Toves Tankar

Senaste inläggen

Av Tove Birkeland Brandt - Fredag 24 jan 09:11

Jag vet inte hur det ska beskrivas, man går med en ständig oro inombords. Någonting nöter utan att man riktigt kan ta på vad det egentligen är.

Det känns jobbigt, man har ställt in sig på att man ska göra en massa saker men tiden tycks bara rinna iväg i alla fall och i slutänden har man inte kommit ett enda steg närmre det man önskade göra.

Är det bara jag?


Snart ska jag börja en ny karriär, som nog kan vara både rolig och tuff. Visst känner jag mig en aning stressad över att gå ut och knacka dörr och sälja, men vem behöver inte larm idag som det ser ut i Sverige.

Jag kommer klara detta galant. Det underliggande hotet är mina tänder. Vad har tänderna med ett jobb att göra säger ni kanske. Mycket för utan tänder kan jag inte jobba. Efter den stora inflammationen som orsakade två utdragningar i förra veckan så sitter en livsnödvändig tand lös. Det är den tanden som håller i min lösprotes framtill.

Jag har alltid borstat och skött tänderna men allt började för så där 22 år sedan, med slag mot ansiktet som lät munbakterier krypa ned och äta av det nät som håller tänderna mellan tand och tandkött. En efter en lössnar de och jag kan inget göra, sedan blir det inte bättre när man inte har råd med tandvård regelbundet.

Dit får man unna sig en tur när tandvärken tar kål på en.

Det är sanslöst att tänderna inte ska ingå i kroppen så man får högkostnadsskydd. De sitter ju i min kropp.

Klart det skulle bli en kostnad, men hur mycket har det inte kostat med alla dessa tänder som nyinkomna fått för 50 kr/personen.

Jag skulle gladeligen betala 50 kr för att få hjälp att få nya tänder isatta.

Orättvisor, men det finns det gott om i Sverige idag.

Bara att dra ut två tänder akut kostade 2172 kr, en utgift jag på inga villkor klarar betala så här i dagsläget så nu har jag precis ringt och fått en avbetalningsplan för att dela den på 5ggr då det tillkommer en uppläggningsavgift också.

Behöver ju inga extra räkningar mitt i min skuldsaneringansökan som inte kan betalas.


Livet är som sagt inte alltid snällt, men jag tror ändå på en framtid och visst har jag drömmar, som att tjäna ihop pengar till nya tänder, vilket ju i och för sig kan bli svårt när man ska leva på existensminimum.

Utgifternas paradis just nu.

Min bil, herregud säger jag. Fick den precis till att gå på alla cylindrar och vad händer då, jo vi står i Högboda för att handla. Kommer ut, startar och jo då rasar avgassystemet isär efter katten. Vi lät som vilddjur hela vägen hem och gnistorna från det slängande avgassytemet måste varit vackra under bilen.

Varför måste allt krångla när man har så dåligt ställt, varje månad är ju en kamp för att få ihop till hyran bara.


Idag ska jag se över vad jag kan sälja igen, någonting borde vi ha som vi kan sälja vidare för att få in pengar. Så otroligt trött av allt detta och just därför kommer vi nog tillbaka till där jag började skriva idag. Jag får ingenting gjort, känns som om situationen och livet i det hela bakbinder mig. Jag står och stampar på samma fläck.

Samtidigt så är det så många som har behov av mig, min mamma, mina döttrar, mina barnbarn, min make, mina djur.

Så säg mig vart tar tiden vägen?


Om jag ska vitsa till det får det bli så här:

"Vad är det för klump som går och går men aldrig rör sig ur fläcken?" -Jo jag!

Nej mina vänner nu får ni ha det så bra, själv ska jag in i bokhyllan och leta efter Ernst bok, behöver läsa den för att finna kraft.

Ha en underbar dag, ta vara på er själva och alla de som betyder någonting. morgondagen är inte utlovad endast en bonus. Kram

ANNONS
Av Tove Birkeland Brandt - Måndag 13 jan 07:51

Jag sitter i köket, väntar på att klockan ska ringa. Idag blir det att städa lite, maken ska till sockertanten i Arvika så det blir en resa dit.

Annars händer det inte så mycket hos oss just nu, vi ska på en del möten men hur de kommer gå vet vi inte. Men hoppet finns att de gör förändring för framtiden.

Hundarna har varit ute och kissat men gick upp och lade sig igen för att sova med husse. De får vänta med frukosten, för de har blivit alldeles för bortskämda. Frukost äter vi alla ihop.


