Idag vill jag bjuda er på lite musik från Spotify, hoppas det faller i smaken. Själv är jag helt rastlös idag, kan inte vara stilla och allting känns väldigt trist. Kanske var det just det faktum att man vaknade upp till hällregn, ett riktigt bushöstväder. Eller så är det min nyckfulla natur som gör sig påmind.

Sitter och tänker på en helt ny stil. Vill få en helt nu look, men det är svårt att lära gamla hundar sitta och så handlar det ju också om pengar. Vill få till en tuff stil som man lägger märke till och som stannar på näthinnan. Som författare vill jag sticka ut rejält, fastna i minnet. Men naturen är lite emot mig, valkar runt magen, dåligt med tänder och tunt hår, liksom ingenting som riktigt vill sig, men det ska gå att fixa. Har ni idéer så inkom gärna med dessa till mig. Jag behöver all hjälp jag kan få gällande en ny look.

En tanke är att sätta i löshår så jag får mig lite volym och kan göra någon häftig frisyr av det hela. ska kolla tills vi får pengar.

Hade gärna fått mig en gratis styling, men ja jag har inte trillat på någonting sådant. Inte ännu i alla fall.

Har en hel del spännande projekt på G nu. Erbjudanden som inkommit om samarbeten, lockande saker och våra böcker som ligger i sin begynnande vagga. Vårt gemensamma Värmlandsprojekt, kakor, mat och historia från en svunnen tid. Tror mycket på detta projekt och är övertygad om att det kommer falla många på läppen. Får väl ta och ge oss av till biblioteket för en första reserschdag.

Vi ska även snickra samman vår egen skrivkurs och så har vi mer saker på lut så det händer saker inom våra fyra väggar.

Hoppas verkligen att ni kommer följa med oss på tåget, utveckling och framtid om vart annat är det vi kommer erbjuda...  

Som vanligt uppe i ottan. Idag vaknade jag eftersom läkaren skulle ringa och trots att det var timmar kvar gick det inte att somna om så nu sitter jag här igen. Tänt lilla pannan för att få lite värme och varmvatten. Kollat så mammas recept kommit in på apoteket och det hade det gjort så idag får det bli hämtning av dem så hon inte blir utan.

Telefontiden har glidit fram och ingen läkare har ringt så det blir väl sent i em istället då, de sa ju endera eller så...

Lyssnar på hårdrock och tar det lugnt. En skön känsla, det blåser utanför fönstret och de höstklädda löven dallrar vacker på sina grenar. Molnen är tunga och ser vätskefyllda ut. Kaffebryggaren har ångat ur sig nybryggt kaffe så nu kan jag stjälpa ut gårdagens kaffe som jag druckit av för att få mig lite nytt.

Ingenting känns riktigt roligt längre. Mycket tankar om döden, saknad som tär, rädslor för det oundvikliga som måste komma. Vill inte mista fler i mitt liv och ändå vet jag att det kommer gå mot sådana tider. Borde verkligen inte tänka men hjärnan spinner liksom själv gällande det här. Maken har haft huvudvärk i en hel månad och inte varit speciellt roligt sällskap sedan tanden drogs ut, fattar verkligen inte vad det är som hänt, men man blir orolig det är ju oundvikligt. Man ska inte få huvudvärk av att dra ut tänder och ändå....

I övrigt har vi påbörjat ett nytt bokprojekt. Ja vid sidan om våra deckare så klart och jag tror jag känner mig redo att ta tag i min bok igen nu, bara att börja läsa och granska igen, svårt att kapa vore lättare om andra petade i detta och kom med konkreta synpunkter, men jag får väl försöka att döda min aälsklingar för att nå högre mål.

Det känns i alla fall skönt att höstens måste är borta. Måsten i det stora hela är väldigt jobbiga för att nästan säga oövervinnerliga i vissa lägen. Livet känns som att man måste gå på lina, balansera och det är hela tiden så lätt att trilla ned och förgöras. Bitter kamp för att få en bra framtid och ändå tycks livet vända sig mot en och skratta en rakt i ansiktet. Känns som jag stampar på samma fläck hela tiden trots att jag gör allt för att komma bort ifrån den. säkert fler än jag som känner det så. Men jag lider av att inte göra någonting viktigt, att inte lyckas med att vara någon alldeles speciell.

