med frågor som snurrar i huvudet ändå och känna oro inför.

Ännu ett bokprojekt är under förhandling, har fått en förfågan om att skriva en biografi av en person som haft ett innehållsrikt liv, skådespelerska, dragracingförare och massor av annat och det tycks bli ett möte på min hemmaplan i november månad. Vem kan tacka nej till att prova göra någonting sådant. Frågan nu är ju vilket arvode jag kan kräva, får nog kontakta Seriff och höra lite vad det finns för ramar runt ett sådant projekt. Att jag sedan är novis inför detta drar väl ned lite men det måste oavsett kollas innan vårt möte.

Så försöker jag vara med och påverka det negativa flödet på facebook, genom att få igång en cirkulation av blommor. När någon gillar en bild med blomma, så får man i retur en blomma. Denna letar man upp en bild av och sätter på sin status tillsammans med texten "My intention is to fill up Facebook with flowers to break the saturation of negative images and videos. If you like this post, I will choose a flower for you."/Min avsikt är att fylla Facebook med blommor för att bryta mättnad av negativa bilder och videor . Om du gillar det här inlägget kommer jag att välja en blomma för dig.

Därför ber jag er med facebook att hänga på, det finns för mycket avskurna huvuden och andra otäcka bilder som behöver bytas ut mot sådant som påverkar oss positivt.

Rösta på mig!