Arbetsmarkandens erbjudanden lyste tomma idag, bittert, men ja det kommer nya dagar och förhoppningsvis nya jobb att söka.

Under gårdagen var vi till Storfors och grattade lilla Elliott som blev tre år. Tänkte att han kunde börja i tid och förverkliga sina konstnärsgener efter sin mor så det blev målarbok och vattenfärger och så klart Choklad för han älskar choklad.

Lilla sötungen.

På vägen hem passade vi på att köra hem de äldsta barnbarnen till sin pappa i Deje, det är ju dags för skola igen.

Och så träffade jag underbara Benjamin som kastade sig runt halsen på mig och gav mig puss. Han är så glad i mormor han. Älskade små barnbarn så glad jag är i dem allihop <3


Sitter och funderar över Sveriges status, hur det ska bli för allihop. Hur ska det sluta med allt, otryggheten, våldet, islamiseringen som pågår, samhällets skydd som rasar ihop. Jag förstår inte människor som inte är rädda för det som sker.

Jag är livrädd. 

Vi skickar pengar åt alla håll men inte någonting till de grupper som behöver det mest. Landet utarmas och för vad?

Mörkret omsluter mig på många sätt. Det är ett fasansfullt senario som utspelar sig i mitt inre. Jag har öppnat ögonen, läser om allt som sker i vårt tidigare så vackra land och mitt hjärta krossas av orättvisor.

Det ärfruktansvärt hur man kunde bjuda ut vårt land så här. Varför tillhör inte Sverige svensken?

Jag menar inte att man ska låta bli att hjälpa, men vakna världen får inte plats i Sverige! Pengarna är slut, pensionärerna är fattiga, vissa får bo på gatan, medan vissa folkgrupper kan skicka hem våra skattade pengar till anhöriga i sina länder och det i överflöd. Varför ser inte politikerna vad de ställt till med? Hur folk har roffat åt sig, ge inga bidrag så länge de inte fått uppehållstillstånd!

Endast mat och boende, inga pengar.

Låta alla jobba för pengarna, inga jobb inga pengar. Städa diken, åar, torg, städer vad som helst men gör rätt för sig. Nu har staten bestämt att de kan sträcka ut handen och så fyller man den med all sköns bidrag. Pengar som svenska skattebetalare slitit ihop. Det är fel. Hör ni det? Fel!


Jag vet att det finns massor av människor i vårt land som inte håller med mig, men jag skiter i det. Jag står inte ut med orättvisorna som pågår mot det egna folket. Har vi råd att ösa manna över nytillkomna har vi råd att ta hand om det egna folket. De ska gå i första rummet!

Det var allt för mig idag, tyck om mig, ogilla mig. Jag skiter i vilket, upprörd, ledsen och förtvivlad över hur dåligt vårt lands tas om hand av de styrande.

Så, tänk, öppna ögonen, se, läs och ta in, känn. Är det så här ni vill att Sverige ska vara?

ANNONS
Av Tove Birkeland Brandt - Fredag 10 jan 08:05

Har ni tänkt på vad ni anser är spännande i livet?

Jag vet inte men jag själv tycks sitta i en bubbla av stiltje, känns som att ingenting är riktigt roligt. Ingenting lyckas locka mitt inre till de där topparna där man bara ville rusa iväg direkt och ta del av det som sker. Det är liksom borta som om en förtrollning i livet är bruten.

Jag minns tillbaka på min barnsliga glädje jag hade i allting, engagemanget, att vara före andra, viljan att visa vägen. Göra gott, göra bra.

Nu, ja ingenting. Livet är ett ingenting!


Under gårdagen fick jag rusa till tandläkare akut och då rök 2 tänder till och min brygga, inflammation i min käke. Det här ger dålig sömn men såklart tillfälle att sitta här och skriva på min blogg. Jag fick dessvärre inget pencellin så vi får se om det går över av sig själv. Värktabletter, klohexidinskölj och borsta tänder så får man hålla tummen att det vänder. Just nu är käken svullen och öm. Mest oroar jag mig över att infektionen sitter bredvid min mest viktiga tand, den som håller löständerna fram.

Önskar av hela mitt hjärta att jag kunde få en möjlighet till nya tänder, men det är en dröm jag inte kan uppnå. Pengarna finns inte!

Kanske finns det någon fond, men jag har inte funnit någon, vet ni där ute om någon så får ni gärna skriva till mig om denna.