  Kanske bjuder eftermiddagen på ett samtal ifrån läkaren så man får veta någonting om de felaktiga proverna. Jag fortsätter väl att vakta telefonerna.

Ha en bra höstdag finaste vänner och läsare.

Rösta på mig!

Ligger på soffan och tittar på en polisutredning, en mördad kvinna och flera män har varit mordmisstänkta. Väldigt intressant att se utredningsfaserna från insidan. Kampen poliserna genomgår för att gripa den skyldiga. Tv4 fakta bjuder ofta på intressanta dokumentärer, en klar favoritkanal.

Talade med Phonehouse idag och de hade gjort fel med min telefon så den var inte beställd alls, så J-a typiskt...irriterande och här har jag redan gått och väntat ett tag. Nu blir det väl att vänta ytterligare då.

Annars har det varit en riktig höststädardag för oss här hemma då vi tagit bort utetältet och alla våra utemöbler. Klara med det lastade vi iväg alla soporna och for till tippen med det, härligt att bli av med allting. Gamla däck, kartonger och massor av annat bråte och tältet for till tippen idag men det är bra att det klarat två säsonger, tror faktiskt det är rekord för oss. Får bli ett nytt nästa år, lite finare kanske.

Resten av kvällen bjuder på tevetittande, maken har huvudvärk som vanligt. Han har haft det i en hel månad nu, allt sedan de drog ut tanden. Konstigt, men tandläkaren sa att det var som det skulle när han for tillbaka. Trots detta fortsätter den dagliga värken.
Jobbigt att se honom så låg hela tiden, men han träffar snart sköterskan på vårdcentralen så då får han diskutera det med dem också. Kanske finns det hjälp att tillgå...

Grådiset hänger tungt över landskapet, som en gammal yllekappa tynger det ned allt. Även sinnet känns tungt och natten har varit dryg, timmar av vakenhet och tankar, en hel massa tankar. Döden som gästar oss hela tiden, oro, ångest. Minnen åter minnen och tunga tankar om det som försvunnit, det jag inte hann med fast jag egentligen ville. Alla dessa om. Tänk om jag bara prioriterat på ett annat sätt. Men igår så kom jag och maken överrens om ett gemensamt projekt som måste påbörjas OMG, så det inte blir för sent den här gången.

En bok av ett annorlunda slag, en bok som kan slå med häpnad och inte inom våra genrer egentligen utan någonting helt annat, ett slag för Värmland och svunna tider.

Jag blickar ut ser äpplena digna i trädet utanför, vet att vi måste dra oss ned i källaren om en stund och lasta undan veden som vi slängt in. Tack och lov så känner jag mig bättre från förkylningen idag och orkar därför ge maken ett handtag med detta eviga och trista arbete. Skönt ändå att få det på plats inför väntande vargavinter.

Mitt äppelvin står på jäsning och det buppar likt jämna andetag från dunken då det jäser. Spännande att se om det blir lyckat, gav det lite mera socker häromdagen så det skulle få lite näring. Ja det är ett intressant projekt, mitt projekt så jag hoppas det lyckas.

Hälsade på hos dottern igår, en trevlig dag i Deje med barnbarnen och snusande på lilla Livia som är ett riktigt solskensbarn. Gissa om mormor är stolt över alla sina barnbarn som nu blivit en liten skara.

Tänka sig jag är 50 år gammal nu och har 7 egna barnbarn och två bonusar, känns som en enorm välsignelse att få vara del i detta mirakel. Gabriel som är äldst av dem alla har börjat prova på hockeyträning och Bella min lilla prinsessa kommer säkert bli modell en vacker dag. Oavsett de är alla fullständigt underbara individer som man inte kan få nog av. Så mycket kärlek.  

Rösta på mig!

Äntligen hemma- i Värmland alltså. Har under helgen varit i Göteborg på bokmässan och hjälpt till i Värmlandsmontern en del. Serverat kaffe och delat ut årets program och självklart också presenterat min bok för de som ville lyssna.