I övrigt, det är svart, det är fredag. Jag har tagit med mig min bok ned för att läsa, vill försöka bli klar med Kallentofts bok "Se mig falla", den är så förtvivlat långrandig. Många undrar säkert varför jag inte lagt bort den då. Hahaha, jag har en princip när det gäller böcker och det är att läsa färdigt dem oavsett vad. Någon har ändå slitigt med orden, lagt timmar av energi i den för att jag skulle kunna läsa den, så jag läser klart.

Men jag rekommenderar inte just denna boken.

Sedan ska man ju alltid tänka på att smaken är som baken "delad", det jag inte gillar finns det andra som gör.


Jag är glad över mitt bibliotek och ska ta mig en tid där inne idag, ser fram emot att avnjuta en stund i böckernas värld. Jag skulle aldrig kunna tänka mig ett liv utan pappersböcker, doften av dammigt gammalt papper, nytryckta böckers arom, allt detta underbara innehåll som kan få mig att färdas ur mitt eget sinne in i en film där jag är ett med karaktärerna. Där jag tillbringar tid med dem, lär känna dem och när boken är slut, saknar dem.

Böcker och det skrivna ordet är kärlek på hög nivå, bra eller dåligt innehåll, men som sagt oavsett vad man tycker om innehållet så är det fantastiskt. Böcker är så läkande för själen, man kan smita ifrån ett uselt liv och hamna i ett bättre för en stund.


Jag svamlar på, men ska avrunda här nu och ta min bok med in i fåtöljen och läsa vidare så att jag snart kan möta en ny och för mig bättre historia. Ha en helt magisk dag mina vänner och har ni möjlighet ta en bok och läs, låt den svepa er iväg mot andra nejder för ett ögonblick. Låt er följa med och njut!

Av Tove Birkeland Brandt - Torsdag 9 jan 08:17

Ja så har maken tandvärk och jag fått inflammation i munnen samtidigt så det blir att ringa tandläkare om akuttid idag. Känns stumt i halva högra käken och det är inget jag är van att känna så bäst att se till att det blir en kur pencellin här.

Maken har gått i två dagar redan med värk så där går det inte över heller. Som om det inte vore nog "Jippie".

Pengar man inte har detta så det är inte roligt, men nöden har ingen lag vi får försöka få ihop till fakturorna. Man är ju inte folk när det är så här. 

Men nu har jag bokat in akuttid hos folktandvården i Åmotfors som har akuttiderna på onsdagar och torsdagar. Kl. 13.50 ska vi vara på plats sedan får vi vänta till de har tid.

Inga problem!


I övrigt då, inget nytt mer än att allt går som planerat med att ta hand om sig själv bättre, röra sig lite, äta mer med jämna mellanrum, mindre alkohol. 

Känns skönt.

Har fixat paket till lillemannen Elliott som står på tur att fylla år och så ska vi iväg på hockey på lördag och se på FBK, tack vare biljettdonation <3

Detta ser vi fram emot, så kul att komma hemifrån ett tag och matchem börjar ju 15.15 så det är ju en bra tid när man ska hem igen till TV rutan.


Har sett en hel del bra serier på sistonde, Gåsmamman, The Capture som vi håller på med nu, påbörjat Hammilton, Peaky Blinders sedan var det ytterligare en men nu föll namnet bort. Men alla kan varmt rekommenderas.

Sista tidens läsande har däremot inte haft något direkt roligt att bjuda på, alla böcker har varit torftiga som att författarna gått på räls, senaste nu är kallentofts bok "Se mig falla".

Den är mest långrandig vill jag påstå. Men skönt ändå att man kommit tillbaka till att läsa så man kan känna av böckerna, det var ett tag sedan det gick för min del. Så allt är bättre.


Just nu sitter jag här och funderar över jobb, när var och hur är stora frågor för mig. Men jag ger inte upp bara idag har jag sökt sex nya jobb och ska faktiskt på möte på ett av dem under två arbetsdagar i Januari. Säljjobb, så jag hoppas verkligen jag kan visa min förmåga att sälja och att ett sådant jobb skulle passa mig. Vill ju så innerligt ha ett jobb att gå till och jag har drömt om att bli telefonförsäljare. Jag så klart jättenervös men, glad att ens få möjligthet att visa upp mig man vet ju hur svårt det är idag när man kommit upp i åldern. Sedan så är det ju så klart de som väljer om man passar eller inte, de har ju sina egna ramar att gå efter. Men jisses jag ska göra mitt bästa för att visa framfötterna, verkligen!


Detta är det bästa ögonblicket under 2020 än så länge, annars har dagarna fyllts med nej tack, tyvärr eller inga svar alls. Klart det tär en del i det inre när man vet med sig att  man kan erbjuda en massa men aldrig ens får möjligheten.

Tycker man skulle se det positiva i att vara 55 år, man har lekt klart och stadgat sig, man är klar med barnafödandet, man har arbetslivserfarenhet som man samlat på hög. jag skulle drista mig att säga att man till och med kommit så långt att på grund av åldern blir man även lika lojal som en hund. Är inte detta positivt för en arbetsgivare?

Jag vet att man är rädd att man inte kan vara nog stresstålig i dagens hektiska samhälle. Men tänk om man skulle dra i bromsen lite få ned tempot, se på alla unga människor som går i väggen och blir sjukskrivna. Tror att många skulle slippa komma dit om inte prestationskraven vore så orimligt höga som de är idag. Gäller ju hela samhället, folk ska springa fram som skållade råttor, bråttom, bråttom och vad sker då?

-Man tappar fokus och tid!


Jag drömmer om en ny tid, lugn och ro i fjällvärlden. En dröm om att vakna upp till fjäll och vatten, lugnet.

De gånger jag har råd lämnar jag in mina lottokuponger och hoppas, men än så länge ligger storvinsterna på runt 83 kronor. Ja ja det är fritt att drömma, i alla fall än så länge. Men klart att fortsätter Sveriges utveckling så får vi nog räds att ens drömma om något bättre.

Nej nu ska jag ta en kopp kaffe, mysa med ett kosrord och vänta på att klockan går så att vi kan åka till tandläkaren. Ha nu en underbar dag!

Av Tove Birkeland Brandt - Tisdag 7 jan 11:06

Jag kan inte sluta tänka på hur det är, upplevelsen av att läsa nyheter idag. Man borde tvinga tidningarna att ta fram åtminstone en positiv nyhet/reportage om dagen så att vi som läser kan glädja oss över någonting.

Som det är nu är det krig, mord, mordförsök, försämringar i samhället, fördyrade levnadskostnader, nya klyftor mellan välbetalda och fattiga, våldtäkter, olyckor, höjda bensinpriser och miljöpåverkan, gängkrig, narkotikahandel mm.

Det känns inte bra att dagligen ta in negativa nyheter, det ökar folkets depression och ångest över allt det som kommer förändras till det sämre. Oro över att drabbas av brott och elände.

Att inte ha lusten att skaffa mål för att leva ett gott liv. 


Förstå mig rätt men man reparerar inte ett land med dåliga nyheter. Våra politiker borde tvingas till att utföra en god gärning om dagen för sitt folk. Vore inte det någonting?

Jag vet inte hur ni som läser detta känner det, men för min del så är påsen full. Jag lever varje dag med oron om att klara mig, att leta efter ett nytt jobb, rädsla om att hamna på gatan till slut, att inte klara mig efter ett långt livs arbetande. Det får mig att sova uruselt och huvudet är fullt av tankar på om och utifall.

Att göra rätt för sig inte utnyttja samhällets resurser. Att inte längre ha råd att åka till ett jobb om man får ett för kostnaderna är så höga att hålla en bil igång, med skatter, försäkringar, reperationer och höjda bensinpriser.

Jag är en fighter, men det går ju till en viss gräns. Hur länge orkar man?


Jag vill ha ut någonting av livet och som det sett ut under 2019 från 1 april sett så har livet stått stilla, det har varit en lång och tuff uppförsbacke som inte tycks vilja ge med sig.

Ändå så tänker jag dagligen på de som har det värre, på de som ligger ute, de hemlösa. Jag måste säga att det nog finns en Gud ändå som ser till dem efter bästa förmåga i år med tanke på det milda vädret. Det känns enormt bra om det kunde fortsätta så fram till våren för då slipper de i alla fall frysa ihjäl eller drabbas av frostskador.

Livet kan ju faktiskt bli sämre fast man inte tror det.


De flesta av oss sitter och tänker på att "det drabbar inte mig", men allt drabbar faktiskt oss på ett eller annat sätt. Såg på Cancergalan på tv och kom fram till att jag varit berörd av i alla fall 15 människor som drabbats och en del av dessa har inte överlevt, som min fina kusin Barbro där jag fick möjligheten att ta farväl på hennes dödsbädd.

Jag har haft nära vänner som dött bort från sina små barn. Livet är inte en dans på rosor och just därför borde man ha tillfälle att fylla det med meningsfullt innehåll.