Det har varit spännande att se bokmässan från insidan men också känt att det varit jobbigt då jag gått med feber hela helgen och knaprat tabletter för att orka med. Träffade många underbara människor på mässan, såg nya böcker och självklart köptes en del.

Framträdandet av Lars Lerin var över förväntan då jag faktum sett honom som en tvär stör och sedan visade det sig att han tog alla med en frisk storm och innehöll en hel del charm och elegans. Tror faktiskt att han fått sig ett nytt fan - omvändare.

Göteborg har även bjudit på god mat och trevligt hotell. En stund utanför Värmland, att komma bort och koppla bort lite av sorgen vi bär på så det har känts mycket skönt måste jag tillstå. Man har fått vila tankarna lite. Men väl hemma så är det ju på sin ordinarie plats igen, tyvärr kan man inte leva kvar i de gynnsamma bubblorna man bjudits, men det var skönt så länge det varade.

Idag har det blivit en tur till föräldrarna.Räkningarna skulle betalas för denna månaden och lite mediciner skulle förnyas via mina vårdkontakter, men nu är det gjort och vi är åter hemma igen.

Blev såklart lite fika och en hel massa prat om Göteborg och våra små fyrbenta vänner som alltid härjar runt då de träffas och nu så sitter maken och knappar in betalningar på löpande band för våra räkningar. Mitt i allt så är det skönt att kunna betala för sig.

Hoppas snart att kunna ta tag i min bok igen, lägga tid på den och redigera en del eller rättare sagt göra en del omskrivningar i den för att hotta upp dialogerna och händelseförloppet. 

Men det ska väl inte dröja allt för länge innan vi kan ge ut min nästa bok i alla fall bara jag får tummen ur och arbetar på den igen. Även bok tre i samma serie ligger i väntan på att fortsätta skrivas och så klart en hel del andra projekt inom andra genrar. Till sist kanske man slår sig in någonstans, lyckas. Det måste man ju tro på i alla fall.

Passa på att läsa min debutbok som nu även presenterats i Göteborg "Röd Vinterängel" med handlingen förlagd till såväl Värmland som i självaste Göteborg, finns att köpa ute på Internetbokhandlarna! Missa inte denna spännande bok eller för den delen makens härliga kriminalare "Ankharen", en riktig Värmlandshit.

Då är det dags för en sedan länge planerad resa till Göteborg och bokmässan där vi skall stå i Värmlandsmontern, där kommer vi hjälpa till lite och visa upp våra debutböcker, "Röd Vinterängel och Ankharen".
Fredagen så står vi på scenen och berättar lite om våra böcker och kanske ses vi där? Då gäller klockan 11 och 11.30 och i sådant fall får ni veta lite mer om tanken bakom böckerna, karaktärerna och genren vi valt att debutera inom. Hoppas vi möts där men givetvis är ni också välkomna till Värmlandsmontern som har massor av nytt att erbjuda.

Senaste dagarna har varit fyllda av kärlek till mitt nya barnbarn Livia som är en fröjd för ögat, så roligt med en liten tjej bland alla små pojkar som nu är stolta bröder. Fick en hel del fina kort på dem alla då de höll i lillasyster med hjälp av mig.
Dottern mår ganska bra och det känns som en lättnad då de måste resa hem lika fort som de fött barnen idag.

I alla fall strax bär det av med bilen och första anhalt är Grums där Toby skall på semester hos min andra dotter under de dagar vi är bortresta. Hoppas de får en riktigt trevlig tid tillsammans, med massa bus och kanske blir deras lilla kisse och Toby goda vänner när de får vara tillsammans under en längre tid. Han älskar ju sin egen kattkompis Kissie så det är väl ingen omöjlighet.

Nej, nu ska jag önska er en riktigt bra dag och sedan får jag sätta fart och packa klart så jag/vi kommer iväg. Spännande och nervöst, måste erkänna att jag har scenskräck inför fredagens framträdande.