Tyvärr, blir det grums i botten på bägaren när man har en regering som ser till att folk inte har råd att leva längre, som inte bryr sig om sina egna. Som inte reflekterar över att gamla som bidragit till deras löner får ligga i rännstenen efter ett långt arbetsliv.

All oro som det skapar, all ångest får folk på fall. Självmorden ökar då folk inte kan få hjälp utan får tabletter och skickas hem, trots jättedepressioner och ångest som äter upp dem inifrån.

Men skulle man inte satsa på en nollvision?

Det kommer inte ske så som våra politiker styr landet. Sjukvården kollapsar, kommunerna kollapsar. Ingenstans kan människor vända sig för att få hjälp.

Så säg mig, vore det inte skönt med minst en god nyhet om dagen för att ge oss små människor hopp om en bra framtid trots allt?


Jag får avrunda här, men till er som läser mina stackars rader. Ha en bra dag och fyll dagen med kärlek. Kram på er!

Av Tove Birkeland Brandt - Måndag 6 jan 08:28

Så är vi då inne i 2020 och det har inte haft en allt för glädjande start. Hyran inbetald försent, räkningarna obetalda för att a-kassan inte gör utbetalningar som de brukar och med det lilla vi får ut måste vi spara all stämpling hela månaden för att kunna betala hyran. Ja och sedan stämplar vi åter på måndagen för att få en extra utbetalning på torsdagen så vi kan betala räkningarna. Vad gör man då, flyttar den utbetalningen till veckan efter. Ja det är så himla likt 2019, inte en bra start, men jag hoppas det blir bättre.


Men det finns ju andra områden som är bättre, vad säger jag inget om just nu men det rör mig själv och ett eget löfte.

Nu sitter jag här och skriver för mig själv, till er. Det är fortsatt mörkt ute men det känns ändå trivsamt att sitta här med min kopp kaffe. Hundarna busar för fullt och huvudet är fullt av tankar på än det ena än det andra.

Under dagen ska jag ordna lite fönsterbelysning i fönstret vid köksbordet så det blir lite bättre ljus där man sitter känns viktigt att se ordentligt. Man får spara på ögonen som de sa förr när man satt i mörkret och läste.

Min första bok i livet att läsa själv handlade om en flicka som heter Kajsa och hon var på besök på en cirkus. Tänk att jag kommer ihåg detta efter alla år.

Vad var er första bok att minnas?

  Såg idag att hon hade gjort en hel serie av böcker om Kajsa. Synd jag inte visste det då jag fick min allra första som fångade ett livslångt läsande och intresse för böcker.

Jag har tänkt jättemycket och svärt över att jag inte fann rätt i yrkeslivet, såklart det var att jag borde utbildat mig till bibliotikarie. Men vägen var ju redan utstakad för mig, mina föräldrar drev en restaurang och det var där jag skulle jobba. Blev ingen utbildning. Jag har yrkeserfarenhet från ca 45 år tillbaka i livet, men ingen gedigen utbildning. 

Jag har läst in gymnasiekompetensen och jag har utbildat mig till kock, men jag står här utan kunskaper nog för att få ett jobb. Vad jag förstår från dagliga rapporter på teve och media kommer det inte bli lättare. Man gör allt för att öka klyftorna i samhället och det finns ingen hjälp att få, sociala myndigheter har bara skyldigheter gentemot de som kommer som flyktingar i Sverige. Dagens sanning, folket är till besvär för staten.


De som byggt upp vårt land får gärna ligga i rännstenen nu, där kostar de inte samhället. Gamla blir utan bostäder och får bo på gatan efter hela livet i arbete. När kroppen inte orkar mera, kan de lika gärna skjuta oss.

Yttrandefriheten ligger i farozonen, vad säger alla författare och upplysta om detta. Om Angela Merkel får som hon vill tystar EU oss alla. Känns det inte bra att gå mot tider som rådde innan man rev muren i DDR, eller tider som rådde i gamla forna CCCP?

Jag är rädd, jag vill tala fritt, tänka fritt. Jag vill ha en egen vilja. Vad vill ni?

https://youtu.be/jaAZE-OrM7c

Lyssna på detta och förfäras sedan över vad vi går emot för nya tider. Är det verkligen dit vi vill?


Jag håller mig uppdaterad, läser varje dag om familjers lidanden, om orättvisorna i vårt samhälle, klyftorna som blir bredare och bredare mellan de som tillåts komma hit och på och det svenska folket. 

Klyftorna mellan storstadsfolk och landsortsbefolkningen. Hur tror man att landet skulle fungera utan landsbygden som de gör allt för att krossa, ja rent av förintetgöra med skattehöjningar som slår stenhårt etc.

Jag ser på de som är villiga att riskera sina liv för att rapportera hur det verkligen ser ut i Sverige idag. Klimatet för dessa hjältar är minst sagt en lina på liv och död.

Jag räds vad som händer, för vårt land finns snart inte mer för oss som föddes här.

Jag har utbildat mig till frilansjournalist för något år sedan via en lång distanskurs, men aldrig jobbat som detta. Kanske skulle man försöka? Jag tycker om att lyfta viktiga frågor i samhället. Klart någon Joakim Lamotte skulle jag aldrig ens våga mig på att försöka bli. Han är duktig och han har mod för tio personer, men han lever ruskigt farligt. Jag har läst hur man hotar hans familj och honom på grund av det jobb han utför.


Vet ni vad en diktatur är?

Jag ska berätta det för er som inte vet det:


En diktatur (av latin dictatura, "en diktators ämbete; en diktators makt och myndighet") är en stat som styrs auktoritärt, styrd av en diktator eller en mindre krets människor, som inte behöver ta hänsyn till befolkningsmajoritetens önskningar i allmänna val.

 

Känner ni igen dessa tendenser?

Är du inte rädd för det som kommer att komma? Vill du inte att dina barn och barnbarn ska växa upp där de kan tala fritt, där de kan vara med och påverka i samhället utan att fängslas, eller låsas in på en psykavdelning för att tvångsmedicineras eller än värre electrifieras för att bli tysta och följa strömmen?

Jag borde kanske vara tyst, men jag vågar inte för snart kanske man måste vara det för att slippa dö eller försvinna. Jag vill ha demokrati, yttrandefrihet:

Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av styrelseskick där den politiska makten i (oftast) en stat utgår från dess medborgare via allmänna och fria val, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament (representativ demokrati).

Yttrandefrihet omfattar en frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning.

Jag har börjat förstå och se mer och mer av skillnaden mellan dessa saker. Vi har Sverigedemokraterna där en fjärdedel av befolkningen i Sverige säger en sak, men inte har några tillträden över huvudtaget. Hela tiden får man se hur demokratin krakulerar. Jimmy Åkesson är en fantastisk stark människa som orkar stå upp och kämpa för vår fortlevnad. Sveriges fortlevnad.

Att säga detta är inte rasism! Sluta tramsa om rasister, ser ni verkligen inte hur vårt land går åt helvete?

S har importerat början av ett inbördeskrig, knarkkarteller, våldtäkter, djurmisshandel, bomber, mord och ändå förnekar man att detta har med invandringspolitiken att göra. Snälla sluta ljug.

Jag tycker synd om alla svenskfödda som snart inte kan bo kvar i sitt eget land, det är syftet bakom regeringens härliga öppna hjärtat politik. 

Man måste ju inom sig undra hur stora mutorna är för att slå sönder ett så vackert land, så vackert folk för all framtid. Vad tror ni?

 

Jag har samlat på mig mycket och nu släpper jag ut det. Ni behöver inte hålla med mig, ni behöver inte tycka om mig. Men en sak behöver ni göra: VAKNA!

 

 

Av Tove Birkeland Brandt - 31 december 2019 09:01

Ska egentligen in i duschen, men så kände jag att jag vill säga farväl av det gamla året och på något sätt ringa in det nya. Det här året har ju som de flesta vet varit katastrof. Men denna morgon har jag varit ute och kollat nya jobb och faktiskt kunnat söka hela fyra stycken. Nu är det bara att hoppas igen.

Men tillbaka till detta med förväntningarna på ett nytt år, det är så rent på något sätt. Som en tom skrivbok eller ett block, det har liksom inte hunnit bli besudlat med några fläckar. Det är vitt och oskrivet, vilket för mig är som ett nytt år. Man kan önska så mycket vad som skall skrivas på bladen, vad man kan fylla på med för olika innehåll, förväntan, glädje, sorg och mycket annat som livet innefattar. Även nytt jobb hoppas jag, kanske en träningsdagbok, sundare leverne. Jag tror på det nya året.

 

Jag sa att jag inte ska avlägga några Nyårslöften men trots detta kommer de upp i mitt huvud, så jag skall trots allt avlägga några till mig själv.