Började med att ringa folktandvården för att påbörja behandling hos dem och då upptäckte man en gammal skuld på 4900 sek, vilket gjorde att jag inte kunde få tid. Jag måste fixa en avbetalning för att få tid och sagt och gjort så tog jag tag i detta, började ringa Liv betalservice och efter telefonköer och flera olika handläggare kom man fram till att jag måste ringa Visma Collector. Sååå, jag ringer dit och hamnar i en ny telefonkö. När de väl svarar så upprepar jag allt jag tidigare sagt och en hurtig kille påtalar att jag måste betala 1500kr månaden, vilket fick mig att hisna arbetslös som jag numera är. Summan 250 kr/månaden kändes rimlig för mig vilket föranledde att jag bollades över till ytterligare en person och fick dra hela historien igen, men nu är det fixat med en avbetalning 36 avbetalningar a 250 kr.

Ny sats, slog numret till folktandvården igen och nu fick jag tala om att jag ordnat med en avbetalningsplan och att jag ville ha en tid, vilket jag fick till slut och i November får jag påbörja min behandling hos tandläkaren.

När jag var klar med detta var det dags för läkarstationen Avonova och då hamnar jag hos en telefonsvarare där jag fick lämna telefonnumret så att de kunde återkomma. Ny väntan, men efter två timmar så är det nu klart med en ny läkartid, 3 dagar efter att min sjukskrivning gått ut, nåja bara att vänta.

Gårdagen bjöd på både svåra och lätta händelser. Först ut var att åka till jobbet och skriva under uppsägningspapperen. Såg min ärkefiende "M" och det knöt sig i magen, tog adjö av andra på platsen och gav TG en stor kram och Tackade för hans bemötande, en underbar människa. Vi tvingades skriva under ett papper som var helt banalt men gjorde det för att få slut på allting. Orkar inte mera.

Från Glava for vi sedan till Grums och fick oss kaffe hos min dotter Laila innan vi skulle åka till dottern Helena och se på vårt nya barnbarn Livia Freja, en underbar liten prinsessa. Vi hade fullt av presenter med oss och så passade vi på att laga mat och bjuda de nyblivna föräldrarna på. Det blev en jättetrevlig eftermiddag och jag hade svårt att slita mig från Livia.

Rösta på mig!

utanför är det ett dimmigt landskap som fyllts av höstens färg. Ger en speciell känsla av nedstämdhet som avspeglar mitt inre. Oro, ängslan för det som kommer men också en lättnad, en börda som lyfts av mina axlar.
Mitt i allt detta har jag blivit mormor igen, nu en liten tjej och jag roade mig med att handla presenter igår och idag skall jag åka och säga hej till mormors nya tjej Livia Freja.

Prio ett som ska klaras av idag är ett besök på min f.d arbetsplats eller min och makens f.d arbetsplats och skriva på uppsägningspapperen. Skönt när det blir gjort och man kan lämna helvetet bakom sig,för ett helvete har det varit sedan min svärfars dödsbädd.
Att göra en lång historia kort, vi frystes ut efter att ha lämnat jobbet för att sitta vid svärfars dödsbädd, skitprat florerade och alla knivar var inte så vassa som de trodde, men då det inte gick på ena sättet att knäcka oss bytte man taktik och lyckades till sist att få mig igenom skyddsbarriärerna.
Men en tröst är väl att många är de som vandrat ut genom dörren på den arbetsplatsen och med liknande erfarenheter i bagaget, borde varna alla för att söka jobb där eftersom det är humörsvängningar som styr hela skiten och ofta verkar det vara ett riktigt menstrationshumör...

Efter gallan, lite annat smått och gott. Har varit uppe några timmar nu och hunnit elda i pannan så vi fått varmvatten. Duschat, vilket var riktigt skönt, tagit mina piller, druckit kaffe och suttit här i min ensamhet och tänkt i sällskap av min galet gosjuka katt "Kissie".
Maken ligger fortfarande och sover, men jag har preppat badrummet åt honom genom att sätta på elementet så han får ta en dusch i en varm vrå. Känns faktiskt att hösten har kommit till oss nu det börjar bli svalt i huset.

Ja nu ska jag avrunda morgonens blogg och med detta önskar jag er fina vänner och läsare en underbar söndag.