För mig är det viktigt med en fungerande kropp inte en kropp av skönhet, det idealet har jag för länge sedan fått ge upp, men att kunna orka komma ut i naturen. Orka gå en bit utan att flåsa ihjäl mig och att inte försöka dränka det inre i alkohol och annan smörja. Så mitt nyårslöfte är ju enkelt, jag ska prioritera min kropp och själ detta året. När jag sedan trots min värk blivit bättre ska jag försöka följa min dröm i att åka på fjället för att fiska röding <3 Vara nära naturen som alltid är en läkande doktor av det inre. Träden som vindpinats, fåglar som kvittrar, mygg som inar och en och annan ren att titta på. Det är en närande dröm för mig.


Jag ska ta tag i mitt skrivande när jag landat lite i min rening, behöver få tankarna på rätt plats innan jag kan fullfölja mina planer att fylla de tomma bladen i året 2020. 

Så hur ser era drömmar ut då? Vad är planerna för det nya året?

Tänker ni tralla på som vanligt och är ni nöjda med hur 2019 blev i era liv?

Önskar så att alla får känna en inre frid, en lycka och vara glada i sig själva. Att slippa vara utanför, att ha ett hem och en inkomst och vänner att luta sig emot i svåra stunder.

Kort och gott så önskar jag er alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR!



Av Tove Birkeland Brandt - 29 december 2019 09:09

Det är åter morgon, grått och disigt. Mörkt.

Jag har varit ute och rastat hundarna, de har fått sin köttfrukost och nu sitter jag här efter att återigen kollat efter jobb. Ingenting ute på marknaden som går att söka just nu. Ledsamt.

Jag har bryggt mig en kopp kaffe, sippar lite och allting är bara lugnt och skönt just nu. Räknar ned dagarna till det nya året, väntar, längtar.

En tid är på väg. Jo, så vann jag 80 kr på Lotto igår, undrar vad jag ska göra med dem :-)


Tomten flyttade igår så nu är han i sitt nya hem och glädjer dem. Vackra tomten som följt med oss. Ja fattigdom har inga gränser. Vi sålde vårt vackra schackspel från semestern i Bali. Det kom till en mycket lycklig familj och ståtar nu på hedersplats i deras vardagsrum. Mitt i olyckan var ju det en trevlig hälsning.

Hela tiden sitter jag och funderar på vad jag kan sälja härnäst för att få in pengar att leva av. Det är tuffa tider, som Per Gessle sjöng.

Det har varit en del trevliga program på TV nu om olika grupper, hur de startade och hur deras karriär kom att bli. Sådant tycker jag är mycket trevligt.


Har skådat min garderob och jag önskar jag kunde köpa mig nya kläder, finns ju snart ingenting att ha på sig.

Jag får väl se på de olika grupperna om de säljer eller skänker bort kläder i storlek XL, annars finner jag inte på någon råd. Allt är så utslitet och nött, hål, färg och blekfläckar från jobb man varit på.

Men jag hoppas av hela mitt hjärta att det vänder nu 2020.  Jag vill ha ett liv med mening inte bara ett liv för att man ska leva.


Det känns så viktigt att fylla livet med viktiga saker, viktiga människor, händelser.

Återigen reflekterar jag över hur lite man betyder i ett världsligt sammanhang, ingen som vill umgås, ingen som vill hälsa på. Vad har man gjort för fel, jag anser att jag ger kärlek. 

Jag ser till så att nära och kära har mat på bordet när det tryter fast jag knappast har själv. Jag åker till min mamma med matlådor så fort jag kan så att hon slipper laga mat de dagar då hon inte riktigt orkar med. Jag tänker på alla dem som har det värre än oss.


Försöker förstå vart länken falerar. Nej, sorry jag har inte råd att komma, nej jag ska vara hemma, nej det går inte, bla bla bla...

En dag när jag är borta ja då kanske man kan bry sig på riktigt som jag gör med min mor. Den dagen hon kommer vandra vidare vet jag att jag slipper dåligt samvete. Jag gör allt jag förmår att göra nu. Mer än man kan säga om andra, ingen reser dit och besöker henne. Jag åker dit så ofta plånboken tillåter oss att åka, det är trots allt några mil att göra vid varje resa.

Jag är så trött på egotrippade människor. De som inget lärt av döden, de som inget lärt av livet eller ens av kärlek till andra människor eller den kärlek de själva ges, oförbehållslöst.


Hur ska man kunna lära gamla hundar att sitta?

Ingen vill någonting längre, det är så sorgligt. Jag har ingenting men jag kommer ta mina sista slantar för att åka  och gratulera mitt barnbarn. Jag har köpt en present(billig, men kul). Den kan aktivera så jag tror han blir glad över den oavsett.

Jag reflekterar över människors olika prioriteringar. Över hur man låter andra sitta i en rävsax av lögner, en webb man helt enkelt inte slipper för den liksom klibbar fast en. Man tar del även om man inte vill. Varför?

Jo för att man är kärleksfull och tänker på andra före sig själv.

Elakheter som pågår, tiggerier öppet på nätet. Men aldrig en enda reflektion på att de kanske ska ge någonting själva en enda gång. Världen verkar bara bestå av : - Jag vill ha, nej jag SKA ha!

Och vet ni jag hatar det!


Jag har drömmar. Jag är inte död än och de saker jag önskat mig är bland annat gemenskap. Den existerar inte längre om inte vi förflyttar oss till gemenskapen själva då vill säga. Då fungerar det.

Man står mitt i orkanens öga, tittar upp och ser alla andra virvla upp, men själv står man kvar på marken utan att ingå. Man får bara titta på.

Jag tänker tillbaka på männsikor som jag gett resor, upplevelser, gemenskap. Jag ser hur de glömt bort, hur tacksamhet inte ens existerar. Det viktiga är att komma med giftiga tungor direkt något inte passar dem.


Jag har insett nu att den här världen är egentligen inte för mig. Jag kunde lika gärna bo på månen och man skulle inte sakna mig i alla fall. Som sagt jag har drömmar och mitt drömmars mål är ju uppåt. Vi får se om jag kan vända skutans för och segla åt rätt håll innan jag går bort en dag. Jag hoppas på 2020 som ett nytt fint år, med friska vindar. Vindar av hopp och tro.

Ta vara på er mina vänner, ni som finns här ute. För i det riktiga livet saknas dem. Stora kramar och ett Gott Nytt År.


Presentation


Right now I'm between two jobs, but I'll probably start working as a personal assistant soon

Våra böcker finns att köpa här

Tänd ett ljus för den du saknar

Boken för de efterlevande

Bloggportalen

HJÄLP MIG ATT RANKAS HÖGRE FÖR ATT BLI VISAD: Tryck på röstaknappen nedan! BloggRegistret.se bloggping

FRISIM

Arkiv

NYHETER

Counter of my visists from 18th of august

Förhindra Självmord

Jag vill förhindra självmord

 

 

Självmordstankar

http://www.spes.nu/index.php

 

Det måste bli en nollvisison för självmorden, går du i självmordstankar eller har du någon när som gjort det, gå gärna ut här och läs.

Minnesalbum för Kim Lindqvist

 

                            

Minnessidor Kim Lindqvist

http://minnesalbum.fonus.se/index.php?page_id=18&sign=336e0d436b245f7f625e8eaa2bac2b38

Sök under dödsannons/minnessidor och efter Kim Lindqvist, Värmland, Sunne

samt

 

För min son Kim Lindqvist

f. 1993-02-16

d. 2011-01-02

 

Minnessida/Till minne av

http://www.tillminneav.se/showPage.php?id=1357

Hjälpsidor

Prenumeration av SKRIVA

 

Passa på att testa tidningen Skriva genom detta exklusiva erbjudande:

 

http://www.prenservice.se/bestallpren.aspx?titel=105&kampanj=105137

Följ bloggen

Följ Toves Tankar med Blogkeen
Följ Toves Tankar med Bloglovin'

Gästbok

NYTT

Twingly Blog Search link:http://blog.forfattartips.se/ sort:published Fler länkar till bloggen

BLOGGERFY

Länkar

Skaffa Trafik

Översätt Bloggen

Gladapannkakan gratis dejting

 

Gladapannkakan kan du möta livet, framtiden och den stora kärleken. 

 

Fråga mig

367 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Besöksstatistik

RSS

Skaffa trafik till din sida Gratis

Fixa trafik till din sida

http://www.mer-trafik.se/cgi-bin/ref.cgi?r=angelshare

Tracking

My Topsites List DreamHost Coupon Vardagsbetraktelser bloggar Personligt mobilt bredband My Topsites List SvenskaLänkar.com - en bra svensk seo-optimerad länkkatalog

fixa trafik till din sida

Trafikera blogg

BloggRegistret.se Följ min blogg med Bloglovin My Topsites List Bloggupdate.se BloggRanking Bloggparaden Allmänt
Toppblogg.se Reggad på Commo.se Vardagsbetraktelser bloggar Blog Ping Site fansbyte Svenska Bloggar Blogg topplista - Superbloggen.se Bloggparaden Instagram hiphone 4 Besökstoppen bloggdesign

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se